Medan extrem torka råder på många håll i världen förbereder sig nu Mali inför de värsta översvämningarna på femtio år. Det är regionen inre Nigerdeltat som beräknas drabbas av extrema översvämningar i november och december, något som kommer drabba både människor, hem och djur.
Nigerdeltat i Mali. Foto: Pixabay
Nigerflodens inre delta är en av världens största våtmarker och beläget söder om Sahara i Västafrika. I regionen bor cirka 1,5 miljoner människor som är beroende av de årliga floderna för att kunna vattna risodlingar, fiska samt bedriva boskapsskötsel i området. De senaste åren har området inte drabbats av extrema floder och översvämningar, vilket fått människor att förflytta sig närmare vattnet. Husen är byggda närmare vattnet och när det då blir extrema översvämningar riskerar husen att rasa, samtidigt som det utgör en stor risk för människorna i området.
Det är den internationella organisationen Wetlands International, baserad i Nederländerna, tillsammans med Malis nationella vattenledningsgrupp som varje år gör prognoser för Nigerflodens flöden, och i år räknar man med rekordflöden. Redan i början på september uppmättes det i södra deltat, i Mopti, vattennivåer som var de högsta sedan 1964. Nivåerna kommer dessutom fortsätta att stiga för att nå sin kulmen i november och december då man räknar med att det översvämmade området kommer vara 2,5 gånger större än de år när det varit torrt. Orsakerna till årets rekordhöga vattennivåer beror på att regnsäsongens tidiga regn i Guinea och Mali var betydligt mer omfattande än normalt, samt att grundvattennivån i området redan var hög.
För att motverka en katastrof när översvämningarna ökar jobbar man nu mycket för att informera människor i området om att redan nu förflytta boskap och försöka skydda sina färskvatten tillgångar. Wetlands International kallar dessutom humanitära organisationer till ett möte gällande den förestående krisen senare denna månad, för att uppmana till hög beredskap och mobilisera för att kunna minska effekterna av översvämningarna.
Vem är världens rikaste människa genom tiderna? Självklart en väldigt svår fråga att svara på. Men frågar man de som har koll på vår ekonomiska historia, såsom historiker och forskare, så är det en man vid namn Musa Keita I – som senare, efter sin kröning, kom att kallas Mansa Musa – kung över Malis imperium under 1300-talet.
Kung Musa Keita I, Mansa Musa – Bild: Youtube, commonslicens
Det är absolut problematisk och nästintill omöjligt att göra en korrekt lista över de rikaste människorna genom tiderna då det är svårt att få tillgång till exakta siffror och för att det absolut har funnits människor i vår historia som har haft stora förmögenheter som vi inte är medvetna om. Det betyder att de listor som har publicerats i syfte att ranka tidernas rikaste människor kan se ganska olika ut, en sak har de dock gemensamt och det är nummer ett på listan, Mansa Musa, kung av Mali. Han toppar de flesta listorna och forskare menar på att det inte ens går att validera hans förmögenhet till någon siffra för han var så rik att det inte finns någon konkret jämförelse. För mig är det här väldigt fascinerande, jag har aldrig fått lära mig om den här mannen eller läst något nämnvärt om honom, jag har dock hört om alla andra människorna på listan men inte om Mansa Musa. Det kanske bara är jag som totalt har missat det, men jag får för mig att det är många runt om i världen som inte vet att den rikaste människan som har funnits var afrikan.
Mansa Musa föddes som Musa Keita år 1280 i Mali. Han kröntes till kung 1312 och regerade över det maliska kungariket i 25 år. Han dog 1337 och lämnade självfallet efter sig en otrolig förmögenhet, samt tronen, till sin son.
Under Mansa Musas tid expanderade han kungarikets gränser och kontrollerade de delar av Västafrika som idag är Mauretanien, Senegal, Gambia, Guinea, Burkina Faso, Mali, Niger, Nigeria och Tchad. Det som gjorde att det maliska kungariket hade sådana förmögenheter var den stora och eftertraktade produktionen av guld. Det sägs att Mansa Musas kungadöme var den största guldproducerande aktören i Afrika i en tid när efterfrågan på just guld var mycket stor.
Mansa Musas resa mellan Egypten och Mali – Bild: Youtube, commonslicens
Det sägs att omvärlden fick nys om Musas förmögenhet när han gjorde en pilgrimsresa till Mecka 1324. Han sägs ha haft en oändlig karavan med soldater, kameler och slavar. Han ska ha passerat genom Egypten där han spenderade och skänkte så mycket guld till fattiga människor att landet hamnade i inflation. Det skall ha tagit år innan Egypten tog sig ur den ekonomiska krisen.
Det är som sagt jättesvårt att veta vad som är fakta och vad som är myter och historier, men en sak kan vi nog vara säkra på och det är att Mansa Musa var en mycket rik man. Det finns någonting som heter den katalanska världskartan, vilket är en karta som upptar Medelhavsområdet och Asien. Den framställdes 1357 och anses vara den viktigaste katalanska kartan från medeltiden. Mansa Musa är avbildad på den här kartan och det visar tydligt på hans väsentliga roll i sin tid.
Mansa Musa var en mycket religiös man och byggde många moskéer runt om i landet, han byggde även universitet och religiösa kunskapscentren. Det finns byggnader i staden Timbuktu i Mali, som han lät resa, som står än idag.
I Europa under samma tid pågick det mycket inbördeskrig, sjukdomar och elände. Kanoner används för första gången och i slutet av 1300-talet dör 20 miljoner människor i digerdöden. En svår period för Europa. Afrikanska länder och konungadömen blomstrade däremot under den här tiden.
Maliriket – Bild: Commonslicens
Jag tror att den här delen av afrikansk historia oftast glöms bort. Det är viktigt att komma ihåg att det fanns ett Afrika innan kolonialismen och slaveriet. Ett Afrika som var och är så mycket mer än ”hyddor och ociviliserade samhällen” som tyvärr är en ganska vanlig bild av regionen (och fortfarande är). Afrika var en region där företagande, kultur, religion, arkitektur, vetenskap, musik och konst florerade under en tid när vi i Europa betedde oss ”ociviliserat” enligt de kriterier många verkar gå efter. Personligen ogillar jag starkt ordet civiliserad/ociviliserad för det är ett väldigt fyrkantigt uttryck som har använts och används än idag för att skilja på olika samhällen, skilja på olika sätt att leva och där det ena påstås bättre än det andra.
Så varför är den här delen av afrikansk historia bortglömd? Varför läser vi inte om det här i skolan när vi läser om andra delar av världens mycket gamla historia? Varför blir vi ständigt itutade att Afrika är något vi ska tycka synd om, att dess befolkning är några vi skall tycka synd om? Enligt ”oss” är Afrika i början av sin utveckling, varför vi kallar dess länder för u-länder. Kan man förminska, förringa och sudda ut en kontinents historia, värdighet och stolthet på ett värre sätt? Nej, jag tror inte det…
Nedan finns en lista över världens rikaste människor genom tiderna som har framställts av tidningen Money (de baserar den här framställning på intervjuer med akademiska ekonomer och historiker):
1. Mansa Musa – Kung över Mali – 1280-1337
Förmögenhet: Finns ingen uppskattad siffra. Sägs har varit minst fyra gånger så rik som dagens rikaste människa. 2. August Ceasar – Kejsare över romarriket – 63 f.kr
Förmögenhet: $ 4.6 triljoner 3. Emperor Shenzong – Kejsare över Kina under Songdynastin – år 1048-1085
Förmögenhet: Total kontroll över ekonomin i Kinas imperium, vilket är en av världens största ekonomier någonsin. 4. Akbar I – Kejsare över Indien under Mughaldynastin – år 1542-1605
Förmögenhet: Total kontroll över Indiens imperiums ekonomi, vilket motsvarade en fjärdedel av världens ekonomi under dess tid. 5. Joseph Stalin – Diktator över Sovjetunionen – år 1878-1953
Förmögenhet: Total kontroll över Sovjetunionens statskapital. Sovjetunionen var en av världens största ekonomier under sin tid. 6. Andrew Carnegie – Nordamerikansk affärsman (skotsk immigrant) – år 1835-1919
Förmögenhet: $ 372 biljoner 7. John D. Rockefeller – Nordamerikansk oljeaffärsman – år 1839-1937
Förmögenhet: $ 341 biljoner 8. Alan Rufus (Alan the Red) – Lord från England – år 1040-1093
Förmögenhet: $ 194 biljoner 9. Bill Gates – Nordamerikan, grundare av Microsoft – år 1955
Förmögenhet: $ 78.9 biljoner 10.Genghis Khan – Kejsare av det mongoliska imperiet – år 1162-1227
Förmögenhet: Mycket land, inte mycket fysiska pengar
Den andra april kan du se Bassekou Kouyaté & Ngoni Ba från Mali på Nalen i Stockholm. Bassekou Kouyaté anses vara den bästa ngoni–spelaren i världen. Han har revolutionerat stränginstrumentet ngoni, en traditionell luta som finns i hela västra Afrika. Bassekou Kouyaté har samlat fyra ngonis av olika storlekar och toner i sitt band “Ngoni ba”, med fyra ngonispelare, två slagverkare och den fantastiska sångerskan Amy Sacko.
Eventposter: Nalen
Bassekou Kouyaté har samarbetat med många musiker både i Mali och utanför. Han har spelat i Symmetric Trio tillsammans Toumani Diabate (kora) och Keletigui Diabate (balafon). Han var en del av Taj Mahal och Toumani Diabates “Kulanjan”-projekt, samt var en av de viktigaste musikerna på Ali Farka Toures postuma album ”Savane” som släpptes i juli 2006. Hans turnerade med Ali Farka Toure och har lämnat ett bestående intryck på publik världen över som bandets solo ngoni-spelare.
Efter sitt berömda debutalbum ”Segu Blue” och grammisnominerade uppföljaren ”I speak Fula”, har han genomfört hundratals konserter över hela världen, varit headliner i Afrocubism-projektet och uppträtt tillsammans med Sir Paul McCartney, John Paul Jones, Damon Albarn och många andra på det senaste Africa Express-eventet.
Bassekou Kouyates kom ut med sitt album ”Jama ko” 2013. Albumet spelades in under statskuppen i mars 2012 och är Bassekous uttalanden om den pågående svåra situationen i Mali. Albumet producerades av Howard Bilerman (Arcade Fire, Godspeed You! Black Emperor) med gäster som Taj Mahal, Khaira Arby, Mocky Salole och många andra. Albumet blev “album of the year” i World Music Charts Europa 2013 och valdes till ”best world music album of the year” i Les Inrockuptible, Mojo, Uncut och många andra. BBC valde honom till ”best African artist of the year” och utnämnde debutalbumet ”Segu Blue” som ”best world music album of the year”. Efter BBC prisvinnande konsert i Royal Albert Hall i London, skrev The Independent efter prisutdelningens konsert i Royal Albert Hall i London: ”The best rock’n’roll band in the world”.
Bandet har uppträtt på en rad stora jazz-, världsmusik- och rockfestivaler, inklusive North Sea Jazz Festival, Roskildefestivalen, Glastonbury Festival, Fuji Rock Festival, Womad, Latitude, stora festivaler för afrikansk musik i Europa och mycket mer. Det senaste albumet släpptes under våren 2015 (Glitterbeat).
Lamine Cissokho (Sverige) kommer att spela förband. Färsk intervju med honom finner du HÄR!
Ett utbrott av Gula febern sprider sig i Angola och detta har anmälts till WHO. De första fallen konstaterades i stadsdelen Viana i Luanda-provinsen den 5 december 2015. Då bekräftades att tre personer drabbats av Gula Febern.
Den 8 februari 2016 hade sammanlagt 164 misstänkta fall av Gula Febern rapporterats i Angola, av dessa var 37 dödsfall. Majoriteten av fallen redovisades i provinsen Luanda. Andra drabbade områden är Cabinda, Cuanza Sul, Huambo, Huila och Uige. Misstänkta fall genomgår laboratorietester för att utesluta andra sjukdomar och korsreaktioner med Gula Febern.
WHO meddelar att de har implementerat tre experter för att ge operativt stöd. Förutom ekonomiskt stöd har även tekniska direktiv och riktlinjer delats för att förbättra kvaliteten på svaren.
Den 2 februari inleddes en vaccinationskampanj i Luanda. Kampanjen kommer inledningsvis att omfatta en målpopulation av 1.578.085 personer i Viana.
Gula febern är en sjukdom som överförs av infekterade myggor. Upp till 50% av de som drabbas allvarligt utan behandling riskerar att dö av Gula febern. Det finns cirka 130. 000 fall som årligen drabbas av Gula febern och sjukdomen beräknas orsaka 44. 000 dödsfall i världen varje år. 90% av dessa förekommer på den afrikanska kontinenten.
Det finns ingen specifik behandling mot Gula febern, utan den symtomatiska behandlingen syftar till att minska symtomen hos patienterna. Vaccination är den viktigaste förebyggande åtgärden mot Gula febern. Sedan mitten av 2015 har Gula febern-viruset rapporterats även i Mali och Ghana.
I morse ska ett okänt antal män tagit sig in på Radisson Blu Hotel i Bamako, Mali, där en gisslansituation nu pågår. Enligt uppgifter rör det sig om 170 personer som tagits som gisslan. Minst tre personer uppges ha dödats i attacken och både skottlossning och explosioner har hörts från hotellet. Polis och säkerhetsstyrkor som befinner sig på platsen har spärrat av området och enligt en befälhavare för armén ska runt 80 personer ur gisslan nu vara fria.
På förmiddagen kom rapporter om att beväpnade män ska ha tagit sig in på Radisson Blus hotellområde och skjutit omkring sig, samtidigt som de ropat “Allahu Akbar” (Gud är allsmäktig på arabiska). De ur gisslan som kunde citera verser från Koranen släpptes direkt, berättade en säkerhetsvakt för Reuters.
Hotellet är ett av Malis finaste och väldigt populärt bland turister från hela världen och internationell personal angreps tidigt under fredagsmorgonen då skyttar tog sig in på hotellet. Skottlossning utbröt sedan och aktiviteten verkar vara koncentrerad till hotellets sjunde våning där 140 gäster och 30 av hotellets personal initialt ska ha tagits som gisslan. Enligt senaste rapporter ska nu 80 personer av dessa vara frisläppta.
Folk från olika länder ska bo på hotellet för närvarande, bland annat personal från Turkish Airlines, minst sju personer från Kina och ett antal franska medborgare uppges befinna sig på hotellet. En av de som lyckats ta sig helskinnad från hotellet är den populära guineanska sångaren Sekouba Bambino. Bambino ska snabbt ha insett att det inte var fråga om några småkriminella personer och lyckats ta sig därifrån välbehållen.
Antalet män som intagit hotellet är något oklart då företaget som äger hotellet låtit meddela att det rör sig om två personer, medan ögonvittnen från platsen har uppgett att man uppskattat dem till att vara allt mellan fem och tretton stycken.
En trädgårdsarbetare som jobbade ute på hotellområdet berättar för BBC;
”De anlände i en diplomatregistrerad bil och de bar masker. Vid hotellets gate stoppade vakten dem och de började skjuta. Vi flydde!”
Malisk armé, polis och specialstyrka, tillsammans med personal från FN:s fredsstyrka, samt fransk militär finns just nu på platsen.
Senast i september skedde ett misstänkt terrordåd mot ett hotell i staden Sevare i Mali, där beväpnade män dödade 13 personer, varav fem stycken var FN-anställda.
Sedan juli 2013 är det FN-styrkan som tagit över ansvaret för landets säkerhet. Man tog över från franska och nationella trupper efter det att de största städerna i norr hade återtagits från militanta extremister i landet.
Landets president Ibrahim Boubacar Keita som är på regiontoppmöte i Tchad har avbrutit sin resa och är nu på väg tillbaka till Mali.
Filmen Timbuktu hade svensk biopremiär på Folkets Bio igår och Afropé fanns på plats för att ta del av den omtalade filmen. Timbuktu blev Oscarnominerad som Bästa icke engelskspråkiga film 2014 och blev även nominerad till Guldpalmen i Cannes. Filmen är en stark berättelse varvad av ett helt fantastiskt vackert landskap, samtidigt som den är både grym, rå och oerhört kärleksfull.
Handlingen
Pressbild: Folkets Bio
Till skillnad från grannarna i det obebyggda området i öknen bor paret Kidane och Satima kvar i sitt tält tillsammans med dottern Toya. Den galenskap som sker i området, av en grupp militäriska, fundamentalistiska jihadsoldater från en extrem falang, håller befolkningen i Timbuktu i ett stenhårt grepp som påverkar hela platsen och dess befolkning. Tystnaden som råder i området är överväldigande och det enda som tycks bryta den är dånet från motorcyklar där jihadsoldaterna åker runt och skriker ut nya förbud i sina megafoner. Det är förbjudet att spela musik, kvinnorna ska bära handskar och slöja, männen ska bära strumpor och ha byxorna ovanför en viss punkt på benet. Det är förbjudet att spela fotboll, ja kort sagt så blir förbudsutropen till slut nästan komiska i det tragiska. Samtidigt har den lokala Imamen blivit totalt förbisedd och överkörd.
Landskapet är så vackert i all sin nakenhet, enkelhet och fantastiska natur att det tar andan ur mig, samtidigt som kärleken i familjen som handlingen bygger på, är så påtaglig att den känns i luften. Dessa ögonblick av total värme och kärlek, blandas dock med så grymma handlingar att det är svårt att hålla kvar ögonen på händelserna som utspelar sig. Filmen är finstämd, brutal, vacker, rå och kärleksfull.
Pressbild: Folkets Bio
Den Maliska sångerskan Fatoumata Diawara gör en mycket stark scen när hon under piskstraff börjar sjunga för att uthärda smärtan. Straffet har hon i första hand blivit dömd till just på grund av att hon sjungit, trots att det är strängt förbjudet med sång och musik.
Pressbild: Folkets Bio
Den Haitiska koreografen och dansaren Kettly Noël gör också en särskilt färgstark och stundtals även rolig roll, när hon spelar en sinnessjuk kvinna som drar runt på Timbuktus gator med klädtrasor i långa släp efter sig.
Regissören
Filmaffisch: Folkets Bio
Abderrahmane Sissako, född 1961 i Mauretanien, är regissör, manusförfattare och filmproducent. Familjen flyttade till Mali där han växte upp och bodde fram till 1980 då han flyttade till Moskva. Abderrahmane Sissako etablerade sig sedan i Frankrike och har skapat filmer som gör honom till en av den afrikanska kontinentens mest välkända regissörer tillsammans med Ousmane Sembène, Souleymane Cissé och Idrissa Ouedraogo.
Abderrahmane Sissako hade ursprungligen planerat att filma på plats i Mali men på grund av de våldsamma incidenter som inträffade under 2013 var han tvungen att hitta en alternativ inspelningsplats. På inbjudan av Mauretaniens regering kunde han istället filma där. Inte heller det var helt riskfritt eller ofarligt, men Abderrahmane Sissako vill inte att filmen ska ses som ett ”modigt” projekt.
”Människorna som bor i Mali och är tvungna att genomleva det som sker är de som verkligen är modiga”, säger han, tydligt berörd av den rådande situationen.
”Filmen är gjord med kärlek. Alla människor är komplexa, i oss alla finns både gott och ont. En jihadkrigare är precis som alla andra, som en person i vilken vi kan se och känna igen oss själva.” säger Abderrahmane Sissako.
Mali rapporterar nu att landet inte längre har några ebolasmittade personer. Hälsoministeriet i landet säger att man under gårdagen kunnat skriva ut den sista ebolasmittade patienten från sjukhus.
Sex personer har dött av feberviruset och två har tillfrisknat efter att en tvåårig liten flicka, i oktober, burit viruset in i landet från angränsande Guinea.
Oron för att smittan skulle ta fart och spridas så som i grannländerna Guinea, Liberia och Sierra Leone var överhängande. Men precis som Nigeria och Senegal har Mali visat prov på god kunskap och insikt kring smittan, och man har därför lyckats isolera och stoppa spridning av viruset. Förebyggande åtgärder som kunnat tas i de länder som drabbats först senare än den hårt drabbade trion (Liberia, Sierra Leone och Guinea), visar hur viktigt det är med information, fungerande sjukvård, resurser och kunskap.
– Det finns inte längre några ebolasmittade personer i Mali, säger hälsoministeriets talesperson Markatié Daou till Reuters.
Mali kan ännu inte förklaras fritt från ebola då man inväntar de obligatoriska 42 dagarna (två inkubationstider) som måste passera från sista tillfrisknande patient. Senegal och Nigeria är två sedan tidigare friskförklarade länder.
Fem personer uppges ha dödats i Mali under ett FN-uppdrag som fredsbevarare. Samtliga döda kommer från Tchad. Sammanlagt ska 10 av FN:s fredsbevarare ha bragts om livet i Mali under den senaste månaden.
De fem personer som ingick i FN:s fredsbevarande styrka ska ha dött av en sprängladdning. Enligt uppgift ska ytterligare tre personer även ha skadats. Attacken skedde i norra Mali, i Kidal-regionen.
Mali har legat i konflikt efter en militärkupp som utfördes 22 mars 2012 och då avsattes den dåvarande presidenten. Mali är numera delat i två delar, en nordlig och en sydlig del utmed staden Mopti. De senaste månaderna har konflikterna blossat upp, trots de FN-ledda styrkorna i landet.
Ett experimentellt ebola-vaccin från GlaxoSmithKlines kan inom kort komma att testas på människor i Storbritannien, USA, Gambia och Mali. Testerna av vaccinet skyndas nu på efter WHO:s senaste varning för att ebolaepidemin i Västafrika kan komma att sprida sig till fler länder och möjligt drabba över 20 000 människor i regionen.
Utbrottet i Västafrika överträffar alla tidigare dokumenterade ebolautbrott, där det största hade en siffra på 425 drabbade. Vi pratar alltså om en ebolaepidemi utan motstycke.
Nu går därför Storbritanniens största läkemedelsföretag GlaxoSmithKline in för att tillsammans med amerikanska National Institutes of Health (NIH) snabbutveckla ett vaccin mot ebola. Normalt sett tar det runt 10 år att utveckla ett vaccin, men GSK hoppas nu på att kunna slutföra den första fasen av studier i slutet på 2014. Man har som plan att ta fram 10 000 doser av vaccinet och parallellt med detta göra de första kliniska studierna på människor. Om det visar sig framgångsrikt kommer lagren att göras tillgängliga för WHO för att i första hand kunna vaccinera människor i högriskgrupper i Västafrika.
Om vaccinet får godkännande att börja prövas kan brittiska forskargrupper börja vaccinera friska frivilliga personer så tidigt som i mitten av september, så snart USA utfört fas-1 studier – det första testet som görs på människor för att utvärdera säkerhet och effekt – vilket man hoppas kunna påbörja nästa vecka. Vaccinet har visat goda resultat på primater som utsatts för ebola och inte visat upp några betydande negativa effekter.
Kan komma att testas i Gambia och Mali
Wellcome Trust, som är det medicinska forskningsrådet och avdelningen för internationell utveckling kommer att finansiera säkerhetstesterna i England. Om dessa sedan får lyckade resultat, kommer man att utvidga testandet av vaccinet till frivilliga hälsomedarbetare i Gambia och Mali. 40 personer i Mali och detsamma i Gambia kommer att testas för vaccinet.
Vaccinet är framtaget av Nancy J Sullivan, som är chef för biodefence-forskningens sektion vid NIAID:s vaccinforskningscenter (en del av NIH), i samarbete med forskare vid Schweiz-italienska bioteknikbolaget Okairos och förvärvades av GSK i maj för motsvarande cirka 2,5 miljard svenska kronor.
Flera andra nystartade ebolavaccin kan komma att bli aktuella för tester framöver. Hur viktigt ett vaccin egentligen är i nuläget är svårt att svara på, men sett till riskerna för framtida spridning och det faktum att sjukvårdspersonal i aktuella regioner just nu drabbas hårt, så kan ett vaccin vara nödvändigt i kampen mot ebolan. I dagsläget har man redan förlorat minst 120 stycken sjukvårdare till följd av ebolautbrottet.
Björn Olsén, professor vid Uppsala Universitet och expert på infektionssjukdomar och virus säger till SVT;
– Vaccin är ju något man använder förebyggande, inför ett utbrott. Nu har vi ju redan en skogsbrand i vissa länder i Västafrika och då måste man sätta in resurser på att stoppa och begränsa utbredningen. Det behövs personella resurser och skyddsutrustning så att inte den som åker dit för att jobba själv blir smittad.
Och det är viktigt med information, så att de som lever i länderna förstår att man kan vända sig till vården. Jag kan förstå att invånare tänker ”vem vågar ta sig till sjukhus när de som hamnar där dör nästan allihop”.
Det är inte bara infektionen i sig, att den dödar människor, utan också att den slår sönder den ganska basala vårdinfrastruktur som finns. Så många andra sjukdomar – tuberkulos, malaria, olika bakterier – kan man inte heller behandla längre. När vårdpersonal avlider i ebola blir det svåra följder.
Inga banbrytande resultat
Läkemedlet Zmapp, som just nu testas på redan ebolasmittade personer, har inte visat på fullgod effekt. Fyra av de sex smittade som har fått testa vaccinet har tillfrisknat medan två har avlidit. En av de avlidna, en läkare i Liberia, led förutom av ebola också av diabetes och hjärtsvikt. Det kan ha varit avgörande för att hans kropp inte kunde ta till sig läkemedlet på önskat sätt. Den spanska prästen som också avled trots behandling med Zmapp finns inga övriga hälsouppgifter på. Man har nyligen börjat ge ytterligare en smittade sjukvårdare vaccinet. Det är en brittiska sjuksköterska som smittats i Sierra Leone.
Bild: CDC/Daniel J. DeNoon
Ikväll 20:00 på SVT 1 är det säsongspremiär för Allsång på Skansen. Kanske ett av de mest folkliga svenska program vi har på TV idag. Oavsett om man ser Allsången live eller på TV så bjuds man på både musik, humor, allvar och nostalgi. I år ser vi, till thegambia.nu:s glädje, att årets startfält bjuder på flera artister med rötterna i Afrika, och framför allt då Västafrika. Över lag bjuds vi ett Allsångs-startfält med artister som har sina rötter i flera olika hörn av vår värld och också en stor bredd av musikgenres. En väldigt diverse Allsång på Skansen. Det gillas.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Under sommarens åtta program finns inte mindre än fem artister med västafrikanskt ursprung (där Gambia är starkast representerat) med under Allsång på Skansen.
Redan i program två (1 juli) får vi njuta av svensk-gambiska Seinabo Seys skönsång. Seinabo Sey som är född i Sverige, men bodde i Gambia under sin barndom och kom tillbaka först som tioåring, har slagit igenom som soloartist med dunder och brak under senaste året. Hennes singlar ”Younger” och ”Hard Time” har hyllats av kritikerna och med ”Younger” toppade hon listan över mest bloggade låtar i hela världen. Den 1 juli är inte första gången som Sey står på Allsångs-scenen, utan hon fick faktiskt prova på detta redan förra året, då hon körade bakom Oskar Linnros.
I program fem (22 juli) ser och hör vi ingen mindre än vår svenska Aretha Franklin, Titiyo. Titiyo Yambaluh Felicia Jah, dotter till musikern Ahmadu Jah från Sierra Leone och halvsyster med en annan välkänd sångerska, Neneh Cherry. Titiyo slog igenom i slutet på 80-talet med hitlåten ”Talking to the man in the moon” och under 2000-talet har hon bl a hörts med hiten ”Come Along”.
Den 29 juli, i program sex, är det dags för Sveriges gladaste kvintett Panetoz. Här har vi kusinerna Pa Modou Badjie och Njol Ismail Badjie med rötterna i Gambia, men ytterligare rötter i Afrika finns hos Nebeyu Baheru (Etiopien) och Daniel Nzinga (Angola). Med svensk-finska Johan Hirvi är Panetoz förmodligen en av de grupperna i Sverige som representerar flest länder på vår jord. Just nu är de högaktuella med TV4:s och Sveriges VM-låt ”World Clap”.
Foto: Thegambia.nu
I det sjunde programmet är det Timbuktu som gästar Allsången. Timbuktu, eller Jason Diakité som han egentligen heter, har sina rötter i Mali även om han är född och uppvuxen i Sverige. Timbuktus mest framgångsrika låtar är ”The Botten is Nådd” och ”Alla Vill till Himmelen”. 2013 tilldelades Jason Diakité 5i12-rörelsens pris, 5i12-priset, för hans arbete mot främlingsfientlighet och rasism och under prisutdelningen höll han ett bejublat tal där han hållandes sitt pass konstaterade att ”Jag kommer att älska i Sverige, jag kommer att leva i Sverige, och jag kommer att dö i Sverige”. Detta följdes av en landsomspännande kampanj där svenska folket, oavsett ursprung, i sociala medier visade sitt stöd och sin uppskattning till Jasons aktion genom att hållandes i sina pass konstatera att det här är mitt land…
I det avslutande och åttonde programmet gästar Icona Pop Allsången. Icona Pop är en DJ-duo och har slagit igenom stort under de senaste åren. Deras singel ”I love it” sålde platina i USA och det gör Icona Pop till den blott tredje svenska akten att lyckas med denna bedrift. Övriga två akter är Swedish House Mafia och Avicii. Gruppen har turnerat med Miley Cyrus och Katy Perry. Den ena halvan av DJ/Pop-duon är Aino Neneh Jawo, vars pappa är från Gambia.
För som redan gillar Allsång på Skansen och brukar bänka er under sommartisdagskvällarna så lär ni gilla också årets upplaga. Ni som kanske inte brukar titta, men gillar våra älskade afrosvenska artister kanske passar på att titta för första gången detta år. Hursomhelst ser det ut att bli ett mycket välblandat och mixat startfält av musiker, artister och underhållare i årets upplaga. För att se alla medverkande artister kan du följa länken till SVT:s sida för Allsång på Skansen.
Afropé 