Etikettarkiv: idris elba

Idris Elba – min kärlek

För alla oss, Mrs Idris Elbas, vi möts i kärleken och passionen till denna gudomliga varelse.

Idris Elba föddes september 1972 i London, England. Han är främst känd som den ”svarta brittiska skådespelaren”, men är även producent, DJ, sångare och kläddesigner. Jag måste medge att jag inte alltid varit ett fan av honom. Han är ju ett par år äldre än jag. Ok, han är nitton år äldre. Oavsett åldersskillnaden har jag alltid uppskattat hans yttre attribut, och refererat till honom vid frågan” Hur ser din drömkille ut?”

Actor Idris Elba at the 'Defeating Ebola in Sierrra Leone' conference, DFID - UK Department for International Development
Actor Idris Elba at the ‘Defeating Ebola in Sierrra Leone’ conference, DFID – UK Department for International Development

Jag brukade känna mig speciell som inte dreglade över söta pojkar i musikaliska pojkband. Jag slapp förälskelser av diverse Hollywood-snygging, och jag var glad för det. Jag trillade ändå dit med Idris, och mina känslor blir starkare för var dag som går. Vid synen på en bild av honom känner jag pulsen öka och kroppen producera svett. När jag både ser och hör honom finns det inget annat att fokusera på. Det är garanterad knockout. Bara tanken på den där rösten öppnar tårkanalerna. Hjärtat slår så hårt att jag är rädd att den snart hoppar ut.

Jag drömmer om Idris vid min sida, men vet jag att vi är många som delar drömmen. Jag drömmer om att torka av hans fötter efter en arbetsdag, jag drömmer om att vara den han håller i hand på gatan. Vanligtvis är jag emot polygami, men för Idris gör jag ett undantag. Det allra bästa vore om han lämnade sin flickvän för mig, men han verkar rätt fäst vid henne. De verkar ha ett sånt on-and-off förhållande. Hur ska jag hjälpa honom inse att hans kvinnan finns i Sverige? OCH heter Rokibath. Som ni säkert förstår måste jag förtydliga med mitt namn då det kryllar av Idris-friare i Sverige. För jag lovar, allt är tillåtet i kriget om Idris. Det är kärlek på en annan nivå. Eller besatthet på en annan nivå, jag vet inte vilket.

Under en vecka spenderade jag mina kvällar med att se serien Luther. Man kan tro att de passionerade kysscenerna var mina favoriter. Det stämmer, för jag blundade och inbillade mig att det var mig han kysste. Ibland spolade jag tillbaka för att försäkra mig om att jag inte missat något. Jag blundade ju trots allt. Men det bästa var att hans karaktär var en bekräftelse på min drömbild av Idris. Hans röst, kroppshållning, gångsätt, skratt och sätt att beskydda kvinnorna i sitt liv, fick pupillerna att vidgas och tårna att dra ihop sig. Varför väntade jag så länge med att se den?

Ja, Idris Elba är mannen i mina drömmar. Men inser tyvärr att jag beskriver en stereotypisk machoman och jag tror att det är svaret på många kvinnors passionerade känslor för honom. Han ser ut att vara en manlig man. En man som kan krossa en vägg för min skull. Jag skäms över att det är anledningen till mina känslor för honom. Jag skäms över att inse att jag glorifierar masochism och omogen maskulinitet. Jag är medveten om att jag genom att reproducera dessa vidriga tankar om maskulinitet är med och skapar de problem som kvinnor ofta får utstå, som jag fått utså. Det är att förminskas till att endast stå för gamla idéer om hur en bra kvinna/man ska se ut och bete sig. Jag skäms över allt detta, men kan inte dumpa Idris. Inte än.

Rokibath Alassane
Rokibath Alassane

#OscarSoWhite

”Hej, idag är Martin Luther Kings födelsedag och jag kan inte låta bli att ställa frågan; är det dags att människor av färg (people of color) inser hur mycket makt och inflytande vi har och att vi inte längre behöver be om lov att bli inbjuden någonstans? Jag ställer frågan; Har vi nu kommit till en ny tid och plats där vi inser att vi inte längre kan tigga om kärlek, bekräftelse och respekt inför någon grupp? Det kanske är det dags att vi inser att om vi älskar och respekterar och erkänner oss själva på det sätt som vi ber andra att göra, så är det där den sanna makten ligger. Jag ställer helt enkelt frågan. Det här är vad jag tycker; akademin har rätt att erkänna vem de vill. Att bjuda in vem de vill och jag tror att det nu är vårt ansvar att göra en förändring. Kanske är det dags att dra tillbaka våra resurser och sätta tillbaka dem till våra samhällen, i våra program och vi gör program för oss som erkänner oss på ett sätt som vi ser är passande, som är lika bra som det så kallade mainstream alternativet. Jag vet inte. Det jag dock vet är att; tigga om bekräftelse eller ens fråga minskar värdigheten och minskar makten och vi är ett värdigt folk och vi är kraftfulla, låt oss inte glömma det. Så låt akademin göra deras grej, med all elegans och kärlek, och låt oss göra vår grej. Jag har inget annat än kärlek. ”

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Den 28 Februari kommer den prestigefyllda Oscarsgalan sändas live från Los Angeles. Att vinna en Oscar som skådespelare är något oerhört ärofullt och den yttersta bekräftelsen på att man har gjort en betydelsefull insats inom filmindustrin. Nu har namnen släppts på de skådespelare som är nominerade till årets Oscarspris och den namnlistan har skapat mycket debatter framförallt i USA men också världen över. Det är bara vita skådespelare som har nominerats till de olika kategorierna. Det här har väckt stort missnöje hos många afro-amerikaner som känner sig förbisedda och uteslutna. Citatet ovan är från ett Youtube-klipp som Jada Pinkett Smith publicerade efter att de nominerade skådespelarna offentliggjordes. Hon har nu tillsammans med en rad andra kända profiler så som Spike Lee och Michael Moore valt att bojkotta galan och uppmanar andra att delta i bojkotten på grund av brist på mångfald. Kort efter att nomineringen släpptes spred sig hashtagen OscarSoWhite som en löpeld på twitter.

I år har vi sett filmer som Beasts of no Nation, en fantastiskt gripande Netflix-produktion där Idris Elba spelade en mycket övertygande roll som kommendant över en barnsoldats armé. En otroligt viktig film som speglade den verklighet vi behövde se. Filmen Creed där Michael B Jordan spelade mot Sylvester Stallone där han överraskade och spelade en mycket övertygande roll som Appollo Credd’s son. Will Smith tillsammans med Gugu Mbatha-Raw gjorde också enastående insatser i filmen Concussion. Det hade spekulerats kring alla dessa skådespelare att de förtjänade en Oscarsnominering för deras insatser, speciellt kring Idris Elba och Will Smith.

Klipp av The National

Man kan tycka att det uttalandet som Jada Pinkett Smith gjorde i sitt videoklipp må vara kontroversiellt, mycket ’vi‘ och ‘dem‘ prat men är det kanske befogat? Är det en slump att ingen av de skådespelare ovan blev nominerade? Eller är det ännu ett bevis på att den vithetsnorm som finns i vår värld når ut i alla aspekter?

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Filmen Straight Outta Compton är också en film som har varit en het snackis under 2015. Det är en biografisk film som skildrar historien om hiphop-gruppen N.W.A. Inte en enda skådespelare blev nominerad för sina insatser. Dock blev Andrea Berloff, S. Leigh Savidge, Alan Wenkus och Jonathan Herman nominerade i manus-kategorin till en Oscar för just filmen Straight Outta Compton, det ironiska med det är att alla fyra är vita. Filmen skildrar ändå på något sätt svart historia och de flesta av rollerna spelas av afro-amerikaner men de får inget erkännande för sina insatser utan den får deras vita kollegor ta emot.

Vilka signaler sänder Oscarakademin ut genom att endast nominera vita människor till det mest prestigefyllda priset som finns inom filmindustrin? De sänder ut signalen att det endast finns plats för en typ människor vid ”det stora bordet”. Det visar på att vår värld är väldigt skev. Det visar på att USA som land har en lång väg att gå när det kommer till mångfald. Det visar på att svarta människor ännu en gång hamnar längst ner på prioriteringslistan. Underhåll oss, dansa för oss, sjung för oss, få oss att skratta. Men förvänta er ingen typ av erkännande eller tacksamhet för er insats. Var glada att ni ens får vara med. Vårt spel, våra regler. Ska det vara så? Vi är nu inne på 2016 och vi fortsätter tvingas ha samma diskussioner om och om igen. Vi måste erkänna den vithetsnorm vi lever i, det är först när vi gör det som vi kommer kunna börja göra en synlig förändring.

Vi jobbar just nu i motvind, folk tycker man är tjatig, att man ska släppa det gamla och inse att rasism inte finns i dagens samhälle. Så länge människor lever i den totala förnekelsen finns det inget hopp om förändring. Vi kommer tvingas älta samma sak år efter år och hur sjukt är inte det egentligen? Att det finns så många miljoner människor som kämpar varje dag att bli behandlade med respekt och få det erkännande och uppmärksamheten de förtjänar och blir nekade den på grund av deras hudfärg. Ingen människa som inte har varit i den situationen kan sätta sig in i hur det känns. Hur det känns att behöva kämpa dubbelt så hårt för att bli tagen på allvar. Hur det känns att veta att du lever i en värld där du har de sämsta förutsättningarna på grund av din hudfärg. Inte på grund av dina förmågor, personlighet eller insatser utan på grund av din hud. Tänk på det nästa gång ni blir trötta på människor som ”tjatar” om rasism och vithetsnormer. Den känns inte synlig för er för ni ingår i den ”rätta” normen.

Jag tycker att vi skall leva tillsammans i harmoni. Där kärlek och respekt genomsyrar allt vi gör. Där man blir bedömd efter ens förmågor och insatser oavsett hur man ser ut. Jag tror att det är farligt att prata om ’vi’ och ‘dem’ oavsett vilket håll det kommer ifrån. Jag måste dock säga att jag tycker att det ’vi’ och ‘dem’ -pratet som Jada Pinkett Smith har i sitt klipp är befogat. Det är som hon säger, människor ska inte behöva be och tigga efter respekt och erkännande som de har förtjänat. Om den officiella mainstream-världen inte vill inkludera alla människor så finns det inget annat val än att de grupper som utesluts måste skapa forum där deras insatser blir hörda och uppskattade.

Vi får bara hoppas att Oscarakedamin tar till sig all den kritik de har fått och vi nästa år får se en nomineringslista som bättre representerar hela befolkningen. Vi får även hoppas på det här blir en wake up call till alla de som tror att rasism och vithetsnorm bara är ett uttjatat ämne. Det är på riktigt och det måste ske en förändring nu. För helt ärligt, jag är trött, trött på att skrika i motvind att jag är lika mycket som vem annan som helst och jag vet att det är många med mig som är minst lika trötta…

Mam-Yandeh Gaye
Mam-Yandeh Gaye

Västafrikanska skådespelare i Hollywood – Del.1

västafrikanska skådespelare 1Det är nog ganska safe att påstå att afrikanska skådespelares representation i filmens mecka, Hollywood, är rätt sparsam. Om vi sedan drar gränsen vid västafrikanska skådespelare så blir listan givetvis än kortare. Det land i Västafrika som fostrat eller på något sätt varit inblandade i flest skådespelartalanger som gjort sig ett namn i Hollywood är givetvis Afrikas största nation, sett till befolkning, Nigeria. Vilket ju i sin tur inte är så konstigt med tanke på att Nigeria har ett invånarantal på dryga 170 miljoner(!) och dessutom har de sitt alldeles egna ”Hollywood”, kallat Nollywood. Att lilla Gambia, som i jämförelse är en av de minsta nationerna i Afrika, inte har lyckats få fram några stora stjärnskådisar är kanske inte så konstigt. Men några skådespelare har de faktiskt vaskat fram och kanske är det också en och annan på gång..

Om vi ska prata om storstjärnor på vita duken så är det till Hollywood vi får bege oss och visst är det där de stora stjärnorna gjort sig ett namn. Det är också där de stora pengarna finns. Även om både Nigerias Nollywood och Indiens Bollywood producerar bra många fler filmer till antalet än vad Hollywood gör, så ligger de tre stora filmnationerna ganska lika i omsättning. De omsätter alla runt 10 miljarder kronor om året, men Hollywood har en klart ledande roll när det kommer till teknik och kvalité på sina produktioner. Deras filmer attraherar också folk i hela världen och därför blir kundklientelet inte lika smalt som hos de andra två, främst Nollywood. Detta gör att alla, eller i alla fall de allra flesta, vill göra sig ett namn i Hollywood och försöker på alla sätt att ta sig dit.

Två skådespelare med rötterna i Västafrika som faktiskt lyckats, och idag tillhör skådespelareliten i Hollywood, är Djimon Hounsou och Idris Elba. Intressant nog så härstammar ingen av dessa två herrar från Nigeria. Det är två välvuxna män som står stadigt på jorden med sina 187, respektive 190 centimeter. Eftersom de både är stora killar och även vältränade så ror de ofta hem roller där det antingen ska visas mycket hud (inte av erotisk natur) eller ligga mycket tyngd och pondus bakom karaktären. Givetvis är de båda också flitigt eftersökta till filmer som handlar om Afrika. Nästa år kommer vi till exempel att kunna se Hounsou i den gastkramande thrillern ”The Lion’s Share”, som utspelar sig i Somalia med handling runt sjöröveri och pirater. Elba har alldeles nyligen haft premiär i rollen som Afrikas kanske mest kände man och frihetskämpe, Nelson Mandela, i filmen ”Mandela: Vägen till Frihet”. Tyvärr får vi i Sverige vänta till den 7 februari nästa år innan den har premiär här.

 

Djimon Hounsou föddes i Benin 1964 och flydde som tonåring, tillsammans med sin bror, till Lyon i Frankrike. Där gick han i skola ett kort tag, för att sedan hoppa av och leva som hemlös tills han upptäcktes av designern Thierry Mugler. Vilket blev startskottet på en lovande modellkarriär som tog honom till USA, där han anlitades i musikvideos för bl a Paula Abdul och Janet Jackson. Detta ledde honom slutligen till en skådespelarkarriär, som startade lite smått med diverse roller som dörrvakt, ex-pojkvän och flykting i serier som ”Beverly Hills 90210” och ”Cityakuten”. 1997 fick Hounsou sitt stora genombrott när han gjorde rollen som den Sierra Leonska slaven Cinqué i Steven Speilbergs mästerverk ”Amistad”. Filmen som skildrar historien kring myteriet ombord på slavskeppet Amistad, som 1839 seglade med slavar från Sierra Leone mot den amerikanska nordöstkusten. Hounsou nominerades till en Golden Globe för sin roll och efter detta fick hans karriär en väldig fart. Han fick roller i filmer som ”Biker Boyz”, ”Lara Croft: Tomb Raider – The cradle of life”, ”Beauty Shop”, ”Never Back Down” och ”Eragon”. Men allra störst och mest uppmärksamhet har han fått för sina biroller som Mateo i ”Drömmarnas Land”, Juba i ”Gladiator” och Salomon Vandy i ”Blood Diamond”. Den senare är återigen en film där han spelar en man från Sierra Leone. Privat har Djimon Hounsou fram till för ungefär ett år sedan varit i en relation med designern och modellen Kimora Lee Simmons och de har en son, Kenzo, tillsamman. Nästa år finns Djimon Hounsou med i storfilmen och den förutspådda kassasuccén ”Fast and Furious 7”.

 

Idris Elba är, till skillnad från Djimon Hounsou, född och Idris Elba 2uppvuxen i Europa. Hans föräldrar bosatte sig i England efter att ha gift sig i Sierra Leone och Idris föddes 1972, i London. Elbas pappa är från Sierra Leone (tillhör Krio/Creol-stammen) och hans mamma är från Ghana. Idris, som egentligen heter Idrissa Akuna, började intressera sig för skådespelaryrket tidigt. Redan i skolåldern testade han på teater, men ett intresse för DJ:ande och musik väcktes när han började hjälpa en släkting med dennes Bröllops-DJ-business. Inom ett år hade Elba och några kompisar startat ett eget DJ-företag och ganska snart gjorde han sig ett namn som DJ och rappare. Än idag är han ett känt namn i musikkretsar och jobbar som kändis-DJ till och från. Som skådespelare har Elba varit störst inom TV-serievärlden men har på senare år börjat göra sig hemmastadd i filmvärlden. Mest känd är han för sina roller som Russel ”Stringer” Bell i TV-serien ”The Wire” och som ”Luther” i serien med samma namn. Han har även haft roller i ”Family Affairs”, ”The Office” och ”Damernas Detektivbyrå”. Sitt genombrott på vita duken fick Elba först 2007, genom sin roll som Monty i Tyler Perrys ”Daddy’s Little Girls”, där han för ovanlighetens skulle spelar en inte fullt så tuff roll som man normalt sett är van att se honom i. Efter detta har han gjort filmer som ”American Gangster”, ”This Christmas”, ”Takers”, ”Thor”, ”Thor: The Dark World” och ”Obsessed”. I den senare spelade han mot sångerskan och skådespelerskan Beyoncé Knowles och filmen blev en kassasuccé som drog in 29 miljoner dollar sin första vecka. Privat har Idris Elba en dotter vid namn Isan, som bor med sin mamma, Elbas ex-fru.

En stor fördel och möjlighet som kommer med kändisskapet är givetvis pengarna. Pengar som sedan kan användas för att bidra till att göra vår jord till en bättre plats att leva på för många. Båda dessa stjärnskådespelare gör just detta. De är engagerade i en rad olika typer av hjälporganisationer och välgörenhetsengagemang. Djimon Hounsou stöttar bl a SOS Barnbyar, UNICEF och Global Fund. Global Fund jobbar för att samla in pengar och resurser till att bekämpa de tre vanligaste dödssjukdomarna i Västafrika, AIDS, Tuberkulos och Malaria. Han engagerar sig starkt i välgörenhet som rör AIDS/HIV, mänskliga rättigheter, barnfattigdom och trafficking. Idris Elba stöttar bl a Staying Alive, som är en världsomspännande organisation som kämpar mot HIV och AIDS. Bakom organisationen står bland annat MTV Networks International och Family Health International. De har samarbeten med bl a SIDA och UNICEF. Idris är också engagerad i frågor som rör utsatta ungdomar, deras hälsa och utbildning.

Kanske lite intressant att..
Både Djimon Hounsou och Idris Elba ar varit nominerade för Golden Globes, BET awards, Black Reel Awards och NAACP awards. Men Djimon Hounsou har också varit nominerad till två Oscars för bästa manliga biroll för sina prestationer i filmerna Drömmarnas Land och Blood Diamond.

Både Djimon Hounsou och Idris Elba har burit rollen som en verklig person i en verklighetsbaserad film som skildrat viktiga händelser i Afrikas historia. Djimon i Amistad och Idris i Mandela: Vägen till Frihet.

Båda herrarna är hängivna fotbollsuporters. Hounsou är ett stort Lyon-fan och Elba håller hårt på Premier League-klubben Arsenal.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Samtliga bilder som använts i artikeln är printscreenade från youtube.com

Håll utkik efter nästkommande del i serien (18 december).
Då tar vi en närmare titt på de gambier som tagit sig till vita duken.

Kiqi dumbuya minteh 4