Demokratiska republiken Kongos styrande koalition har tillsammans med andra mindre partier kommit överens om att skjuta upp årets val till april 2018. Ett beslut som innebära stora protester och fortsatta spänningar i landet, då oppositionen länge menat att president Joseph Kabila gör allt för att hålla sig kvar vid makten.
Initialt hade inte oppositionen gjort något offentligt uttalande som reaktion på beslutet, men de har nu manat till manifestationer både den 19 oktober och den 19 november, för att pressa presidenten att lämna sin post när hans mandatperiod går ut den 19 december, som väntas bli ett mycket kritiskt datum i landet.
Svenska ambassaden i huvudstaden Kinshasa uppmanar till att vara ständigt uppmärksam på nyhetsrapporteringar och att undvika folksamlingar och onödiga förflyttningar i närheten av demonstrationsplatser.
Enligt konstitutionen är Kabila förhindrad att söka en tredje mandatperiod, men många befarar att han kan komma att försöka få till en lagändring för att ges ytterligare en chans att fortsätta styra landet. Något som presidenterna i både grannländerna Republiken Kongo och Rwanda gjorde senast förra året.
Förklaringen till varför man väljer att skjuta på valet sägs vara logistiska och praktiska problem med att nå ut med röstmaterial till landets alla röstberättigade. Man menar att det behövs mer tid för röstregistrering och att Kabila därför bör behålla posten som landets president till dess att valet kan hållas.
Förra året försökte sig presidenten på att få till en ny folkräkning i landet, något som också vållade stora protester i landet.
Oroligheter och konflikter till följd av det politiska läget har länge rasat i landet och senast förra månaden dog över fyrtio personer under en tvådagarsprotest i Kinshasa. FN varnade senaste förra veckan för en extremt riskfylld situation i landet.
DR Kongo har aldrig haft ett fredligt maktbyte och landet är hårt drabbat av olika konflikter, bland annat en sedan många år pågående *rebellkonflikt i de östra delarna i Kivuprovinserna.
*Säkerhetsläget i Kivuprovinserna där det välkända Panzisjukhuset ligger är fortsatt ytterst instabilt och armén har nyligen inlett en offensiv mot rebellgrupperna. Kliniken drivs av den flerfaldigt belönade och nominerade läkaren Denis Mukwege som just nu befinner sig i Sverige på en föreläsningsturné i samband med lanseringen av dokumentärfilmen ”The Man Who Mends Women”, som skildrar kliniken och hans arbete.
Det råder stora oroligheter i Demokratiska republiken Kongo, där demonstranter – framförallt i landets huvudstad Kinshasa – återigen tagit till gatorna för att visa sitt missnöje över hur sittande president Kabila verkar fortsätta att vägra kliva ner från sin post.
Enligt den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har minst 44 personer dödats under protester riktade mot den kongolesiska presidenten Joseph Kabila – 37 av offren är demonstranter och sex stycken uppges vara poliser.
Protesterna startade under måndagen, efter att rapporter om att kommande val, som var satt att hållas i november i år, kan komma att skjutas upp efter en ansökan från valkommissionen. Kabila är enligt landets konstitution förhindrad att ställa upp för ännu en period, men oppositionen i landet menar att Kabila kommer göra allt för att förlänga sin tid vid makten.
I ett e-mejl till Reuters Africa, skriver HRW Africas New York-baserade forskare och advokat Ida Sawyer:
”- De flesta dödades när säkerhetsstyrkor öppnade eld mot protesterande demonstranter. Andra dödades när säkerhetsstyrkorna brände ner oppositionspartiets högkvarter under natten.”
Kongos inrikesdepartement menar att dödssiffran endast är 17 personer och att HRW överdriver sitt uttalande. Man säger också att antalet poliser som dödats är tre och inte sex.
Samtidigt kommer ett uttalande från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att man mottagit rapporter om kraftigt övervåld från landets säkerhetsstyrkor och att minst 200 personer ska ha gripits under måndagen.
Afropé rapporterade i juli i år om den misstro som råder mot landets sittande regering och det planerade valet, och det är inte första gången det blossar upp politiska oroligheter i landet. Vid ett av de tidigare tillfällena, i början av 2015, drabbade protestanter och säkerhetsstyrkor samman under flera dagars oroligheter. Också då på grund av missnöje över Kabilas fortsatta försök att förlänga sin tid som landets överhuvud.
Hösten närmar sig med stormsteg och för Kongo-Kinshasa innebär det presidentval. Det är i alla fall vad konstitutionen säger, och likaså vad stora delar av befolkningen hoppas på.
Joseph Kabila har varit president i landet sedan år 2001, då han övertog makten från sin pappa som mördades. Kabilas andra mandat går ut i slutet av året och eftersom den kongolesiska konstitutionen endast tillåter två presidentmandatperioder är det således meningen att det vid den tidpunkten ska hållas val i landet. Dock råder det stort tvivel om att Kabila faktiskt kommer att stiga av den politiska tronen när det är dags, då presidenten tidigare har gjort flera försök att skjuta upp valet. Bland annat har han lagt fram ett förslag om en ny folkräkning innan valet, något som beräknas ta flera år att utföra.
Den politiska oppositionen och oro inför vad som komma skall
Folkets misstro mot Kabila och ovissheten om han kommer att följa de konstitutionella reglerna eller ej har resulterat i att oroligheter har brutit ut runt om i landet, framförallt i form av protester mot den sittande regeringen. Människor har arresterats och i vissa fall dödats i de upplopp som har ägt rum. Trots försök av regeringen att tysta den politiska oppositionen har olika aktörer från civilsamhället lyckats koordinera sig, och ett flertal gånger under året har en koalition av oppositionspartier, civilsamhällesorganisationer och människorättsaktivister ordnat konferenser för att kunna sammanfoga sitt arbete. Deras insatser har bland annat resulterat i ett öppet brev till Kabila beträffande hans avgång. I brevet påpekar de hur hans politik har bidragit både till den negativa våldsspiralen i landet och en försvagning av yttrandefriheten, refererat till de byar som har ockuperats av armén där människor har arresterats för deras politiska ståndpunkt. I brevet varnas Kabila också gällande hans potentiella förlängande av presidentposten, och de understryker att ett tredje mandat kommer att dömas som en ’konstitutionell statskupp’. Oppositionen ställer även vissa andra krav gällande Kabilas politik, exempelvis att han ska släppa de politiska fångar som sitter arresterade, många av dem utan att ha fått en juridisk dom. Det senaste mötet mellan oppositionspartierna ägde rum i början av juni, då ett tiotal representanter från de olika grupperna samlades i Bryssel för att fortsatt diskutera Kabilas avgång. Sammankomsten initierades av Étienne Tshisekedi, ledare och en av grundarna för det politiska partiet U.D.P.S. (L’Union pour la Démocratie et le Progrès Social). Tshisekedi är ett välkänt namn i DR Kongo då han bland annat har varit premiärminister i landet.
Ett annat namn som har funnits på mångas läppar under året är Moïse Katumbi, en välkänd kongolesisk affärsman. Katumbi utropade i maj månad att han kommer att kandidera i presidentvalet, och han utgjorde således det största hotet mot Joseph Kabilas maktposition. Katumbi har speciellt haft stort stöd i Kongo-Kinshasas andra största stad, Lumumbashi, till stor del på grund av det utvecklingsarbete han har gjort i regionen. Katumbi har, förutom mycket pengar, också ett stort kontaktnätverk – något som historiskt sett har varit centralt för kongolesiska politiker och deras förmåga att vinna mark. Han har även varit en nyckelspelare i det expanderande samarbetet mellan de olika oppositionspartierna, vilket tidigare har varit en svår utmaning kantad av konflikter och svartmålning mellan de olika parterna.
På grund av Katumbis politiska delaktighet blev han under våren stämplad som en ’fiende till staten’, och regeringen har bland annat anklagat honom för att ha rekryterat legosoldater till sitt nätverk. Katumbi själv menar på att regeringen vill hitta en anledning att arrestera honom så att han inte kan vara aktiv i det kommande valet. Vare sig detta är sant eller inte dömdes han i juni till tre års fängelse för bedrägeri gällande ett fastighetsköp. Katumbi själv befann sig vid tidpunkten för domen i London, där han har sökt medicinsk vård, och han dömdes alltså i sin frånvaro. Domen omöjliggör Katumbis tänkta valkampanj, samt hans politiska aktivitet under de närmsta åren.
Betydelsen av det kommande valet
Trots att det endast återstår ett halvår till Kabilas mandat går ut har ännu inget datum blivit satt för ett nytt presidentval. Kabila och hans närmsta anhängare hävdar dock att han avser att hålla fria och fredliga val, men att vissa logistiska och ekonomiska frågor måste lösas först. Det senaste uttalandet av den politiska staben gjordes av partiets sekreterare i början av månaden. Han underströk då att det krävs mer organisering för att kunna hålla ett presidentval, och att det därför är högst osannolikt att det sker under detta året.
Sedan DR Kongos självständighet 1960 har landet aldrig genomgått en fredlig demokratisk övergång och de fåtal val som har hållits har knappast kunnat definieras som varken fria eller rättvisa. Följaktligen har lokalbefolkningen i Kongo lagt stort hopp om årets val och håller fortfarande andan i väntan på ett officiellt uttalande från presidenten med mer detaljer kring den kommande processen. Oroliga röster har hörts från civila som pekar på den stora risken för en ny kaosartad situation som landet kan slungas in i om Kabila väljer att dementera valet.
Källor: News 24, TV 5 Monde, NY Times, Jeune Afrique, Radiookapi
Enligt den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har minst 44 personer dödats under protester riktade mot den kongolesiska presidenten Joseph Kabila – 37 av offren är demonstranter och sex stycken uppges vara poliser.
Afropé 