Etikettarkiv: högtider

”Svenskfientlig” kalender

På sociala medier kan vi dagligen läsa hur kränkta, arga nationalister verkar vara rörande överens om att det vi en gång kallade Sverige håller på att försvinna. Det som ansågs vara ”svenskt” sägs undanträngas – metodiskt och utstuderat – till förmån för andra influenser, religioner och kulturer.

Ingen måste uppmärksamma varken nationaldagen eller ramadan, men självklart finns det många muslimer som väljer att fira även nationaldagen. Foto: Fatou Touray, Afropé
Ingen måste uppmärksamma varken nationaldagen eller ramadan, men självklart finns det många muslimer som väljer att fira även nationaldagen. Foto: Fatou Touray, Afropé

Skuldbärare är, enligt ”sverigevännerna”, politikerna, PK-maffian och kulturmarxisterna som, sakta men säkert, underminerar Sverige. Alla som är för mångkultur, tolerans och integration benämns som ”landsförrädare”, ”svenskfientliga” och ”muslimälskare”.

Jag har tidigare på Motargument berört ämnet ”svenskfientlighet” och ”sverigevänlighet”, något man kan betrakta som ett näst intill outtömligt ämne. Det som gör ”sverigevännerna” förbannade denna gång är att den muslimska fastemånaden ramadan infaller den 6 juni. Den 6 juni är Sveriges nationaldag och fick så sent som 2005 helgdagsstatus. Någon har uppmärksammat en kalender där det, vid sidan av Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag även finns en notering om att ramadan, den muslimska fastemånaden, börjar.

Det är troligtvis så att många inte har koll på att ramadan inträffar vid olika datum från år till år. Som jämförelse kan vi nämna att 2014 började fastemånaden 29 juni och 2015 18 juni. Det är alltså en slump att ramadan råkar börja samma dag som nationaldagen. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender, vilket innebär att den bygger på månens faser, så flyttas tidpunkten för ramadan ungefär 11 dagar bakåt för varje år.

Ramadan och Nationaldagen, samt svenska flaggans dag på en och samma dag. Bild: Fatou Touray, Afropé
Ramadan och Nationaldagen, samt svenska flaggans dag på en och samma dag. Bild: Fatou Touray, Afropé

Att ramadan är med i en del almanackor är inget nytt. Det finns många olika högtider, som inte är s k ”svenska”, som är listade i almanackor. Beroende på vilken almanacka vi väljer att kika i kan vi finna såväl andra länders nationaldagar/självständighetsdagar, samt de persiska och kinesiska nyåren. Om vi letar lite kan vi också finna ortodoxa (7 januari – den verkliga juldagen) samt judiska högtider, såsom pesach och chanukka.

Att dessa högtider finns inskrivna i vår kalender betyder inte att de måste firas. Alla väljer helt och hållet själva vilka högtider de vill uppmärksamma. Det finns inga rätt eller fel i vilka högtider som kalendertryckerierna själva väljer att ta med, utöver de som uppfattas som traditionella i Sverige.

Det fina med Sverige är att vi har valfrihet. En del firar kanelbullens dag, andra firar nolltaxedagen. En del firar jul, andra firar chanukka eller ramadan. En del firar nyår vid andra tidpunkter på året än natten mellan den sista december och den första januari – andra firar inte över huvud taget. Hör och häpna, det finns svenskar som väljer att inte fira jul, midsommar eller påsk.

Vem vet, i framtiden kanske vi, enligt lag, inte får fira annat än vad som betecknas som traditionellt ”svenska” högtider i Sverige. Kan det bli så att judar och muslimer i ett framtida Sverige inte tillåts att fira sina högtider? Finns det politiska krafter som vill förbjuda vissa högtider och göra andra obligatoriska?

Det finns några intressanta frågeställningar rörande kalender-fenomenet:

  • Kan det vara så att det s k ”svenskfientliga” etablissemanget har en dold agenda när andra länder och kulturer får ta plats i kalendern?
  • Har ”sverigevänner” en genuin rädsla över att rättigheter inskränks eller att Sverige kommer att gå under p g a att ramadan finns med i kalendern?
  • Är det specifikt muslimska högtider som är ”farliga”, eller gäller det andra främmande element också?

Jag antar att det handlar om olika grader i helvetet. Och det största helvetet för ”sverigevännerna” verkar vara islam, muslimer och deras leverne.

 

Skribent: David Ehle

Artikeln har tidigare publicerats på Motargument.se

Eid-al-adha firas idag av muslimer världen över

Idag firas eid-al-adha bland muslimer runt om i världen. För de som har möjlighet genomförs även pilgrimsfärden, hajj i Mecka. Eid al-adha infaller alltid under samma dag enligt den islamska kalendern, men datumet varierar från år till år i den gregorianska kalendern. Den här dagen är en av de två dagar som är årsvisa högtider inom Islam. Den ena infaller under pilgrimsfärden, Eid-al-adha och den andra infaller efter Ramadan (fastan), Eid-ul-fitr.

Moské Foto: Fatou Touray, Afropé
Moské Foto: Fatou Touray, Afropé

Det är mycket vanligt att de som har möjlighet offrar ett djur. Att slakta ett djur görs för att hedra profeten Abrahams lydnad till Allah (Gud).

Fördelningen av kött under eid al-adha stärker många ansträngningar för att behaga Gud. Vanligtvis äts en del av familj och släkt, en del ges till vänner och grannar och en del skänks till fattiga. Dessa handlingar symboliserar viljan att ge av det man har för att stärka band av släktskap och vänskap och visa entusiasm inför att ge upp saker som är till nytta för oss för att hjälpa dem som är i större behov. I offret erkännes att alla välsignelser kommer från Gud.

Grönsaker Foto: Fatou Touray, Afropé
Grönsaker. Mycket matlagning pågår under högtiden Foto: Fatou Touray, Afropé
Köttet ska förberedas Foto: Fatou Touray, Afropé
Köttet ska förberedas Foto: Fatou Touray, Afropé

För dem som inte vallfärdar börjar dagen med en tidig morgonbön. Det är en tid för att fira, besöka familj och vänner samt för att tacka Allah för alla välsignelser han skänkt, vilket kräver kontakt med släkt, familj och grannar samt empati och medkänsla för de fattiga. Framför allt påminner eid al-adha oss om att Allah är störst och att han är källan till alla gåvor. Genom både goda och dåliga tider är Allah källan till all komfort.

Dagen till ära låter många muslimer runt om i världen köpa in eller låta sy upp särskilt fina kläder att bära under högtiden. De som har möjlighet köper även in nya möbler, eller låter måla om och klä om de möbler man har.

Flickan på bilden har inget med artikeln att göra Foto: Fatou Touray, Afropé
Flickan på bilden har inget med artikeln att göra Foto: Fatou Touray, Afropé

Förberedelserna och firandet av dagen kan på många sätt påminna om Kristendomens firande av julen som högtid. Förberedelserna kan pågå lång tid inför dagen. Det är även viktigt att dela med sig till de som inget har, eller inte har tillräckligt. I många länder stiger priserna på lamm och andra djur som säljs och slaktas under högtiden. I Sverige köper man köttet.

Den vanligaste välgörenheten i det muslimska samhället under eid al-adha är att försöka se till att ingen fattig lämnas utan mat från offerdjuren under dessa dagar. Människorna skall försonas med varandra under denna dag. En stor del av firandet kan sammanfattas med god mat, fest, familjetid, uppoffringar till Allah och till de fattiga, umgänge och en stor tacksamhet till Allah.

Afropé.se vill önska alla våra läsare en riktigt fin dag och i synnerhet en fin tid för våra muslimska läsare. Eid Mubarak.

Fatou Touray