Barnäktenskap förbjuds i Zimbabwe. Författningsdomstolen har beslutat att äktenskap för flickor och pojkar under 18 år är olagligt och strider mot grundlagen. Domen kom efter en ansökan från två kvinnor, Loveness Mudzuru och Ruvimbo Tsopodzi, som själva varit barnbrudar.
Flickan på bilden har ingenting med texten att göra Foto: Fatou Touray, Afropé
Beslutet att förbjuda barnäktenskap ses som en milstolpe och hyllas av många människorättsgrupper och medborgare. Lagen har grundlagsskyddats. Beslutet ses som ett steg i rätt riktning för att skydda rättigheterna för barn, särskilt för unga flickor.
Beslutet löd: ”Ingen person, man eller kvinna i Zimbabwe kan ingå något äktenskap, inte heller ett oregistrerat sedvanligt förbund eller någon annan sorts sammanslutning, inte heller till följd av religion eller religiösa ritualer, innan de uppnår 18 år.”
Barnäktenskap är ett globalt problem som förekommer i många delar av Afrika, men även i andra länder. Så sent som 2014 lagstiftades det mot barnäktenskap i Sverige, en lag som funnits tidigare men som innehållit så pass många möjligheter till undantag att lagen i sig ansågs tandlös.
Flickan på bilden har ingenting med texten att göra Foto: Fatou Touray, Afropé
Enligt organisationen Girls not Brides, är omkring 15 miljoner flickor gifta innan de fyllt 18 år, varje år över hela världen.
Girls not Brides säger: ”Barnbrudar är ofta maktlösa, beroende av sina män och berövas sina grundläggande rättigheter till hälsa, utbildning och säkerhet, varken fysiskt eller känslomässigt redo att bli fruar och mödrar. Barnbrudar löper större risk att drabbas av farliga komplikationer i samband med graviditet och förlossning”.
Organisationen Girls not Brides hemsida finner du HÄR och deras Facebook finner du HÄR!
Källor: This is Africa, Girls not Brides, Veritas, FN
Sudan har omarbetat en lag som ledde till att våldtäktsoffer ställdes inför rätta för äktenskapsbrott, ett brott belagt med fängelse, piskrapp eller stening.
Förändringen kommer ett år efter att en ung etiopisk kvinna i Sudan dömdes för att begå oanständiga handlingar efter att ha blivit utsatt för en gruppvåldtäkt, ett fall som utlöste en internationell skandal.
Advokater säger att när en kvinna i Sudan rapporterar våldtäkt ses det som ett erkännande av zina – sex utanför äktenskapet, vilket är rubricerat som ett brott.
De säger att den nya lagen inför en exakt definition av våldtäkt som en penetrerande sexuell handling som involverar fysiskt eller psykiskt tvång.
”Tidigare var lagen förvirrande och mycket problematisk. I de flesta fall när en kvinna anmälde att hon hade blivit våldtagen ställdes hon inför rätta för äktenskapsbrott”, säger Hikma Ahmed, en sudanesisk advokat som hjälpte till försvara den etiopiska kvinnan.
”Denna omarbetning av lagen är till stor hjälp för våldtäktsoffer och efterlevande som söker rättvisa, och det är också till hjälp för oss advokater som stödjer dessa kvinnor i domstol”, fortsätter hon.
Förändringen kommer efter mer än ett decennium av kampanjer organiserade av lokala och internationella rättsorganisationer.
Ahmed berättar vidare att den 19-årige etiopiska kvinnan blev utsatt för en gruppvåldtäkt av en grupp män efter att ha blivit lurad till en tom fastighet i Omdurman, nära den sudanesiska huvudstaden Khartoum.
Hon greps i början av förra året efter att en film som våldtäktsmännen hade filmat av attacken dök upp på sociala medier.
Vid ett tillfälle fruktade aktivister hon kunde stå inför en möjlig stening för äktenskapsbrott, men domstolen accepterade att hon var frånskild.
Kvinnan blev så småningom dömd till en månads fängelse och böter på 5000 sudanesiska pounds ($ 850).
Sex män som greps samtidigt som våldtäktsoffret dömdes till böter och piskrapp för brott inklusive otrohet, oanständiga handlingar och att distribuera oanständigt material, enligt Equality Now i en internationell människorättsorganisation. En sjunde befriades på grund av otillräcklig bevisning.
Equality Now refererar också till ett annat fall nyligen där en 14-årig flicka blev anklagad för äktenskapsbrott efter att hennes farbror våldtog henne och lämnade henne gravid.
”Förändringen i lagen är en anledning att fira”, säger Jane Serwanga, advokat för Equality Now. ”Det är också ett positivt exempel för andra länder.”
”Men lagen är inte tillräcklig, domstolarna och polisen måste bli ordentligt informerade och utbildade i att säkerställa att våldtäktsoffer kan få rättvisa”, sade hon på telefon från Nairobi.
Ahmed, som arbetar med gruppen Women Living Under Muslim Laws, berättar att det sagts att våldtäktsoffer tidigare har piskats medan andra har hållits bojor i fängelset tillsammans med sina barn.
Hon sa vidare att hon inte hade hört talas om fall där våldtäktsoffer har stenats, även om straffet för gifta kvinnor som begår äktenskapsbrott fortfarande finns kvar i landets lagar.
Equality Now berättar att den reviderade lagen undertecknades av presidenten för två månader sedan, men att gruppen mottog en kopia först nyligen.
Sudans justitieministerium bekräftade att lagen ändrades i februari.
Källor: Thomson Reuters Foundation, Equality Now med flera
Den Malawiska regeringen har lagstiftat omkring barnäktenskap och höjt gränsen för flickor till 18 år. Flickor får för närvarande gifta sig vid 16, eller 15 med föräldrarnas samtycke. Men många blir bortgifta vid ännu yngre ålder.
Arkivbild: Fatou Touray, Afropé
Malawi har godkänt en lag som förbjuder äktenskap med minderåriga barnbrudar och höjt åldern för giftermål till 18 år. Kvinnorättsorganisationer applåderar den nya lagen som förväntas göra en enorm skillnad i ett land där, enligt Reuters, hälften av landets flickor förr blivit bortgifta som barn.
Men samma aktivister varnar för att barnäktenskapen inte kommer att upphöra utan en synkroniserad ansträngning för att adressera fattigdom och bakåtsträvande, traditionella seder.
‘Denna lagen är av extremt stor vikt då barnäktenskap är ett mycket stort problem i vårt land,’ sade parlamentarikern Jesse Kabwila vars ansträngningar varit med till att få igenom den nya lagen.
Malawi är ett av de länder i världen med högst andel barnäktenskap. 50% av landets flickor blir gifta innan de fyller 18 år och runt 12,5% blir gifta innan de fyllt 15.
Tidigt äktenskap berövar inte bara flickorna utbildning och de möjligheter utbildning ger men ökar också risken för dödsfall eller allvarliga förlossningsskador om de får barn innan deras kroppar är redo. Barnbrudar löper också större risk för våld och sexuellt våld.
”Denna lag är mycket viktig på grund av antalet flickor som hoppar av skolan när de skall gifta sig, och på grund av det stora antalet flickor som dör när de föder barn,” sade Kabwila till Thomson Reuters Foundation i en telefonintervju.
Vi kan inte prata om utveckling om vi har barnäktenskap, fortsätter Kabwila. Kvinnors egenmakt är en avgörande aktör i utvecklingen och kvinnor kan inte ha befogenhet, om de inte är utbildade.
Efter fem år i ett EU-land, med uppehållstillstånd, arbete och sjukförsäkring, har den som är medborgare i ett icke EU-land rätt att få ett bevis om varaktig bosättning. Statusen som varaktigt bosatt ger innehavaren rätt att fritt flytta mellan EU:s olika länder, även om personen inte är medborgare i ett EU-land.
Tyvärr känner många inte till den här möjligheten som är öppen för alla som bor i EU och är så kallade ”tredjelandsmedborgare” – medborgare i ett annat land som ligger utanför Europeiska unionen.
I mitt arbete med migrationsärenden möter jag ofta tredjelandsmedborgare som har flyttat till Sverige från ett annat land i EU där de bott länge och haft permanent uppehållstillstånd, ett tillstånd som de tyvärr förlorat när de flyttat hit eftersom de inte kände till sin rätt att begära bevis om varaktig bosättning – innan flytten. För vissa slutar allt detta med återresa till hemlandet. För andra betyder det att hela den jobbiga processen med att söka uppehållstillstånd måste göras om igen och det dröjer flera år innan personen kan ha ett nytt permanent uppehållstillstånd, men nu i Sverige.
EU berömmer sig självt om att ha så kallad fri rörlighet. Alla som är medborgare i ett EU-land har rätt att fritt resa mellan EU:s olika länder, att söka arbete och studera i alla delar av EU. Men eftersom många länder i EU har hårda medborgarskapslagar, som gör det svårt att få medborgarskap trots lång bosättning i landet, har situationen för de så kallade tredjelandsmedborgarna blivit allt mer utsatt. Det har i sin tur lett till olika rättsliga prövningar som gällt exempelvis den fria rörligheten och de sociala förmånerna. Genom dessa olika prövningar av ärenden har de rättsvårdande myndigheterna inom EU slutligen uttalat att det inte är rimligt att de som bott och arbetat länge i EU, har betalat skatt, skött sig och bidragit till samhällets uppbyggnad inte ska kunna leva i EU på samma villkor som de olika nationernas medborgare.
Det är nu mer än tio år sedan EU-domstolen för första gången slog fast att alla som bor och arbetar i EU ska ha samma rättigheter till sociala förmåner och fri rörlighet inom unionen, oavsett om de är medborgare i ett av unionens länder eller ej. Ett politiskt beslut om hur dessa legala rättigheter skulle säkras togs 2003 av Europeiska rådet.
För att översätta till mer begriplig svenska innebär detta alltså att rätten till fri rörlighet och rätten till sociala förmåner i EU måste gälla alla de som bor och arbetar i EU, även de som inte är medborgare i något av EU:s länder utan har behållit sitt medborgarskap i ett tidigare hemland. Status som varaktigt bosatt ska garantera den rätten.
Gränsen för när en tredjelandsmedborgare har rätt att ansöka om och utfå ett bevis om sin status som varaktigt bosatt i EU har dragits vid fem år med uppehållstillstånd, arbete och sjukförsäkring. Hinder för att få beviset är alltså exempelvis försörjningsstöd genom sociala myndigheter, eller kriminalitet.
Om du som läser det här själv har bott i Sverige mer än fem år och är självförsörjande men inte medborgare i ett EU-land, kan det kanske vara idé att fundera på att ansöka om att få ut beviset om varaktig bosättning. Informationen från EU finns på 15 olika språk, det svenska Migrationsverket har också en sida som berättar mer om varaktig bosättning. Och vill ni ha ytterligare råd kring migrationsfrågor, eller behöver hjälp med ert specifika ärende, sök er då till en juridisk byrå eller advokatbyrå.
Afropé 