Etikettarkiv: hbtq

Erbjudande: Gratisbiljetter till "Drömmaren" (West Pride, 9 juni) – först till kvarn!

Stora Teatern bjuder tio av Afropés läsare på föreställningen ”Drömmaren”. Först till kvarn gäller.

Bild: ”Drömmaren”, Stora Teatern – pressbild

Föreställningen ”Drömmaren” är präglad av humor och är en orädd, kvick och benhård historia spelad av Christopher Lehmann, som inspirerad av sin egen uppväxt söker efter acceptans för sin svarthet och sexualitet.

Christopher Lehmann går sista året på utbildningen Skådespeleri på Stockholms konstnärliga högskola. Han är uppvuxen på landsbygden, långt från storstaden och hans mamma försökte uppmuntra honom att följa sina drömmar. Hans gamla klasskompisar var inte lika peppande.

I föreställningen följer vi Christopher genom alla möjliga tankar och drömmar. Han bosätter sig i L A, där han enligt sitt eget fantasifulla huvud plötsligt blir granne med alla gangsterkungar. Vad är det egentligen han drömmer om, om dagar och nätter? Framgång, pengar, muskler, tjejer, röda skor med klack, vara dragqueen, föraktfull göteborgare, rassepojke? I drömmarna är han vad han vill. Han kastas mellan rasistiska och kaosfyllda situationer, våldsamma knivbråk och peppande kurser i manlighet.

Boka biljetter

För chans att boka gratisbiljetter kontaktar du Stora Teatern på telefon 031-368 32 99 och anger bokningskod ”Afropé”. Kassan har öppet, vardagar 12 – 18. Max 2 biljetter per person/bokning gäller. Först till kvarn.

”Drömmaren” är en produktion från StDH/Stockholms konstnärliga högskola. Läs mer om den på Stora Teaterns webbplats eller eventets sida på Facebook. Föreställning går den 9 juni under West Pride. För den som inte får tag på gratisbiljetterna via oss går det fint att köpa via eventet och för de besökare som har festivalarmband erbjuds rabatterat pris.

Kiqi Dumbuya

Pridefestival i Uganda inleds på tisdag trots hårt motstånd

I många, både större och mindre städer i Sverige, har Pridefestivalen blivit en färgglad och återkommande tradition på sommaren. Gatorna fylls med dansande människor och regnbågsflaggor syns överallt. Festivalerna hålls för att synliggöra homosexuella, bisexuella, trans och queerpersoners rättigheter. För oss, som lever i den här delen av världen, är Pride ett självklart inslag och har varit så ett bra tag, men det är inte lika självklart överallt.

En självklarhet i Stockholm, Sverige (Stockholm Pride 2014) - Foto: Afropé Fatou Touray
Stockholm, Sverige (Stockholm Pride 2014) – Foto: Afropé Fatou Touray

Uganda har de senaste åren blivit kända för att ha väldigt hårda lagar som straffar homosexuella. De blir förföljda, uthängda i media och ibland dödade. Trots alla hot kommer en pridefestival att hållas i Uganda i sommar, närmare bestämt mellan 2-7 augusti. Temat för festivalen kommer vara ”Standing together” – stå tillsammans – vilket känns som ett passande tema med tanke på hur situationen för hbtq-personer är i Uganda.

Organisationen All Out har tillsammans med en av initiativtagarna till Uganda Pride, Isaac Mugisha, samlat in pengar för att kunna genomföra festivalen. Pengarna som samlades in kommer att användas för säkerhet för alla deltagarna, men också till allt annat som behövs till festivalen. 17 000 euro samlades in av 2 502 av All Outs medlemmar. Det är inte helt lätt att hitta information om Ugandas pridefestival och det finns kanske en tanke bakom det. Informationen gömmer sig i stängda Facebook-grupper och resultatlistan på Google ger träffar på 2015 års festival.

2014 röstades en lag igenom, som innebar att homosexuella skulle få livstids fängelse. Från början var det dödsstraff som skulle röstas igenom, men det ändrades. Ett halvår efter att lagen hade röstats igenom upplöstes den eftersom det inte var tillräckligt många vid omröstningen då lagen röstades igenom. Homosexualitet är fortfarande förbjudet och kan leda till fängelsestraff. Homosexualitet har varit olagligt i Uganda sedan den brittiska koloniseringen.

Pixabay
Pixabay

All Out är en rörelse som försöker förändra världen för hbtq-personer. All Out samarbetar med lokala organisationer runt om i världen och mobiliserar sig genom teknologi. Genom att skriva under en namnlista blir en medlem och får ett mejl när det finns något nytt att antingen skriva under, samla in pengar till eller demonstrera för. Det finns medlemmar överallt i världen och alla vill samma sak – lika rättigheter oavsett sexuell läggning.

Ugandas hårda lagar har även skildrats i en dokumentärfilm från 2012 där vi får följa David Katos liv som homosexuell man. Under inspelningen av dokumentären blir David Kato mördad på grund av sin sexuella läggning. Filmen heter Call me Kuchu.

Det finns även en annan dokumentär, som finns att se på Netflix, som heter God loves Uganda. Även den här dokumentären tar upp homosexualitet i Uganda, men är som namnet avslöjar mer kopplad till religion.

Wictoria Trei
Wictoria Trei

"Jag ser ut som en flicka, men känner mig som en pojke"

Hur skulle pappa och mamma reagera om något av mina syskon blev förälskad i en individ av samma kön? Om lillebror var övertygad om att han föddes i fel kropp? Eller om syrran vägrar leva som det förväntas, för att hon istället vill leva med en annan kvinna – eller inte leva med någon för den delen. Det smärtar mig att redan nu veta de svar och reaktioner som skulle uppstå i omgivningen. Tyvärr är det den typen av reaktioner som gör att Homo-, Bi-, Trans och Queerpersoner i många delar av världen måste leva i isolering, på grund av rädsla för sina liv.

Stockholm Pride 2014 - Foto: Afropé | Fatou Touray
Stockholm Pride 2014 – Foto: Afropé | Fatou Touray

Visserligen lever mina föräldrar och syskon i en annan typ av verklighet, men de här frågorna sträcker sig över geografiska och kulturella gränser, och därför vill jag inte fastna alltför mycket i det. Det var inte heller så längesedan det var ett stort problem i Sverige.

Tidigt i mitt afrikansvenska liv märkte jag nya dimensioner kring könsidentitet och sexuell orientering. Jag började se att kärlek inte alltid är Adam möter Eva, äktenskap och barn. Från hemlandet har jag med mig att människor av lika kön kan vara vänner, men inte mer. Individer av samma kön kan hålla hand och vara bästa vänner, men jag är född tjej och förväntas leva med en man.

Amnesty under Stockholm Pride 2014 - Foto: Afropé | Fatou Touray
Amnesty International under Stockholm Pride 2014 – Foto: Afropé | Fatou Touray

Tills idag finns det fortfarande inget mellanting (iallafall inte öppet), och ibland skrattar jag över världen jag lever i. Att jag hamnat i en av världens mest HBTQ-vänliga städer, med vetskap om hur det är i andra delar av världen.

Jag googlade runt kring detta ämne och ett av de argument till de hårda restriktioner som finns i andra länder är brist på social och ekonomisk utveckling. För ekonomiskt välstånd ska tydligen påskynda modernisering och skapa liberala värderingar (?). Tyvärr tror jag inte att den förklaringen håller då det finns ekonomisk rika länder som enligt lag förbjuder homosexualitet. Ytterligare argument som jag hittade är att många länder, särskilt på den afrikanska kontinenten, är starkt kopplade till religion. Jag vet inte riktigt
hur långt de två argumenten håller, men frågan som dyker upp är;

Babsan och Tobias Karlsson (Let's Dance) under Stockholm Pride 2014 - Foto: Afropé | Fatou Touray
Babsan och Tobias Karlsson (Let’s Dance) under Stockholm Pride 2014 – Foto: Afropé | Fatou Touray

”- Vad garanterar att ett rikt land i sekularism är ett modernt land? Och vad menar vi med modernt?”

Idag är jag en aktiv samhällsmedborgare, och har vänner och bekanta som gärna dejtar över könsgränserna. Jag blir otroligt glad för den frihet det betyder för de människorna. Att kunna identifiera sig som bisexuella för sig själva och andra. Visst är det vackert att man kan attraheras och älska olika människor?! Det är just därför jag föreställer mig hur detta hade tagits emot av familjen.

På tunnelbanan ser jag en äldre person i kvinnokläder (det som enligt samhällsnormen kallas kvinnokläder ), peruk och smink. Några blickar från nya passagerare, men inte mer. På gatan står ett lesbiskt par och kysser varandra. Folk går förbi, men ingen reagerar. På TV visas dokumentärer om ”Transgender children”, om tio-, åtta- och till och med treåringar som säger sig leva i fel kropp. Är detta ett nytt fenomen eller har det alltid varit så, men att samhället nu är mer accepterande? Oavsett vilket är det toppen att media börjat rapportera i större utsträckning. Observera att jag är fullt medveten om att det är en generalisering, men ibland behövs det för att få bättre grepp. Även i Sverige finns det fortfarande motsättning kring transmänniskor, men det blir nog lättare med coola förebilder såsom Conchita Wurst, Laverne Cox och nu senast Caitlyn Jenner. Eller, ja senaste inom mainstream media. Jag tror att det är lättare att prata om både transgender och HBTQ i samhället när vi alla följt förvandlingen från Bruce till Caitlyn Jenner.

Stockholm Pride 2014 - Foto: Afropé | Fatou Touray
Stockholm Pride 2014 – Foto: Afropé | Fatou Touray

Sen några år tillbaka används pronomenet ‘hen’ och jag känner mig alltid dum efter att ha frågat om den söta bebisen är en pojke eller flicka. Vem vet? Föräldern kanske inte vill svara på den frågan. Jag mins en kväll när Yohio var på TV. Jag hade inte hängt med på sistone och undrade om det var en pojke eller flicka. Min yngre kusin svarar ”det är en hen” och vi skrattade. Inte för att det var roligt, utan för att det så tydligt visade att det faktiskt inte är självklart hur folk definierar sig. Jag antar att det är just det som varit svårigheten med han och hon… och varför är det så viktigt för mig att köna andra människor?

Såhär tänker jag; Alla människor ska få leva precis som de vill, så länge de mår bra och är lyckliga. Enligt många är det ett ”svenskt” sätt att tänka. Well, det kan diskuteras om tron på mänskliga rättigheter är ett svenskt sätt att tänka eller inte. I slutändan handlar det om att ge andra människor respekt, kärlek och tolerans. Det är härligt att vi alla är olika!

Jag kan inte föreställa mig hur det känns att vara HBTQ-ungdom. Jag kan därför inte uttala mig om situationen, men att leva i Stockholm och uppleva Pride-veckan väcker många frågor. Jag kommer heller inte kunna förstå hur det är att leva i HBTQ-communityn i Stockholm och resterande Sverige, men det gör mig rädd att tänka på hur det ser ut på andra platser. Speciellt när det kan vara något av mina syskon.

 

Rokibath Alassane
Rokibath Alassane

Stories of Our Lives – kanske årets viktigaste film

The Nest, ett nydanande kreativt kollektiv i Nairobi har skapat en film som på ett helt nytt sätt kommer ut ur den kenyanska HBTQ-världen. Aldrig tidigare har det skapats en film av, med och för Kenyas HBTQ-värld. Filmen är helt självproducerad, utan extern finansiering och med bara en enda Canon-systemkamera. Det är en otroligt vacker och sevärd dramafilm som bygger på verkliga berättelser som skapats av The Nest.

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

Nu kommer filmen till Stockholm, genom CinemAfrica och Helios13, som presenterar den prisbelönade, Kenyanska filmen Stories of Our Lives, som årets enskilt största filmvisning. Producenten George Gachara och regissören Jim Chuchu kommer också att finnas på plats för att visa filmen, berätta om arbetet med den, samt hålla i en spännande workshop.

Filmen föregicks av ett års researcharbete där hundratals berättelser samlats in och sammanställts för att slutligen bilda grunden till filmens olika berättelser.

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

I de flesta afrikanska länder får homosexuella, bisexuella och transpersoner sina röster tystade, av både förtryckande regimer, men också av stereotypa framställningar i väldens alla medier. Då framstår Stories of Our Lives som en unik film som berättas av den egna gruppen på det sätt de själva vill framställas. Det gör filmen mycket unik i sitt slag. Själva filmen består av fem skilda berättelser.

Filmen Stories of Our Lives vann juryns pris i Teddy Award under 65th Berlin International Film Festival 2015, i Berlin, Tyskland. En festival som hölls 5 – 15 februari 2015.

Ur CinemAfricas presentation / Pressmeddelande kan vi läsa följande:

”Stories of Our Lives är ett visuellt och konceptuellt mästerverk. En bedövande vacker dramafilm om vanliga människor, både i storstad och på landsbygd, som följer dem i drömsk kärlek och i djupaste mörker, i små mellanmänskliga möten och uppfångade i stora politiska skeenden.

Men det är också en film som utmanar filmvärldens strukturer genom att ifrågasätta finansieringssystemet och vems röst som får höras – och genom att inspirera andra communitys att ta över stafettpinnen och göra egna, oberoende filmprojekt. Det är också temat för den workshop där SFI:s filmkonsulent Baker Karim, Film Stockholms chef Joakim Blendulf, Tine Alavi och Alle Eriksson (som driver communitybaserade filmprojekt), queeraktivisten Justine Balagade och journalisten Fatima Osman hjälper publiken att ta del av Jims och Georges kunskaper och erfarenheter.”

Här nedan kan du se en trailer från filmen, en liten aptitretare, helt enkelt:

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

Filmen kommer att visas på Helios13:

17:30 Insläpp
18:00 Filmvisning
19:15 Samtal med George Gachara och Jim Chuchu
20:00 Mingel med möjlighet att köpa dricka från baren (fullständiga rättigheter)
21:00 Workshop
22:00 Fest med DJ Sister Justice

18-årsgräns på grund av alkoholservering.

Plats:

Helios 13 c/o Delight Studios
Heliosgatan 13
120 30 Stockholm

Närmsta hållplats i kollektivtrafiken är Luma på Tvärbanan, ungefär 200 meter bort.

Biljetter:

Biljetter kostar 100 kronor/styck och kan köpas HÄR!

CinemAfrica (Hemsida)

Helios13 (Hemsida)

Berlins Internationella Film Festival (Hemsida)

Stories of Our Lives (Facebook)

Facebookeventet (för Stockholmsvisningen)

The Nest (Hemsida)

Fatou Touray
Fatou Touray

Prideparad i Uganda – trots hot

Förra veckan marscherade HBTQ-aktivister i en prideparad i Ugandas huvudstad Kampala. Organisatörerna fick hålla platsen hemlig in i sista minuten, på grund av hotbilden.

– Vi är här för att skicka ett meddelande till resten av befolkningen om att vi finns, och vill ha rättigheter som vilken ugandier som helst, sa en av aktivisterna till nyhetsbyrån AFP.

Stockholm Pride 2014, personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Fatou Touray, Afropé
Stockholm Pride 2014, personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Fatou Touray, Afropé

Homosexualitet har varit olagligt i decennier i Uganda. År 2013 försökte regeringen driva igenom en ny lag där homosexuella handlingar skulle kunna bestraffas med döden. I augusti förra året drogs det kontroversiella lagförslaget, som väckt ilska och avsky i omvärlden, tillbaka på grund av en teknikalitet. Ändå är hotbilden fortsatt stark och paraden hölls i den botaniska trädgården i huvudstaden.

  • Varför ska vi behöva fira på en isolerad plats, frågar sig en av deltagarna.

Helena Svensson
Helena Svensson