Etikettarkiv: förlossning

Förlossningsläkare DO-anmäls efter avsliten arm på dött foster och afrofobiska uttalanden

Kvinnans foster dog i magen efter halva graviditeten. När mediciner som skulle sätta igång förlossningen sedan gör värkarbetet utdraget bestämmer sig en läkare vid Gävle sjukhus att ta ut fostret manuellt. Armen på fostret lossnar då och läkarens hantering av hela situationen anmäls till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) av en barnmorska som anser att situationen hanterats oetiskt och inhumant. Senare visar det sig att barnmorskans information om hur läkaren uttryckt sig mycket rasistiskt och afrofobiskt tagits bort ur den offentliga avvikelserapport som Gefle Dagblad fått tagit del av. Kvinnan och hennes man anmäler nu läkaren till DO (diskrimineringsombudsmannen) samt IVO.

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Det var i september förra året som den afrosvenska kvinnan sökte vård vid Gävle sjukhus. Hon var då gravid i vecka 21 och lider av en genetisk blodsjukdom som kunde medföra komplikationer för barnet. Efter att ha blivit inlagd på sjukhuset dog fostret efter några dagar och medicinering för att starta förlossningsarbetet gavs. När värkarbetet sedan drog ut på tiden och pågått i två dagar beslutade läkaren att fostret skulle tas ut på en gång. Enligt rapporten sticker då fostrets arm ut ur kvinnans vagina och när läkaren försöker vidga livmoderhalstappen manuellt påpekar en rutinerad barnmorska att det finns risk för bristningar med påföljande blödningar. Läkaren avbryter då och enligt anmälan säger läkaren till kvinnan: Jag har hört att du är intresserad av att se ditt barn men det är inte alls säkert att vi får ut den helt. Den kanske vi får ut i bitar.

När läkaren återigen vill försöka dra ut fostret påpekar barnmorskan att det inte är lämpligt att göra på förlossningssalen, hen blir då ivägskickad för att hämta mediciner och när hen kommer tillbaka har blod torkats upp från golvet och en avsliten arm ligger i ett badkar. Under tiden som barnmorskan är borta berättar kvinnan själv om hur läkaren stoppat in hela handen och upprepade gånger försökt vända samt dra ut fostret, tills att armen lossnar och kommer ut, kvinnan som trots att hon var mycket medtagen kommer ihåg förloppet och att det var väldigt mycket blod. Hon kan även bekräfta barnmorskans uppgifter i anmälan om att läkaren sagt att han vet att hon vill se sitt barn men att han inte är säker på om han får ut det helt. Läkaren vill sedan använda sig av ett tångliknande instrument för att få ut fostret, men barnmorskan råder återigen till att kvinnan bör flyttas till operation, något som då sker.

Bilden har inget med den aktuella händelsen att göra - Foto: Kiqi D Minteh | Afropé
Bilden har inget med den aktuella händelsen att göra – Foto: Kiqi D Minteh | Afropé

Detta var den information som fanns med i den avvikelserapport som Gefle Dagblad fick ta del av efter att ha uppmärksammat fallet tidigare i år. Följderna efter avvikelserapporten blev att berörda parter kallades till samtal och sjukhusledningen ansåg att allvarlighetsgraden var betydande men med liten risk för upprepning och ingen känd skada hade uppstått. Chefsläkaren samt överläkaren på kvinnokliniken trodde att det rörde sig om en konflikt mellan barnmorskan och läkaren, samt att det var en naturlig förruttnelseprocess som fått fostrets arm att lossna. Att förruttnelseprocessen skulle vara så långt gången att armen lossnar efter två dagar, menar dock avdelningschefen för rättsmedicinska avdelningen i Umeå inte är troligt, i ett mejl till Gefle Dagblad.

När den drabbade kvinnan sedan läser den första artikeln som publicerades av Gefle Dagblad tar hon kontakt med tidningen då inte all information framkommit. Det visar sig då vara en kortad version av avvikelserapporten som Gefle Dagblad fått ta del av, slutet av barnmorskans anmälan är borttaget, något som visar på hur läkaren uttryckt sig grovt rasistiskt och afrofobiskt under ingreppet. I den version av avvikelserapporten som kvinnan själv fått ta del av, går följande att läsa ur barnmorskans anmälan:

”När jag säger att handläggningen är oetisk och inhuman påpekar läkaren NN att det är vanligt förfarande i Afrika….. Jag uttrycker då: HH, det här gör du mot patienten för att hon är afrikanska och inte kan försvara sig och uttrycka sig så bra på svenska. Du skulle aldrig göra så mot en svensk kvinna som kan försvara sig.”

Då Gefle Dagblad når chefsläkaren för att fråga om de saknade uppgifterna menar han att det tagits ett juridiskt beslut för att skydda patientens identitet. Uppgifter som att kvinnan härstammar från Afrika och inte kan så bra svenska skulle alltså ha utgjort en möjlighet till att kvinnans identitet röjdes. Även chefsjuristen menar att en sekretessbedömning grundad på lagstiftningen gjorts, och att uppgifterna därefter plockats bort.

I en intervju med Gefle Dagblad bekräftar kvinnan uppgifterna om att läkaren sagt att den metoden han skulle använda fortfarande är vanlig i Afrika. Kvinnan som underrättades av chefsläkaren om att det skulle skrivas om fallet trodde att han var på hennes sida, men insåg sedan när artikeln publicerades att han bara ville skydda läkaren. Kvinnan och hennes man kommer nu anmäla läkaren till diskrimineringsombudsmannen samt IVO. Anmärkningsvärt är att enligt uppgift från IVO förekommer läkaren redan i åtta ärenden men inget av dessa har lett till åtgärder.

Källa: Gefle Dagblad

Anna Wedin
Anna Wedin

Säkrare förlossningar i Etiopien med hjälp av danska appen Safe Delivery

I Etiopien beräknas 9 av 10 kvinnor föda sina barn i hemmet, oftast helt utan någon medicinsk assistans eller med tillgång till mödravård under graviditeten. Den danska appen Safe Delivery kan nu bidra med livsavgörande kunskap för dessa barn och mammor.

Skärmavbild. Foto: Anna Wedin, Afropé
Skärmavbild. Foto: Anna Wedin, Afropé

För gravida kvinnor i Etiopien är alternativet att föda i hemmet ofta det enda alternativet. Detta till följd av långa avstånd och en tradition av att enbart se sjukhusfödslar som ett alternativ om det uppstår komplikationer. Det resulterar i att 85 procent av alla barn i Etiopien föds i hemmet, och oftast går det bra. När det inte gör det, är sjukhuset oftast för långt bort för att kunna vara till någon nytta. Barnmorskor som jobbar i avlägsna områden har kanske inte alltid den rätta kunskapen, eller möjlighet att uppdatera sina kunskaper kring åtgärder, när det uppstår komplikationer. Något som kan resultera i att både mammor och barn mister livet i annars behandlingsbara komplikationer.

Globalt sett är mödradödligheten som mest koncentrerad i fattiga utvecklingsländer, då 99 procent av alla dödsfall sker i låginkomstländer, varav hälften i afrikanska länder. År 2013 dog 289 000 kvinnor under sin graviditet eller under förlossningen, en siffra som år 1990 var nästan dubbelt så stor. Skillnaden beroende på i vilket land man lever är dock gigantisk, i Sverige är risken för att dö under graviditeten eller förlossningen en på 13 600, medan samma siffra för en blivande mamma i Tchad är en på 15. Statistiken för barnen som föds är ännu sämre då det årligen dör 1 miljon nyfödda barn under deras första levnadsdygn, till föjd av brist på vård och omsorg. Samtidigt är det 300 miljoner kvinnor, ett antal som motsvarar en fjärdedel av alla kvinnor i låginkomstländer, som lever med allvarliga skador, infektioner eller funktionshinder som beror på komplikationer under graviditet eller förlossning.

Den nya appen Safe Delivery, som tagits fram av danska utvecklingsorganisationen Maternity Foundation, ska fungera som ett hjälpmedel vid dessa födslar som sker i hemmet. Appen utgör ett lätt sätt att skaffa sig kunskap och få vägledning för de som assisterar vid födslarna och kan därmed hjälpa till att rädda liv. Fördelen med appen är att den består både av instruktioner och animerade filmer för att så många som möjligt ska kunna använda sig av den, språket kan dessutom växlas mellan engelska och de lokala språken. Ytterligare en stor fördel är att appen när den väl installerats inte behöver tillgång till internet för att fungera, något som gör att den är användbar även i områden med dålig mobil täckning. Till skillnad från en bok är appen dessutom lätt att uppdatera när till exempel nya riktlinjer implementeras.

Skärmavbild. Foto: Anna Wedin, Afropé
Skärmavbild. Foto: Anna Wedin, Afropé

Teknikens positiva effekt har redan kunnat påvisas då man förra året genomförde ett försök i Gimbie, en liten stad i Oromoregionen, 450 kilometer väster om Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Totalt delades 78 mobiler med Safe Delivery-appen ut till lokala barnmorskor. Efter ett år hade förmågan att hantera blödningar ökat från 20 till 60 procent och återupplivning av nyfödda barn steg från 30 till 70 procent.

Maternity Foundation jobbar för säkrare förlossningar och tillgång till mödravård världen över och har mottot ”No women should die giving life” (svensk översättning: Inga kvinnor ska behöva dö när de bär fram liv). I dagsläget testas appen, förutom i Etiopien, i Ghana och inom en snar framtid kommer den även lanseras i bland annat Tanzania och Guinea. Organisationens målsättning är att år 2017 ha försett 10 000 hälsoarbetare med mobiler och tillgång till appen. Uppnås detta mål beräknas 1 miljon kvinnor ha fått tillgång till en säkrare förlossning.

Anna Wedin
Anna Wedin