Etikettarkiv: lucköppning

Afropés adventskalender – Lucka nummer 24

Idag är det den 24 december och Afropé öppnar sin sista lucka i lucköppningen!

Firande i Banjul, juldagen 2014
Firande av traditionen ”hunting” i Banjul, juldagen 2014

Hur vi firar julen i olika länder skiljer sig förstås enormt. Den är sig inte ens lik i ett och samma land. Även här i Sverige skiljer sig firandet enormt. Den vanligaste bilden vi har är den med för många av oss, ett traditionellt julbord med sill, skinka och ägghalvor och tittar på Kalle Anka klockan 15 och delar ut julklappar vid julgranen. Det är jättebra att människor som tycker om den typ av traditioner också firar på det sätt de vill, men jag vet också att många tröttnat på den traditionen och att många aldrig haft den som tradition och då skapat sig egna traditioner.

Många har en föreställning om att människor som inte är kristna inte firar julen, vilket ju är en lika märklig föreställning som om någon tror att alla som firar julen gör det av religiösa skäl, sen må man ha sina åsikter eller inte, om man ”borde” göra det. Det finns de som gör det av religiösa skäl, förstås och de ska självklart fira julen så som de önskar, men jag vet att många som står utanför religionen väljer att fira julen, fast kanske med egna traditioner.

lucka 24Jag vet att det finns många som firar julen med kyrkan som mittpunkt, men också de som firar jul med kalkon som huvudrätt, eller med persisk mat, eller som firar julen som en musikalisk höjdpunkt. Jag vet också ungkarlsgäng som firar julen på den stadens enda julaftonsöppna krog. Med berusning och delande av gamla minnen och ibland skapar de också nya minnen.

Jag vet också många som har växt upp med ett julfirande som är ”traditionellt”, men som valt att frångå dessa traditioner när de skapar en ny familj själva. De som väljer bort julklappar eller julgran, eller Kalle Anka, eller kanske alltihop. Sen är det förstås många som väljer bort hela julen och åker till platser där de slipper bli påminda om de traditioner de vuxit upp med och varit vana vid. Även i de länder de reser till brukar det finnas julfirande, då det pågår runt om i hela världen, på ett eller annat sätt, men det är lättare att resa ifrån den stress man upplever för att se helt nya sätt att fira julen för många.

Oavsett om, hur och var du väljer att fira julen och av vilka skäl det än må vara, så önskar jag och hela Afropés redaktion just dig en riktigt GOD JUL och att du får fira den på precis det sätt du själv önskar, oavsett om det är med att jobba, ligga på soffan, sitta vid ett traditionellt julbord, ligga under palmerna i ett varmare land, eller med att dansa på borden med grannen!

Fatou Touray

 

Afropés adventskalender – Lucka nummer 23

Idag är det den 23 december och Afropé öppnar sin tjugotredje lucka i lucköppningen!

lucka 23I den här lucköppningen vill vi presentera webbtidningen Afropé och vad vi vill lyfta lite mer tydligt. Vi vill bidra med informativa och även nyhetsbaserade artiklar. Det är viktigt att lyfta frågor om både de länder i Afrika som vi kan hämta information om, samt lyfta det positiva i de olika länderna. Detta handlar mycket om oss skribenter. Vi söker ständigt nya skribenter, särskilt skribenter som har kunskap och kopplingar till länder på den afrikanska kontinenten som inte representeras på tidningen. Vi vill också samla ihop afrosvenska frågor som är aktuella i samhällsdebatten. Här önskar vi att afrosvenskar i första hand ska kunna göra sina röster hörda och styra debatten. Gästartiklar och debattartiklar som skickas in av afrosvenskar har hittills alltid publicerats och vi önskar att tidningen ses som en kanal att göra afrosvenska röster hörda. Självklart är vi noga med kvalitet och aktualitet på de artiklar som kommer in, men som sagt, vår ambition är att afrosvenskar ska ha stort inflytande och kunna styra debatten.

Vi tar gärna emot debattartiklar, pressmeddelanden från afrosvenska organisationer, nyhetsartiklar och i princip allt som kan räknas inom vårt område. De huvudteman vi har på tidningen är nyheter från alla länder på den afrikanska kontinenten, i synnerhet de positiva, men också den afrosvenska gemenskapen, samt antirasism.

Vi alla på redaktionen arbetar helt ideellt. Ingen av oss får betalt och vi gör alltså detta arbete helt på vår fritid. Vi tar gärna emot kritik, både positiv och negativ, då vi vill fortsätta utveckla tidningen och oss själva och vår kunskap (och brist på den) också.

Om du vill veta mer om tidningen, bakgrunden och våra målsättningar så kan du läsa det HÄR! Om du vill veta mer om oss skribenter och redaktörer så kan du läsa om oss HÄR!

Lucköppningen kommer att avslutas i morgon, julafton och då kommer vi öppna årets sista lucka.

Fatou Touray

Afropés adventskalender – Lucka nummer 22

Idag är det den 22 december och Afropé öppnar sin tjugoandra lucka i lucköppningen!

lucka 22I den här luckan vill jag öppna en artikel som du som följt Afropé länge, säkert redan har läst. Den är nämligen en av våra mest lästa artiklar. Däremot tycker jag det finns många anledningar till att lyfta den igen. Det är artikeln som handlar om m-ordet. Vår andra chefredaktör Kiqi skrev en faktafylld, känsloladdad och mycket intressant krönika om ämnet och den har med all rätt fått en enormt uppmärksamhet både på tidningen och utanför.

Få artiklar gör mig så glad när jag ser den spridas i mitt flöde i sociala medier, som just detta. För jag vet att den ger många kunskap om ett ämne, ett ord, som inte fått mycket uppmärksamhet i Sverige och som vi var många som länge var okunniga om. Såna här artiklar gör mig så glad och stolt att få arbeta med den här tidningen. Jag vet nämligen att de gör skillnad.

Om du är en av få som missat den så kan du läsa den här, men vad du gör, LÄS DEN:

Jag vill inte definieras utifrån hur mycket svart eller vitt blod jag bär på

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Afropés adventskalender – Lucka nummer 21

Idag är det den 21 december och Afropé öppnar sin tjugoförsta lucka i lucköppningen!

lucka 21Under det år som har gått så har det varit mycket diskussioner om färgen ”hudfärgat” här i Sverige. Självklart är vi många som har en beige ton i hudfärgen, men antalet afrosvenskar i Sverige med mörkare hudtoner är otroligt många och att benämna färgen ”beige” som ”hudfärgat” är självklart exkluderande för enormt många människor.

I debatterna som passerat har många med den ljusa hudtonen menat att debatten är att göra en höna av en fjäder och att det skulle vara oviktigt. Det är dock oviktigt för de som inte själva eller närstående drabbas av exkluderingen. Det är inte lika oviktigt för alla som kan se att det är en del av många exkluderingar av personer med mörkare hudfärg.

Jag kan tycka att vi är väldigt långsamma i Sverige med att inkludera alla och i synnerhet afrosvenskar. Därför vill jag lyfta upp och hylla det som borde vara självklart, men inte är det. Jag vill lyfta upp och hylla det positiva som kommit ut av debatterna.

För precis ett år sedan, det vill säga strax innan debatten tog fart på allvar, skrev vår skribent Mam-Yandeh en artikel där hon även intervjuade grundaren och ägaren av märket Nubian Skin, Ade Hassan. Hennes artikel med intervju kan du finna HÄR!

Vår andra chefredaktör, Kiqi (jo, vi är två) röt till ordentligt i debatten och försökte med en blandning av tålamod och frustration förklara var ”hudfärgat” innebär för den som har mörkare hudton och ifrågasatte hur det kan vara så svårt att förstå vad vithetsnormer handlar om? Du kan läsa hennes mycket väl lästa och väl delade artikel här: Förstår ni inte att plåsterfrågan är en del i ett mycket större problem?

Kiqi skrev också en artikel där hon tipsar om var du som har mörkare hud kan köpa strumpbyxor i din hudton. Den kan du läsa HÄR!

Vår skribent Veronica berättade om hur mycket det betyder för henne att afrosvenskar lyfts fram, eller rättare sagt tar sig plats i samhället, för henne och där kan vi även få en liten titt på hur hudfärgade plåster för mörkare hy tog sig in på den svenska marknaden. Afrosvenskar tar plats och jag känner mig otroligt tacksam!

Jämlikhet är inte bara ett ord. Jämlikhet handlar om att alla människor bereds plats i vårt samhälle och inte bara majoriteten. Det kan inte ske på bara vissa plan, utan vi måste arbeta gemensamt för att alla våra medmänniskor ska känna sig inkluderade och vara en del av vårt samhälle, även när det krävs lite mer av oss. Vi människor är inte varsin ensamliggande ö som flyter omkring i vattnet. Vi kommer inte framåt utan att vi lyfter upp varandra när det behövs. Vi har en lång väg att gå, men det går framåt, tack och lov. Jag hoppas det kommande året öppnar fler vägar för fler människor och att du och jag är beredda att uppoffra något vi tagit som självklart för att ge andra plats. Inkludering låter vackert, men det kostar att komma dit och det är på tiden att majoritetssamhället uppoffrar sina privilegier för att låta de som inte har samma privilegier ska kunna ta plats. Det borde vara lika självklart som att vi reser oss upp på bussen för att lämna plats för äldre, funktionsnedsatta eller gravida.

 

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Afropés adventskalender Lucka nummer 13

Idag är det den 13e december och Afropé öppnar sin 13e lucka i lucköppningen! Den här dagen är även dagen då vi firar lucia.

I den här luckan passar vi på att intervjua en lucia med mörkare hudfärg än vi är vana att se lucia i offentliga sammanhang.

Afropés kalender Lucka 13
Afropés kalender Lucka 13

Lucia är en gammal tradition i Sverige, men den såg annorlunda ut förr än den gör idag. Det idag traditionella firandet av lucia tros ha startat runt 1900-talet, men det är tvärt om vad många tror, inte en fast tradition som varit genomgående sedan dess, utan den utvecklas hela tiden, precis som allt annat i vår omgivning gör.

Alla traditioner förändras med tiden, det är inget statiskt som liksom skapas och sedan genomförs på samma sätt, i alla familjer, århundraden efter århundraden. Det är föränderligt. Jag tror de flesta av oss är eniga om att vi firar julen på ett något eller mycket annorlunda sätt än vi gjorde som barn.

Astrid Cederlöf, Privat bild
Astrid Cederlöf, Privat bild

Något som skedde 2012 var att SVT valde en ung, vacker tjej med mörk hudfärg, med en fantastisk röst att vara deras officiella lucia. Det som sedan hände i sociala medier och i rasistiska forum var att en enorm mobbningsvåg med rasism och trakasserier översköljde nätet med hat mot Astrid Cederlöf, som endast var 14 år gammal då.

Det som inte fick lika mycket uppmärksamhet var att Astrid också stod för representation för en massa mörkhyade små flickor som aldrig fått chansen att väljas som lucia i sina klasser. Representation och inkludering, att ge plats och att slippa känslan av exkludering. Jag tror att dessa positiva inverkan gör en mycket större skillnad för fler individer än vi inser när vi står mitt i dessa debatter och ”strider”.

Afropé har frågat Astrid Cederlöf, som var SVTs lucia för tre år sedan, om hur det var att vara en så uppmärksammad lucia. Den negativa responsen har stötts och blötts i övrig media, men vi vill gärna lyfta de positiva delarna i det här sammanhanget och fokusera på vilken fin prestation Astrid utförde som lucia.

Du var SVTs officiella Lucia 2012. Det ledde till mycket trakasserier och rasism i sociala medier, men det ledde också till att du stod för en positiv representation för unga tjejer och killar med mörk hudfärg. Hur ser du på det idag?

Astrid Cederlöf: Jag såg mig aldrig som en representant. Om jag varit en förebild som stärkt andra är det bra!

Vilka egenskaper tycker du är viktiga för en lucia?

Astrid Cederlöf: Lucia för mig är vacker tradition fylld av glädje och förväntan. Jag blir lycklig när Lucian strålar, när hon är stolt över sig själv eller då man kan se att hennes ögon glittrar av glädje. Jag värdesätter människor som vågar vara sig själva och på så sätt uppmuntrar andra att vara det!

För dig som vill veta mer om händelsen 2012 och höra Astrids egna ord, kan lyssna på radiodokumentären Svart Lucia HÄR i Sveriges Radio, som publicerades förra året. Dokumentären är en del av 3 delar som heter Rädda Sverige. De tidigare två delarna hittar du längst ned i länken ovan. Dokumentären vann priset Prix Italia i september i år, 2015.

Lite olika bakgrunder till lucia-traditionen kan du läsa både HÄR och HÄR!

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Afropés adventskalender Lucka nummer 7

Idag är det den 7 december och Afropé öppnar sin sjunde lucka i lucköppningen!

Afropés kalender Lucka 7
Afropés kalender Lucka 7

Vi vill lyfta fram att Afrosvenskarna kommer att hålla en julmiddag och säsongsavslutning på lördag den 12, mellan klockan 17:00-22:00.

En trygg plats där människor kan träffas, känna julfrid och sammanhang tillsammans. En plats att lära känna nya människor, eller återknyta gamla kontakter. Hos Afrosvenskarna kanske du kan finna ett sammanhang som du saknat.

På hemsidan kan man bland annat läsa följande:

Foto: Fatou Touray, Afropé
Foto: Fatou Touray, Afropé

”Lördagen den 12:e december är det dags för traditionell säsongsavslutning hos Afrosvenskarna i Stockholm. Vi bjuder på en god julmiddag samt familjär och musikalisk stämning.

För alla snälla barn väntar jultomten i fiskdammen.

Det är fri entré och gratis middag för alla, medlemmar som icke medlemmar.

Afrosvenskarna i Stockholm tar gärna emot en gåva om du vill stötta föreningen.

Ju fler vi blir, desto bättre. I ett afrosvenskt hem får alla plats!
Varmt välkomna!”

Mer info om kvällen kan du hitta HÄR! Om du tycker att Afrosvenskarna gör ett bra arbete så kan du hitta hur du kan bli medlem HÄR (eller du kanske vill ge bort ett medlemskap i julklapp till en familjemedlem eller en vän? Du kan finna Afrosvenskarna på Facebook HÄR!

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Afropés adventskalender Lucka nummer 4

Idag är det den 4 december och Afropé öppnar sin fjärde lucka i lucköppningen!

Afropés kalender Lucka 4

Alla borde vara feminister. Så heter den till svenska översatta boken ”We Should all be Feminists”. Boken delas just nu ut till Sveriges alla elever som går andra året på gymnasiet där den kommer att nå drygt 100 000 elever.

Författaren till boken är Chi­mamanda Ngozi Adichies som vi har skrivit om tidigare och boken är hennes personliga upprop för en feminism som angår oss alla.

Boken ges som en gåva från Sveriges Kvinnolobby och Albert Bonniers förlag i samarbete med FN-förbundet, TCO, LO, Teskedsorden, Gertrud Åström och Unizon.

– Det här är boken jag velat att alla killar i min klass skulle ha läst när jag var 16 år. Därför känns det så viktigt att vi bidrar till det här projektet. Det är en gåva till alla elever i årskurs två, men också en gåva till oss själva och till framtida generationer, säger Clara Berglund, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.

Chimamanda Ngozi Adichie med boken Alla borde vara Feminister
Chimamanda Ngozi Adichie med boken Alla borde vara Feminister

Organisationerna bakom projektet vill med utskicket uppmuntra lärare att ta upp Alla borde vara feminister i undervisningen. Den 22 januari 2016 skickas en lärarhandledning kopplad till boken ut till landets skolor. Boken finns även som ljudbok, inläst av Katarina Wennstam. Målet är att genom boken ge ungdomar verktyg för att förändra samhället i jämställd riktning.

På Afropé vill vi gärna att fler böcker med kloka Chi­mamanda Ngozi Adichies sprids. HÄR kan du köpa boken!

Fatou Touray

Afropés adventskalender Lucka nummer 3

Idag är det den 3 december och Afropé öppnar sin tredje lucka i lucköppningen!

Frederick Douglass Foto: U.S. National Archives and Records Administration
Frederick Douglass Foto: U.S. National Archives and Records Administration
Afropés kalender Lucka 3

Ironi är knappast det första man tänker på när man hör orden medborgarrättskämpe och abolitionist, men Frederick Douglass var en mästartalare med ironin som sitt främsta vapen. Han föddes som en slav år 1818 på Marylands östkust, USA. Troligtvis var det hans mors vita ägare som var hans far, kanske via våldtäkt och tvång. Han flydde som tjugoåring och valde att byta bort slavägarens efternamn mot Douglass som var hans stora hjälte ifrån Sir Walter Scott’s klassiker The Lady of the Lake.

Frederick gick från att vara livegen till att bli 1800-talets största afroamerikanska ledare. Han blev till och med nominerad som kandidat för posten som vice-president av USA tillsammans med Victoria Woodhull, ordförande och presidentkandidat för radikala Equal Rights Party. Detta dryga 150 år innan Barack Obama blev vald. Han gick även vidare till att författa stora amerikanska klassiker som biografiska Narrative of the Life of Frederick Douglass, an American Slave (1845), The Life and Times of Frederick Douglass (1881) samt My Bondage and My Freedom (1855). Dessa böcker skrevs som starka skildringar av slaveriet och inspirerade många andra medborgarrättskämpar. Fredericks vittnesmål motarbetade historieomskrivningen som skedde då och som fortlöper även i vår tid.

Frederick Douglass
Frederick Douglass

Vi har alla börjat inse att källkritik är livsviktigt, lika viktigt som att lära sig att ljuda i första klass. Men vi måste också inse att vinnarna har hela tiden skrivit historien och att detta perspektiv är den mest imperativa delen av källkritiken. Livsverk, tal och kamp liknande de som Frederick Douglass har gett sin samtid och eftervärlden är som antibiotika emot historieförvrängare. Men det finns inte ens en svensk wikipedia-sida om honom, inte heller finns hans böcker översatta på svenska.

Frederick Douglass kämpande inte bara emot slaveriet, för afroamerikaners lika värde och rätt i samhället, han kämpande även för rösträtt för kvinnor. Han var bland den första som kämpade för både vita och svarta kvinnors rättigheter. Det var knappast lätt att vara feminist, abolitionist, suffragist och gift med en vit kvinna på hans tid. Han fick ta emot väldigt mycket hat och hot men han sa alltid ”I would unite with anybody to do right and with nobody to do wrong”.

Visste du att några av de citat du förnumstigt postar på sociala medier är delar av Fredericks tal?

”Its easier to build strong children than to repair broken men”

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

 

Sara Safa
Sara Safa

Afropés adventskalender Lucka nummer 2

Afropés kalender Lucka 2

Idag är det den 2 december och Afropé öppnar sin andra lucka i lucköppningen!

 

Idag öppnar vi tillsammans den andra luckan. I den vill jag länka till en artikel vi publicerade i juli 2012 som handlar om Isatou Ceesay och hur hon förvandlar skräp till skatter. Läs den gärna HÄR!

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Afropés adventskalender Lucka nummer 1

Afropés kalender Lucka 1
Afropés kalender Lucka 1

Den första december. Idag startar Afropé sin adventskalender. Den kommer att innehålla allt möjligt och vi öppnar en lucka om dagen. Ibland kommer du hitta en artikel vi vill lyfta upp från vårt arkiv, som är tidslös och som vi kanske publicerade i början när tidningen startade för tre och ett halvt år sedan och vi inte hade så många läsare som nu. Ibland publicerar vi en ny artikel i vår lucköppning och ibland kanske vi lyfter fram en person som arbetar med frågor vi gärna lyfter. En och annan överraskning kommer du säkert att finna!

I den första luckan vill vi lyfta fram Rosa Parks. Idag, den första december är det 60 år sedan Rosa Parks vägrade resa sig upp i bussen och upplåta sin sittplats till en vit man, som lagen då föreskrev att hon skulle göra. Lagen i Montgomery, Alabama var rassegregerad i kollektivtrafiken. Den innebar att svarta skulle lämna sin sittplats till vita. Bara att stiga på bussarna var en omständlig procedur för svarta. Först skulle de stiga på och betala biljetten och därefter stiga av för att sedan stiga på igen, genom dörren längst bak. Sittplatserna var indelade i sektioner, en för vita passagerare och en för svarta. Svarta fick inte sitta invid vita och om ingen sittplats fanns för de vita, så skulle de som var svarta ge upp sin plats för den/de vita personen/personerna.

Rosa Parks Foto: Okänt Källa: USIA / National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306
Rosa Parks Foto: Okänt Källa: USIA / National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306

Rosa Parks blev känd den 1 december 1955, då hon vägrade lämna sin plats i bussen för en vit man, vilket busschauffören krävde. Rosa Parks ska ha svarat chauffören: ”I’m not movin’, you may arrest me if you need to” och därefter ska Rosa Parks ha arresterats av två poliser.

Den här historiska händelsen utlöste en bussbojkott i Montgomery och ses av många som starten på den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Bussbojkotten startade några dagar efter gripandet, samma dag som Rosa Parks förklarades skyldig och dömdes att betala 10 dollar i böter och 4 dollar i rättegångskostnader, den 5 december 1955 och bussbojkotten höll på i över ett år. Den anses också vara en av den amerikanska medborgarrättsrörelsens första framgångar.

Då den större delen av betalande resenärer i kollektivtrafiken vid den här tiden var svarta, gjorde bussbojkotten förstås stor inverkan. Ändå tog det hela 382 dagar, alltså över ett år, innan en ny lag instiftades.

Den 4 juni året efter, alltså 1956 beslutades i en federal rättegång att Alabamas rassegregerade bussar gick emot konstitutionen. Bojkotten fortsatte dock eftersom en överklagan lämnats in.

Högsta domstolen beslutade den 13 november samma år att befästa beslutet från den federala rättegången. Det innebar att staden Montgomery tvingades bestämma att kollektivtrafiken skulle bli helt integrerad och att svarta därmed skulle tillåtas att sitta vart de ville på bussarna.

Bussbojkotten avslutades officiellt den 20 december 1956 och hade då varat i 382 dagar. Bussbojkotten hade också följder som innebar mycket mer än integrerad busstrafik. Högsta domstolens beslut kom i princip att förbjuda all segregation av raser. Bojkotten blev också en uppmaning till nationell kamp för medborgarrättsrörelsens fortsatta engagemang.

Rosa Parks föddes 1913 och gick bort år 2005. Hon arbetade som medborgarrättskämpe redan innan bussbojkotten och blev en av de starkaste symbolerna för medborgarrättsrörelsen.

En dokumentär om Rosa Parks kan du se HÄR!

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray