Etikettarkiv: migration

Gambiagrupperna uppmärksammar Gambiadagen

En morgon, mitt under firandet av den muslimska högtiden tobaski i Gambia i oktober i år, upptäckte Ebrima Drammeh att 20-årige sonen Mustafa var försvunnen. Det var lätt att se att han inte sovit i sin säng på natten. En del tillhörigheter var också borta. Tre kompisar hade också försvunnit. Konstigt. Oron spred sig i släkten.

Tre dagar senare, när Ebrima satt på sitt kontor fick han ett sms. Det gjorde honom alldeles stel och illamående. Det var sonen som hörde av sig från Bamako i Mali. Han var på väg till Europa, skrev han. Och han ville ha pengar. Fadern sa nej. ”Jag ville inte ge pengar för att min son ska riskera livet”. Men trycket från släkten blev för stort. Och det var samma sak med de andra unga männens familjer. Man tvingades av släkten att skicka pengar.

Landsbygd i Gambia. Foto: Anna Wedin, Afropé
Landsbygd i Gambia. Foto: Anna Wedin, Afropé

Efter det hamnade pojkarna hos tuaregerna som krävde pengar för att släppa dem. Mer pengar skickades. Därefter Algeriet och ny summa pengar. Den här gången skedde överlämnandet av pengarna via en agent på en gata i Gambias största stad Serrekunda. En av de unga männens far sålde en bit land för att klara utgiften. En algerier hjälpte pojkarna att ta sig in i Libyen. ”Det är ett nätverk över hela norra Afrika med människor som tjänar pengar på det här”, säger Ebrima Drammeh. Just nu är sonen Mustafa antagligen på väg till Tripolis. Där någonstans vill han ta en båt över till Italien. Det lär kosta familjen ännu mer pengar. ”Nu vet jag inte hur jag ska ha råd med min dotter skolgång”, säger Ebrima Drammeh sorgset när jag intervjuar honom.

På det här sättet blir Gambia av med tusentals duktiga men desperata ungdomar och blir på så vis ett ännu fattigare land och på samma sätt blir familjer i landet också fattigare. Nu inleder Gambiagrupperna i Sverige en förstudie i Gambia till ett projekt som syftar till att finna vägar att stoppa den här utarmningen av Afrikas minsta land. Det är ett projekt som faller väl inom ramarna för det arbete som Gambiagrupperna utfört i landet i över 30 års tid.

Annandag jul 1968 landade det första charterflyget i Gambia. Det kom från Sverige och skandinaverna var de första turisterna i Gambia. Redan 1979 byggde Gambiagrupperna en skola i landet. Sedan har det blivit mer än 300 skolor, ett stort antal toaletter, skolkök och lärarbostäder för att ge tillgång till skola och utbildning i de mest avlägsna regionerna.
Gambiagrupperna är en svensk partipolitiskt och religiöst obunden organisation som består av cirka 20 engagerade grupper på olika platser i Sverige. Sverige har även haft en särskild betydelse för undervisningen i Gambia, eftersom den lokalt anpassade läsinlärningsmetod som används i drygt 70 skolor är framtagen av fyra lärare i Västerås i samarbete med personal i Gambia. Projektet har varit mycket framgångsrikt.

Foto: Mats Nydal
Praktiskt informationsarbete. Gambiagruppernas ordförande Kristina Lundahl kliver in bland männen i byn Fass Abdou och ritar i sanden och förklara hur biståndspengar blir till handling i Gambia. Foto: Mats Nydahl

Gambiagrupperna arbetar med stöd av Sida som, efter en synnerligen noggrann genomgång, tiofaldigar de pengar vi samlar in. Det vill säga, om du skänker 100 kronor till Gambiagrupperna så blir det 1 000 kronor i Gambia. Inte mycket går till administration. Men det är bättre än så. Den administration som ändå måste till utförs av gambierna själva. Gambiagrupperna ha numera en helt gambisk systerorganisation, Future In Our Hands The Gambia, FIOHTG, som utför allt, såväl praktiskt som administrativt, arbete: det är verklig hjälp till självhjälp.

Förutom skolor och undervisning besöker FIOHTG, ofta tillsammans med Gambiagrupperna, byar och informerar om de rättigheter man har som medborgare i Gambia, om vikten av att även flickorna ska gå i skolan. De undervisar i hur man lagar näringsriktig mat och tillsammans med Gambiagrupperna försöker man få slut på traditionen med kvinnlig könsstympning. I fyra byar har vi lyckats avskaffa den här sedvänjan.

Stora delar av Gambias landsbygdsbefolkning lider av undernäring. När det är ljuvlig sommar i Sverige är det hungerperiod i Gambia. Ibland blir det bara ett mål mat om dagen. Men nu har Gambiagrupperna tillsammans med FIOHTG inrättat spannmålsbanker i flera byar. Där kan bönderna låna till exempel ris och det har varit avgörande för att stärka hälsan i byarna. Lånet betalas tillbaka efter skörden mot endast en liten ränta. Arbetet med bokföring av lån och återbetalning sköts av en bykommitté som genomgått utbildning. Återigen hjälp till självhjälp.

Denna dag, den 5 december, har vi valt att kalla Gambiadagen. Det är FN:s internationella dag för volontärarbete och för ekonomisk och social utveckling. Och det är ju precis vad Gambiagrupperna arbetar med. Därför informerar vi i hela Sverige just i dag om Gambia och om vårt arbete där.
Vill du hjälpa Gambiagrupperna i vårt viktiga arbete kan du skänka pengar till vårt 90-konto 90 02 38-7 eller swisha till 123 9002387. Vill du först veta mer om oss: gå in på www.gambiagrupperna.org Vill du bli medlem: hör av dig till undertecknad.

Mats Nydahl
mats.nydahl@gmail.com

Afropé har tidigare skrivit om Gambiagruppernas arbete och den artikeln kan du läsa HÄR

 

Nya regler gör det lättare att få stanna i Sverige

Barnperspektivet ska tillämpas och det ska bli lättare att stanna i
Sverige för den som är förälder till ett barn som är bosatt här. Det
ska också bli lättare för asylsökande och andra som har arbete eller
vill arbeta i annat land ett tag. Det är innebörden i de nya regler på
migrationsområdet som regeringen nyligen föreslagit i samarbete med
Miljöpartiet de gröna. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli
respektive 1 augusti 2014 om de röstas igenom. Här följer en
sammanfattning.

Regeringen har under våren föreslagit en rad nya regler på
migrationsområdet i syfte att underlätta människors ökade rörlighet
till och från Sverige. Reglerna måste först röstas igenom i riksdagen
för att börja gälla som tänkt, men en majoritet förväntas stå bakom
dem.

En av de mest välkomna förändringarna för många – både familjer och
ombud – är att ”en utlänning som är förälder till och
vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i
Sverige”
ska kunna beviljas uppehållstillstånd efter ansökan i
Sverige. Det innebär alltså ett viktigt steg mot att det ska kunna bli
slut på uppslitande separationer för åtminstone de familjer där en av
parterna har rätt att bo i Sverige eller är svensk medborgare. Denna
regel föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014.

Det kan vara viktigt att förtydliga den nya barnregeln. Formuleringen
”har gemensam vårdnad om och sammanbor med barn” – förutsätter
i princip att det antingen finns ett domstolsbeslut på gemensam
vårdnad eller att föräldrarna är gifta med varandra. Detta i sin tur
förutsätter att den part som ska söka uppehållstillstånd har giltiga
och godkända identitetshandlingar. Finns inte sådana återstår
DNA-analys.

Det ska med de nya reglerna också vara möjligt att själv göra en
DNA-analys för att bevisa släktskap och sedan kunna få ersättning av
staten för kostnaderna för provtagning, transport av prover och analys
om DNA-provet åberopats i ett anknytningsärende där uppehållstillstånd
beviljats.

Foto: Kelovy
Foto: Kelovy

Andra välkomna ändringar är att det ska bli enklare för en asylsökande
som fått avslag på sin asylansökan att istället få tillstånd som
arbetskraftsinvandrare. Den anställningstid som krävs för att byta
spår, dvs den tid man måste ha arbetat innan ansökan om
arbetstillstånd ska kortas från sex till fyra månader.

Det ska också vara möjligt att bo utanför Sverige i ända upp till två
år innan ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas. Även
studerande ska få bättre möjligheter att stanna kvar efter
studietiden. Ändringen sker för att underlätta så kallad ”cirkulär
migration”
det vill säga ge tillfälle för alla att kunna pröva på
arbete i andra länder. Det ska med de nya reglerna vara möjligt att
vara bosatt utomlands i två år och ändå ha kvar sin formella koppling
till Sverige. Det betyder i klartext att ett uppehållstillstånd inte
längre ska återkallas automatiskt efter ett års vistelse utomlands.
Ett permanent uppehållstillstånd ska istället under vissa
förutsättningar kunna återkallas tidigast efter två år.

För att göra det mer attraktivt för internationella doktorander att
välja Sverige som studiedestination föreslås också att dessa, på samma
sätt som arbetskraftsinvandrare, ska kunna kvalificera sig för
permanent uppehållstillstånd i Sverige under forskarutbildningen. Ett
permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas för en person som
under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för studier i
sammanlagt fyra år, om det gäller utbildning på forskarnivå.

Det ska även vara möjligt för studenter att stanna kvar efter
slutförda högskolestudier, för att söka arbete eller undersöka
förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige. Hur länge
studenterna får stanna kommer regeringen att återkomma till i en
särskild föreskrift. Sex månader kan vara en rimlig tid.

Andra lite mer ovälkomna förändringar är att det kommer att ta längre
tid att få permanent uppehållstillstånd. Kvalificeringsperioden för
permanent uppehållstillstånd ska förlängas från fem till sju år. Samt
att den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd ska kunna vara
längre än fyra år om det finns särskilda skäl. Den ska dock inte kunna
vara längre än sex år.

Här är de svenska reglerna inte helt harmoniserade med EU-reglerna som
säger att personer som bott i den Europeiska Unionen i mer än fem år
och har permanent uppehållstillstånd ska kunna ansöka om status som
varaktigt bosatta.

Samtliga dessa nämnda författningsändringar föreslås, liksom övriga
ändringar med arbetsmarknadskopplingar, träda i kraft den 1 juli 2014.

Läs mer här
Riksdagen – Propositioner och skrivelser

och här
Regeringen

Aminta Merete
Aminta Merete