Etikettarkiv: mat

Matinspiration: Instagramkonton med afrikanska influenser

Ibland tryter inspirationen när det kommer till matlagning och det kan vara svårt att hitta nya spännande maträtter att liva upp vardagen med. På Instagram finns massor av inspiration och här kommer en liten sammanställning av några instagramkonton som får det att vattnas i munnen.

Aftrad Village Kitchen – Traditionell afrikansk mat med rötter i Ghana. Har dessutom en blogg där utvalda recept publiceras.

Mat i stora lass.
Mat i stora lass.

My Burnt Orange – Freda Muyambo är kvinnan bakom kontot, som skapar matinspiration från London till Lagos. Uppväxt i Botswana, med föräldrar från Ghana och numer gift med en man från Zimbabwe har Freda en pan-afrikansk inställning till mat. Driver också bloggen med samma namn, MyBurntOrange.

Chef_Capo – Chef Capo är ivorianen bakom succérestaurangen Le Kokoriko i Paris. Spännande rätter blandat med bilder på gäster från Le Kokoriko.

Kaluhi’s Kitchen – Kenyanska Kaluhi Adagala är kvinnan bakom kontot som vill sprida kenyansk matlagning och inspiration. Erbjuder recept till en del av rätterna på sin blogg med samma namn, Kaluhi’s Kitchen.

Somalifood – Ett samlingskonto där följare kan tagga sina somaliska matbilder som sedan läggs upp på kontot. Vad sägs om till exempel pasta med kamelgryta?

A_taste_of_zimbabwe – Traditionell och mer modern mat från köket i Zimbabwe. Ivy som själv är uppvuxen i Zimbabwe men numera bor i England driver också matbloggen Ivy’s Kitchenette där hon delar med sig av recept och matinspiration.

Foto: Fatou Touray, Afropé
Foto: Fatou Touray, Afropé

African Food Heritage – Kontot som samlar följarnas matbilder med syfte att lyfta och uppmärksamma tradititionell mat från den afrikanska kontinenten.

Go_Addis – ett konto som blandar matinspiration från Addis Abeba i Etiopien med resebilder från landet. Vackra foton på både mat och kultur från Etiopien.

Annan Mat – Gambisk matlagning med videos och recept på traditionella gambiska rätter.

My Moroccan Food – Med rötter i Marocko lagas här internationell mat med en twist från just det marockanska köket.

Detta är bara några av de fantastiska matinspiratörerna som går att finna på Instagram, och när det kommer till matlagning är det bara fantasin som sätter gränserna. Följer Du något annat Instagramkonto för att få matinspiration?

Anna Wedin
Anna Wedin

 

Här får du råd om ditt intag av risprodukter efter Livsmedelsverkets rapport

Rapporter från Livsmedelsverket larmar om att ris i större mängder kan vara farligt. Detta oroar nu många som äter ris som sitt huvudsakliga matintag dagligen. Ris innehåller arsenik, ett ämne som på lång sikt, med ett rikligt intag kan orsaka cancer i bland annat lungorna och urinblåsan. Särskilt höga halter har riskakor och fullkornsris visat sig innehålla.

I många delar av Afrika och Asien, men även andra delar av världen är ris basfödan. Det är inte ovanligt att lunch och middag i huvudsak innehåller ris. Även bland många invandrade afrosvenskar kan basfödan innefatta många mål mat i veckan bestående av ris, tillsammans med diverse olika maträtter. Självklart är ris även en vanlig basföda för resten av världen, generellt sätt.

Kokat ris Foto: Fatou Touray, Afropé
Kokat ris Foto: Fatou Touray, Afropé

Var kommer arseniken från?

Arsenik finns i vår natur, i berggrunden och tas upp av riset via jorden eller vattnet som riset bevattnas med. Halterna är inte så höga så de innebär inga akuta risker, men man ska försöka få i sig så lite arsenik som möjligt. På längre sikt kan arsenik ge en ökad risk för cancer, därför anser Livsmedelsverket att det är tillräckligt allvarligt för att de ska rapportera om det, då de funnit att flera risprodukter på marknaden innehåller höga halter av arsenik.

En omväxlande kosthållning av både olika sorters mat och märken minskar risken för att få i sig för mycket av ett enskilt ämne, en vuxen bör inte äta ris eller risprodukter varje dag. Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka.

Ris Foto: Fatou Touray, Afropé
Ris Foto: Fatou Touray, Afropé

Är det bättre med ris från andra länder?

Nej, halterna i berggrunden varierar naturligt mellan olika platser. De kan till och med variera från en åker till en annan. Därför är det svårt att säga att ett land eller region har högre eller lägre halter arsenik i sitt ris än ett annat.

Den som äter ris varje dag, eller kanske flera gånger per dag, får i sig mycket arsenik. Även om det kan vara svårt, eftersom det kanske är en mattradition man är van vid, är Livsmedelsverkets råd att man successivt försöker äta mindre ris.

Ett sätt att minska mängden arsenik är att koka riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort. Då kan arsenikinnehållet i riset minska med mer än hälften.

Fullkornsris innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris. Det beror på att arsenik framför allt ansamlas i risets skal, som det finns kvar mer av i fullkornsprodukter. Vi rekommenderar i vanliga fall att man ska välja fullkornsprodukter, men när det gäller just ris är det bra att inte alltid välja fullkornsris.

Rissäckar Foto: Fatou Touray, Afropé
Rissäckar Foto: Fatou Touray, Afropé

Kan barn äta andra risprodukter?

Livsmedelsverkets undersökning 2015 visar att ett litet barn som äter två till fyra riskakor per vecka riskerar att få i sig mycket arsenik. Riskakor tillför nästan inga viktiga näringsämnen och innehåller oftast salt. Livsmedelsverket råder därför föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor.

Barn över sex år och vuxna kan äta riskakor ibland, beroende på hur mycket andra risprodukter man äter.

En tidigare undersökning (2011-2012) visade att om ett barn dricker risdrycker varje dag i många år riskerar det att få i sig mycket arsenik. Det gäller till exempel barn med komjölksallergi eller som är veganer och som dricker vegetabiliska drycker istället för vanlig mjölk. Små barn är känsligare än större barn eftersom de får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt. Rådet är därför att inte ge risdrycker till barn under sex år, utan att välja andra berikade vegetabiliska drycker.

Faktaruta om arsenik från Livsmedelsverket
Faktaruta om arsenik från Livsmedelsverket

Mitt barn har regelbundet ätit riskakor i flera år – behöver jag vara orolig för det?

Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt om man utsätts för höga arsenikhalter under lång tid. Men det är alltid bra att variera maten och inte ensidigt äta mycket av en viss produkt. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt.

Ger Livsmedelsverket särskilda råd kring risprodukter för måltider i förskolor och skolor?

Vårt råd är att riskakor inte serveras i varken i förskolan och skolan och att risdrycker undviks i förskolan. Det finns ingen anledning att sluta servera ris och andra risprodukter i förskola och skola, men variera gärna med andra kolhydratkällor som potatis, pasta och andra typer av gryn.

Går det att undvika arsenik i ris genom att köpa ekologisk mat?

Eftersom arsenik finns naturligt i jorden går det inte att påverka halten arsenik genom att odla ekologiskt. Det gör alltså inte någon skillnad om man köper ekologiskt ris eller inte, vilket även denna undersökning visade.

Finns det arsenik i specialprodukter som pasta och bröd för glutenintoleranta?

De produkter vi undersökte som var speciellt anpassade till personer med glutenintolerans, till exempel pasta och bröd tillverkade av rismjöl, innehöll inte höga halter arsenik.

Finns det någon rissort som innehåller mindre arsenik än andra?

I denna undersökning var det mindre arsenik i basmati- och jasminris än i andra rissorter. Men halterna varierar vilket gör att man inte kan säga att alla basmati- och jasminris har lägre halter.

Varför förbjuder inte Livsmedelsverket produkter som innehåller skadliga ämnen?

Tyvärr finns det skadliga ämnen i våra livsmedel som inte går att undvika helt. För att hålla nere halterna finns det lagstiftade gränsvärden för många ämnen.

I EU har man beslutat om gränsvärden för arsenik i ris. Gränsvärdena börjar gälla den 1 januari 2016. Livsmedelsverket anser att de nya gränsvärdena är för höga för att tillräckligt skydda konsumenter från ett högt intag av arsenik från ris och risprodukter. Vi arbetar därför för att de kommande gränsvärdena ska sänkas.

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket har under flera år undersökt arsenikhalterna i ris och andra livsmedel, även produkter särskilt avsedda för barn. Under de närmsta åren kommer undersökningarna av arsenikhalter i mat att fortsätta, både genom en utökad kontroll och kartläggning av halter i olika livsmedel.

Hittills har undersökningarna lett fram till nya råd och även till att flera företag aktivt arbetar för att sänka arsenikhalterna i sina produkter.

Livsmedelsverket arbetar också med att försöka påverka lagstiftningen så att de gränsvärden som sätts bättre skyddar konsumenterna från livsmedel med höga halter arsenik.

Vilka produkter ingick i undersökningen?

I undersökningen 2015 ingick ris (basmati, jasmin, långkornigt, rundkornigt, fullkorn), riskakor, färsk risgröt, frukostflingor, risdrycker, glutenfria bröd, nudlar och glutenfri pasta. Bland produkterna återfinns både märken från de stora livsmedelskedjorna och mindre vanliga märken samt även ekologiska produkter.

Årets undersökning är en uppföljning av den tidigare undersökningen 2011-2012 av tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i olika produkter för små barn: modersmjölksersättning, gröt, välling och vegetabiliska drycker, som ris- och havredryck. Även produkter för barn med särskilda medicinska behov ingick i den undersökningen.

Källa: Livsmedelsverket

Fatou Touray

Afra – Västafrikansk "snabbmat"

Afra. Foto: Anna Wedin, Afropé
Afra. Foto: Anna Wedin, Afropé

Snabbmatskedjorna har än så länge lyst med sin frånvaro i många av de västafrikanska länderna, dock har de lokala alternativen varit desto fler. Afra är just ett sådant exempel. Grillat kött eller kyckling som oftast säljs på lösvikt från små shoppar som öppnar tidig kväll och sedan håller öppet resten av natten, dock går det att fundera på om det kan benämnas som snabbmat, då det oftast kräver en hel del väntan. För de flesta är Afra en självklar avslutning på en utekväll och till skillnad från i Sverige där det är McDonald’s och liknande kedjor som dominerar nattmatsutbudet är väl kanske Afra ett något nyttigare alternativ än hamburgare och kebab.

Anna Wedin
Anna Wedin

Afrika har de hälsosammaste dieterna i världen

Med sina stora skogsområden, massor av frukt och fibrer, liksom färsk fisk, har den afrikanska kontinenten lett vägen i en global forskning som avslöjar att det är där världens hälsosammaste dieter kan hittas.

Forskarna, som använt nationella uppgifter och fakta från nästan 90 procent av världens befolkning för att analysera hur människor åt mellan 1990 och 2010, visade att de afrikanska länderna har de hälsosammaste dieterna i världen, tack vare kontinentens lägre konsumtion av skräpmat och att människorna koncentrerar sig mer på att äta mycket frukt och grönsaker.

The Lancet Global Health som utfört forskningen fann att folk i Tchad, Centralafrika, har den mest hälsosamma dieten i världen, sen följde Sierra Leone, Mali och Gambia vilka alla är belägna i Västafrika.

hälsosam matMed gott om frukt och naturliga livsmedel är det traditionella västafrikanska köket välkänt överallt för att ha en stor portion kolhydrater såsom yam, ris eller groblad. Tillagd till smaken i det här köket är det faktum att de flesta av rätterna tillagas med blandningar av skaldjur och grönsaker. En sådana maträtt är Benachin, en mycket populär senegambisk maträtt. Västafrikanska maträtter erbjuder mer skaldjur än resten av kontinenten.

Europeiska länder gick inte att hitta i toppen, och forskningen fann att Armenien, Ungern och Belgien har de sämsta dieterna i världen. Nästan alla länderna i toppen är afrikanska, vi har Uganda på femteplats, Ghana på sjätte, Elfenbenskusten på sjunde, följt av Senegal på åttonde och Somalia på tionde. Bland de icke-afrikanska länderna är det bara Israel som syns bland de tio länderna i listan.

De europeiska länderna och före detta Sovjetunionen – inklusive Uzbekistan, Turkmenistan och Kirgizistan – har det sämst när det gäller dieter, enligt forskningen.

Foto: Fatou Touray, Afropé
Foto: Fatou Touray, Afropé

Forskarna har bedömt tre kostmönster. Den första baseras på tio olika typer av hälsosam mat: frukt, grönsaker, bönor och baljväxter, nötter och frön, fullkorn, mjölk, fleromättade fettsyror, fisk, växt omega-3 och kostfiber. När de andra två, ålder och kön bedömdes, fann forskarna att äldre människor åt bättre än yngre vuxna, och kvinnor åt bättre än män.

Dr Fumiaki Imamura, vid Cambridges universitet hävdar att det är avgörande att ”förbättra dieter” eftersom det faktiskt hjälper att ”minska bördan av icke-smittsamma sjukdomar, som kommer att vara ansvarig för 75 procent av alla dödsfall 2020”.

 

Amat Jeng
Amat Jeng

Pankett – Gambiska pannkakor

Gambiska pannkakor. Foto: Anna Wedin, Afropé
Gambiska pannkakor. Foto: Anna Wedin, Afropé

Då man befinner sig i ett annat land under en lång tid är det ofta vissa maträtter eller tillbehör man saknar lite extra. När det kommer till svensk mat brukar det ofta handla om bland annat kaviar, knäckebröd, potatisgratäng, köttbullar & potatismos eller kanske pannkakor. I många fall går det ju att göra en något annorlunda variant på dessa maträtter eller tillbehör, och just pannkakor är en sådan rätt som görs i en lite udda variant i Gambia. Pankett (troligen lika många sätt att stava som varianter) är troligen den gambiska motsvarigheten till svensk pannkaka, eller möjligen munkar. Pankett skulle man nämligen kunna säga är en hybrid av pannkakor och munkar, ungefär som fast pannkakssmet som formas till runda små bollar och friteras i vegetabilisk olja. Dessa ”pannkakor” säljs i många gathörn runt om i landet och kostar vanligen 1 dalasi styck, och fås inslagna i det obligatoriska tidningspapperet. Kanske inte det bästa substitutet när man är sugen på svensk pannkaka med sylt och grädde, men med lite socker på är det gott i alla fall!

Vad saknar Du när du befinner dig i ett annat land under en längre tid?

Anna Wedin
Anna Wedin

Veckans Bild (v33)

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA Lukten sticker i näsan och röken gör att ögonen tåras. Ett besök i ett fiskrökeri kan vara en riktig upplevelse. Rökt Bonga fish är basvara i Gambia tillsammans med Kong den rökta mal-liknande fisken. På grund utav bristen på både kylskåp och el utgör rökningen ett perfekt alternativ då fisken kan bevaras och förvaras utan behov av just kyla. Detta möjliggör dessutom att man kan transportera fisken till områden långt inne i landet som annars skulle ha svårigheter att få tag i fisk och bevara den.

Anna Wedin
Anna Wedin

Veckans Bild (v18)

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA Nu när grillsäsongen närmar sig i Sverige är väl en mat- och grillbild från Gambia passande som veckans bild. Grillad färsk fisk och kryddig grönsaksröra, nyttig och god mat lagad direkt på stranden. Förra veckans bild visade på att turistsäsongen nu är över i Gambia och att stränderna nu blir tomma. Men det dröjer inte länge innan stränderna fylls med folk igen på söndagar, så kallad ”Sunday Beach”, när vänner och familjer samlas för att äta, spela fotboll, bada och umgås. Då är chansen stor att få äta just grillad fisk i folie, eller (som undertecknad) om man är vegetarian, grönsaksröra med en bit färskt bröd, vanligen Tapalapa.

 

Anna Wedin
Anna Wedin