Etikettarkiv: malaria

Malariaforskning ger hopp om vaccin samtidigt som läkemedelsresistensen ökar

Malaria fortsätter att skörda liv världen över men allra hårdast drabbat är Afrika söder om Sahara. Samtidigt som ny forskning ger hopp om ett vaccin som ska skydda mot sjukdomen kommer alarmerande rapporter om att utbredningen av läkemedelsresistenta malariaparasiter verkar ökar.

Världshälsoorganisationens (WHO) senaste uppskattning av antalet malariafall släpptes i december 2016 och man beräknade då att 212 miljoner människor insjuknat i malaria under år 2015. Samma år dog ca 429 000 människor i malaria. Hårdast drabbade är barn, och 70 procent av alla dödsfall är bland barn under fem år. Afrika söder om Sahara står för 90 procent av alla sjukdomsfall och 92 procent av alla dödsfall sker i regionen. Trots att ett barn dör av malaria varannan minut går sjukdomen att både förebygga och bota, men resurser och kunskap saknas på många håll. Globalt sett har dock antalet malariafall och dödligheten minskat senaste åren, och WHO räknar med att 6,8 miljoner människoliv räddats sedan 2001, till följd av satsningar på bland annat förebyggande åtgärder och effektivare behandlingar.

Anophelesmyggan sprider malariaparasiten. Foto: Johns Hopkins Malaria Research Institute

En av standardbehandlingarna av okomplicerade malariafall är läkemedel med syntetiserat artemisinin, en ört använd i traditionell kinesisk medicin som visat sig effektiv i bekämpandet av malariaparasiter. Artemisinin fick stor internationell uppmärksamhet 2015, då kinesiska Youyou Tu, kvinnan bakom upptäckten av denna örts effekt på malaria tilldelades Nobelpriset i fysik och medicin. I och med användandet av artemisininbaserade läkemedel har dödligheten minskat då malariaparasiterna inte utvecklat resistens mot dessa läkemedel. Dock kommer nu oroande rapporter om bland annat fyra fall av malaria som behandlats i Storbritannien med dessa läkemedel och där parasiterna verkar ha utvecklat resistens mot även dessa läkemedel. De fyra fallen hade ådragit sig malaria i Uganda, Angola samt Liberia och läkare tror att detta är ett tecken på att resistensutvecklingen börjat ske i ökad skala och naturligtvis orsakar än större skada i flertalet afrikanska länder där artemisinin används som standardbehandling.

Samtidigt arbetas det för fullt med olika försök till att skapa vaccin som ska ge effektivt skydd mot malariaparasiterna. De försök som nu görs, innebär att parasiterna genmodifieras till att inte kunna infektera leverceller, och därmed inte kunna fullgöra den livscykel som krävs för att människor ska insjukna i malaria. Dock innebär det att försökspersonernas immunförsvar utsätts för parasiten och därmed reagerar och börjar producera en form av antikroppar. När dessa antikroppar förts över till möss har dessa sedan uppvisat ökad motståndskraft mot att infekteras, trots att de utsatts för parasiten. Förhoppningen är att fortsatta studier ska kunna visa på att vaccinet, som redan är säkert att använda på människor, ska kunna leda till en tillräckligt stor aktivering av immunförsvaret hos människor också, så att risken att insjukna i malaria minskar drastiskt. Framtiden kommer därför att utvisa huruvida vaccinet fungerar eller inte, och om det i så fall kan komma att användas i stor skala för att skydda människor i utsatta områden från att insjukna.

Anna Wedin

Lukten av höns skrämmer bort malariamyggor

En studie genomförd i Etiopien med forskare från både Sverige och Etiopien visar på att lukten av höns håller malariamyggor på avstånd, och kan därmed vara en framtida lösning för att minska antalet fall av sjukdomen.

Höns i kampen mot malaria. Foto: Roman Köhler
Höns i kampen mot malaria. Foto: Roman Köhler

Enligt FN dödade malaria närmare 400 000 människor på den afrikanska kontinenten förra året. Trots att antalet insjuknade och antalet dödsfall minskar årligen, krävs det stora insatser för att ytterligare minska förekomsten av sjukdomen. För att kunna göra detta tar forskare nu till mer okonventionella metoder för att bekämpa sjukdomen. En utveckling som dessutom blir allt viktigare i och med den ökade resistens mot bekämpningsmedel som malariaspridande myggor uppvisar.

Etiopiska och svenska forskare har nyligen upptäckt att lukten av höns och andra fåglar minskar förekomsten av malariaspridande myggor, något som förklaras med att myggorna luktar sig till sina värdar, och därmed troligen skyr lukten av fåglar och speciellt höns. Studien visade på att antalet infångade myggor i närheten av där höns vistades var markant mindre än på platser utan höns.

Myggorna som sprider malariaparasiten mellan människor när de suger blod sticker även andra djur, så som boskap, men undviker uppenbarligen alla fåglar. Experimentet som genomfördes i västra Etiopien innebar att forskarna bland annat placerade en levande höna i en bur bredvid en person sovandes under ett myggnät som också fångade in myggorna som närmade sig. I andra försök användes fjädrar från höns för att undersöka effekten på myggorna.

Studien resulterade i att forskarna kunde dra slutsatsen att lukten av höns och andra fåglar har en avskräckande effekt på malariaspridande myggor, och att genom att använda sig av denna lukt som någon form av avskräckningsmedel skulle malaria kunna bekämpas på ett mer naturligt sätt.

Anna Wedin
Anna Wedin

 

Stort malariautbrott i Kongo-Kinshasa

Läkare utan gränser rapporterar om hur de kämpar mot ett stort utbrott av malaria i Kongo-Kinshasa. Nu går de ut och varnar för den allvarliga utvecklingen, då situationen anses vara helt utom kontroll och föräldrar tvingas låta sina barn dö då många inte har råd med den nödvändiga vård som krävs.

Barnet på bilden har ingen koppling till artikeln, utan är en illustration, Foto: Pixabay
Barnet på bilden har ingen koppling till artikeln, utan är en illustration, Foto: Pixabay

Bara under månaderna januari till april i år, har fler än 93 000 malariafall registrerats, vilket är fyra gånger fler än under samma period förra året (2015). Landets regering har nu bett om hjälp från Läkare utan gränser, då situationen blivit ohanterlig. Särskilt alarmerande anses situationen vara för barnen då de ofta är de första offren.

Av de 45 000 personer som Läkare utan gränser har behandlat bara under den senaste månaden har mer än 80 procent varit barn under 13 år.

Läkare utan gränser bistår med medicin och latriner och klormedel för att hålla de överfulla sjukhusen rena. Orsaken till det ökade antalet malariasjuka är ännu inte känt. Läkare utan gränser uppger att man har remitterat 1600 malariapatienter till sjukhus under den senaste månaden då patienterna varit i behov av intensivvård.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Kongo-Kinshasa är ett av världens fattigaste länder och malaria är den främsta dödsorsaken i landet där 21 miljoner uppges ha smittats sedan 2013.

I slutet av maj 2016 rapporterade Läkare utan gränser att de även bekämpar utbrott av gula febern-burna myggor i DRC (Demokratiska Republiken Kongo, i folkmun ofta kallat Kongo-Kinshasa) och även i Angola.

Källor: Läkare utan gränser, Aftonbladet, SVT

Fatou Touray

 

 

Varje dag dör 16 000 barn under fem år

För ett par veckor sen fick jag veta att en släkting i Benin fått sitt andra barn. Bara dagar senare dör det första barnet. Allt detta inom en veckas period. Det äldre barnet som var tre år gammal dog bara dagar efter det man trodde var feber och tandsprickning. Även om jag inte träffat flickan, blev jag otroligt ledsen över att ett så litet barn dött. Kan ni tänka er ett samtal där man ska gratulera till tillökningen i familjen, och samtidigt presentera sina kondoleanser för det barnet man förlorat?

Foto: Privat
Foto: Privat

Några år tidigare var det ett annat litet barn i min familj som dog. Som den överanalyserande individ jag är, började jag fundera på det här med barn som dör, och hur vanligt det är i Afrika söder om Sahara. Att höra att ett barn dött är hemskt, och man kan nog aldrig vänja sig vid det. Även för familjen i hemlandet var det här obegripligt. En mor ska inte både ge liv och begrava sitt barn.

Jag började fundera mer kring barnadödlighet och hur riskerna inte alltid är över efter en födsel. Jag levde i Benin under mina första elva år, och självklart är det en del av mitt liv. Jag må ha mitt liv i Sverige nu men Benin är för alltid min startpunkt i livet. I min nyfikenhet insåg jag att risken fanns att jag inte hade överlevt, och då hade jag varit en del av statistiken. Med det menar jag att jag hade tur. Varje dag dör 16 000 barn under fem år och 2014 dog 5,9 miljoner barn under fem år (främst i utvecklingsländer). Så varje barn som får växa upp utan sjukdomar och sjukhusvistelser har haft tur. Jag vet att det är vanligt för släkten i hemlandet att överlämna sin sorg till gud då man menar att detta är något som Allah har bestämt. Och att det Allah bestämt kan ingen ändra på. Det är lika mycket en del av islam som att be fredagsbönen. Jag har svårt att ta till mig den delen av religionen, men jag vet att det skapar trygghet och tilltro till Allah. Just nu väljer jag dock att fokusera på det vetenskapliga perspektivet.

Enligt FN:s barnfond, Unicef, går det att förebygga de flesta orsaker och sjukdomar som skördar barns liv i utvecklingsländer. Det sorgliga är att dessa sjukdomar, till exempel malaria, diarré, lunginflammation och förkylning, hade kunnat behandlas utan problem i Väst. Jag ville veta mer om exakt vad som skulle kunna stoppa denna tragedi. Kan ni gissa vad som behövs? Rent vatten, bättre barnhälsovård, näringsrikt mat, ordentlig hygien och utbyggd förlossningsvård. Visserligen är det inte de enda lösningarna då samhällsstrukturen spelar stor roll. I områden med hög dödlighet bland barn under fem år råder det dessutom ofta brist på ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga resurser.

Rokibath cirka fyra år. Foto: Privat
Rokibath cirka fyra år. Foto: Privat

Så vad kan vi i Sverige bidra med för att minska antalet barn som dör? Jo, vi kan till exempel stötta barnrättsorganisationer som t ex Unicef, som fokuserar på utbildning, rent vatten, och har en gåvoshop online där man t ex kan köpa nötkräm för undernärda barn och samtidigt få ett fint gåvobevis att ge bort. Senaste två jularna har jag gett bort det i julklapp, och det har uppskattats. Man kan även ge bidrag som går till att exempelvis utbilda nyblivna mödrar, familjer och sjukvårdspersonal. Många barn saknar även grundläggande vaccinationer mot de allvarligaste sjukdomarna. Jag har valt att nämna Unicef för att jag hyser stor respekt för den organisationens arbete i Benin. Jag minns att jag som liten fick ta del av Unicefs vaccinationskampanj, jag var alltså ett sånt barn vars läppar pressades ihop för att droppa in vaccin. Barnadödligheten har minskat sen 90-talet, men än är det inte över. Hjälp fler barn fylla fem år.

Rokibath Alassane
Rokibath Alassane

 

 

Positiv utveckling i kampen mot malaria resulterade i Nobelpris

I måndags tillkännagavs årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, ett pris som denna gång tilldelades 3 forskare för deras kamp mot sjukdomar orsakade av parasiter samt malaria. Samtidigt visar färsk statistik på hur dödsfall orsakade av malaria drastiskt sjunkit de senaste 15 åren.

De tre Nobelpristagarna är William C. Campbell, Satoshi Omura och Youyou Tu. Campbell och Omura tilldelas priset för deras arbete att finna nya behandlingsmetoder för infektionssjukdomar orsakade av parasitmaskar. Det läkemedel som de båda forskarna upptäckte har bidragit till att minska förekomsten av en rad olika parasitsjukdomar, bland annat lymfatisk filariasis samt flodblindhet. Den tredje pristagaren, Youyou Tu tilldelades priset för sin upptäckt av Artemisinin, ett läkemedel som visat sig vara mycket effektivt vid malariabehandling och bidragit till att minska dödligheten drastiskt.

Youyou Tu tillsammans med sin handledare på China Academy of Chinese Medical Sciences 1950-tal. Foto:
Youyou Tu tillsammans med sin handledare på China Academy of Chinese Medical Sciences 1950-tal. Skapare: Xinhua News agency Källa: Chinadaily. (commonslicens)

Tu, som föddes 1930 i Kina är den tolfte i raden av kvinnor som tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Upptäckten av Artemisinin skedde då hon genom att leta i gamla örtmedicinrecept hittade växten Artemisia annua, och genom olika reningsprocesser kunde finna den aktiva substansen, Artemisinin.

Upptäckten av Artemisinin har tillsammans med en rad andra förebyggande åtgärder inneburit att antalet dödfall orsakade av malaria drastiskt har sjunkit de senaste 15 åren.

Mer än 6,2 miljoner dödsfall orsakat av malaria har sedan år 2000 undvikits, och främst bland barn under 5 år i Afrika söder om Sahara. Det är 6,2 miljoner människor som får möjligheten att leva och slippa dö i en sjukdom som kan behandlas. Mest påverkan har detta haft på just barnen under 5 år i Afrika söder om Sahara, där dödligheten relaterat till malaria minskat med 69 procent.

Röda blodkroppar infekterade av malaria. Foto: privat
Röda blodkroppar infekterade av malaria. Foto: privat

En av de åtgärder som visat sig effektiv är distributionen och användandet av impregnerade myggnät. I Afrika söder om Sahara har mer än 900 miljoner myggnät delats ut till familjer mellan åren 2004 och 2014. Resultatet av denna distribution kan ses i den undersökning som genomfördes dels i början av 2000-talet och sedan återigen 10 år senare. Undersökningens syfte var att kartlägga hur många procent av barnen i ett antal afrikanska länder som sov under impregnerade myggnät. Rwanda var det land som haft den mest positiva utveckling då man gått från 4 till 74 procent på cirka 10 år. Lägst utveckling hade Nigeria som gått från 1 till 17 procent under samma tidsperiod. Genomgående för alla undersökta länder var dock att de i de flesta fall gått från ett fåtal procent till att uppvisa siffror på nära eller mer än 50 procent. En utveckling som alltså inneburit att miljontals fler barn kan sova tryggt om nätterna utan att riskera att drabbas av malaria. Sammantaget kan alltså den positiva utvecklingen tillskrivas upptäckten av nya effektivare läkemedel som Artemisinin samt förebyggande åtgärder.

Dock är det fortfarande en lång väg att gå innan malaria, och det fortfarande stora antalet dödsfall sjukdomen orsakar, kan besegras. Det är fortfarande 3,3 miljarder människor i världen som riskerar att insjukna i malaria och prognosen för år 2015 är 214 miljoner nya fall och 472 000 dödsfall orsakade av malaria. 80 procent av det globala antalet dödsfall sker i 17 länder, där de allra flesta ligger i Afrika söder om Sahara, sjukdomen fortsätter alltså att skörda flest liv i länder som kämpar med andra svårigheter och med redan ansträngda ekonomier. Resurser och krafttag behövs därför för att vi tillsammans ska kunna utrota malaria och rädda ännu fler liv.

Källa, statistik: FN

Afropé har tidigare skrivit om ett nytt malariavaccin HÄR.

Anna Wedin
Anna Wedin

Malariavaccin får europeiskt godkännande

Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA har gett sitt godkännande till ett nytt malariavaccin som ska skydda främst barn från den dödliga sjukdomen. Genombrottet med vaccinet innebär att sjukdomen som skördar drygt en halv miljon liv årligen nu kan bekämpas mer effektivt.

Vaccinet som heter Mosquirix har tagits fram av läkemedelsjätten GlaxoSmithKline som arbetat i närmare 30 års tid för att framställa vaccinet. Moncef Slaoui, chef över företagets vaccinavdelning har varit med sedan starten i slutet av 80-talet, han menar att det nya vaccinet är ett stort vetenskapligt genombrott. Det långa arbetet med att ta fram vaccinet har kostat mer än 365 miljoner dollar och har bekostats, förutom av GlaxoSmithKline själva, av Bill & Melinda Gates Foundation, Microsoftgrundaren som numera tillsammans med sin fru jobbar med välgörenhet och har varit drivande i kampen mot malaria.

Impregnerade myggnät skyddar mot malaria. Foto: Anna Wedin, Afropé
Impregnerade myggnät skyddar mot malaria. Foto: Anna Wedin, Afropé

Svårigheterna med att ta fram vaccinet beror på att Plasmodiumparasiten som orsakar malaria har en ytterst komplex livscykel och har specialiserat sig på att undkomma kroppens egna immunförsvar. Det är dessutom första gången man skapat ett vaccin mot en parasitisk infektion hos människor, då de flesta vaccin riktar sig mot virus eller bakterier. Så trots att malaria identifierades första gången 1880, och sambandet med myggor 1898 så har inget vaccin sett dagens ljus för än nu, år 2015.

Istället för ett fungerande vaccin har effektiv behandling och förebyggande åtgärder i form av till exempel impregnerade myggnät varit relativt framgångsrikt i kampen mot malaria. Antalet dödsfall har sedan år 2000 minskat med mer än 50%, men trots dessa åtgärder insjuknade 163 miljoner människor och sjukdomen skördade 627,000 liv år 2013. Av dessa var 90% av dödsfallen i Afrika söder om Sahara och allra hårdast drabbas barn under fem år.

En klinisk studie genomförd i sju afrikanska länder där 16000 barn vaccinerats med Mosquirix visar att vaccinets effektivitet är som störst när barn mellan 5 och 17 månader vaccineras med 3 doser, och en uppföljande påfyllnadsdos. Inom denna grupp har vaccinet kunnat ses ge en minskning med 39% färre malariainfektioner. Inom gruppen spädbarn mellan 6 och 12 veckor har vaccinet bidragit till 27% färre malariainfektioner. Bland vaccinerade barn skulle alltså antalet malariafall minska med cirka en tredjedel och Moncef Slaoui är hoppfull om att vaccinet, när det börjar användas på riktigt kan ge än bättre resultat.

Färre malariainfektioner innebär fler överlevande barn. Foto: Anna Wedin, Afropé
Färre malariainfektioner innebär fler överlevande barn. Foto: Anna Wedin, Afropé

Första steget mot att kunna påbörja omfattande vaccinationer av barn i riskområden har redan tagits, i och med att europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, ställer sig bakom vaccinet. Nästa steg i processen är att Världshälsoorganisationen, WHO senare i höst ska undersöka vaccinet och besluta huruvida man ställer sig bakom vaccinet och om man kommer rekommendera användning av vaccinet. WHO säger dock redan nu att det är av största vikt att vaccinet, om man ställer sig bakom användningen, inte tar resurser från nuvarande förebyggande åtgärder mot malaria, så som impregnerade myggnät. Slutligen är det dock de afrikanska staterna själva som beslutar huruvida man godkänner användningen av vaccinet eller ej.

Förhoppningsvis innebär dessa nyheter att kampen mot malaria går framåt och att antalet insjuknade och dödsfall kan minskas, något som skulle innebära att främst fler barns liv skulle gå att rädda.

Anna Wedin
Anna Wedin

Restips: Förebyggande behandling mot malaria

Malarone. Foto: TheGambia.nu
Malarone. Foto: TheGambia.nu

En vistelse i Västafrika kan vara en fantastisk upplevelse på många sätt, men för att verkligen kunna njuta av sin resa är det viktigt att vara väl förberedd redan på hemmaplan. Att ha sett över sina vaccinationer och plockat ihop ett reseapotek redan innan resan kan därför vara en bra idé. Allra viktigast är kanske förebyggande behandling mot malaria, så kallade malariaprofylax.

Tidigare stod valet mellan Lariam och Malarone, de två malariaprofylax som erbjöds i Sverige. Men i och med att patentet på Malarone nu gått ut har marknaden öppnats upp för kopior, och priset har sjunkit.

Lariam tas vanligen en gång i veckan med start en till tre veckor innan avresa (följ läkares ordination) och fortsätts att tas ytterligare fyra veckor efter hemkomst. Priset per tablett är cirka 27 kronor och för en två veckors semester blir kostnaden cirka 240 kronor. Vissa upplever relativt starka biverkningar av denna medicin och det kan därför vara en bra idé att testa medicinen innan man åker, för att upptäcka eventuella biverkningar.

Sedan patentet på Malarone gick ut har ytterligare två läkemedel med samma beståndsdelar dykt upp på marknaden, Horisto och Malastad. Denna typ av läkemedel tas vanligen varje dag med start ett dygn innan avresa och ytterligare sju dagar efter hemkomst. Här går det dock att spara pengar, då Malarone kostar cirka 28,50 kronor per tablett medan Horisto och Malastad kostar cirka 18 kronor per tablett. På en två veckor lång semester kan man därför spara in cirka 230 kronor genom att välja de billigare alternativen Horisto eller Malastad framför originalet Malarone. Även för denna typ av läkemedel förekommer biverkningar som man ska vara uppmärksam på.

Förutom att behandla med ovanstående läkemedel för att förebygga rekommenderas det att man försöker undvika myggorna så gott det går. Detta genom att bära täckande kläder kvälls- och nattetid, använda myggolja/kräm samt försöka hålla sovrummet fritt från mygg. Myggolja/kräm kan köpas även på de flesta resmål och i Gambia finns märket Autan på i princip alla supermarkets, och skyddar bra mot myggen. Då inget profylax ger ett 100 procentigt skydd ska man vara uppmärksam på sjukdomssymptom under och även efter att man kommit tillbaka från sin resa, och kontakta vården om man blir osäker.

Kom alltid ihåg att kontakta din vaccinationscentral eller infektionsklinik i god tid innan din resa för att få nödvändiga vaccinationer och diskutera olika alternativ när det kommer till malariaprofylax.

Prisjämförelse gjord hos apoteket.se

Anna Wedin
Anna Wedin