Etikettarkiv: miljö

Projektet AFR100 utlovar ny gigantisk afrikansk skog

Tio afrikanska länder har gått samman i projektet AFR100 och under det pågående klimatmötet i Paris har projektet, som har som målsättning att återskapa minst 100 miljoner hektar skog, lanserats. Länderna siktar på att ha uppnått sina mål år 2030 och får stöd från bland annat Världsbanken.

Foto: Anna Wedin, Afropé
Foto: Anna Wedin, Afropé

De afrikanska skogarna har under årtionden konstant minskat till följd av bland annat skövling, ensidigt jordbruk och skogsbränning. Detta har förutom att skada miljön och naturlivet även drabbat människor hårt. Många har på grund av ökenutbredning tvingats flytta, matbrist har drabbat många och konflikter över resurser har varit vanligt förekommande.

Ytan som projektet nu ska återskapa motsvarar nästan hela Etiopiens storlek och kommer enligt beräkningar gjorda av World Resources Institute (WRI) att innebära en årlig minskning av kontinentens koldioxidutsläpp med 36 procent under de närmsta 10 åren. Förutom de uppenbara miljö- och klimatfördelarna med projektet innebär det också bättre levnadsvillkor för många av kontinentens människor. I Niger har till exempel redan bönder börjat plantera mer träd på sina odlingsmarker, vilket inneburit att 2,5 miljoner människor redan fått bättre tillgång till mat. Ytterligare ett land som redan införlivat sitt löfte om mer skog är Etiopien som hittills återskapat 1 miljon hektar skogsmark.

Än så länge har tio länder anslutit sig till projektet och 30 miljoner mark har än så länge utlovats, men målsättningen är alltså att länder ska ställa upp med ytterligare 70 miljoner hektar. Rwanda har än så länge bidragit med 2 miljoner hektar mark och Vincent Biruta, minister för naturresurser i Rwanda har i ett pressmeddelande från Wri uttalat sig gällande projektet, ”Att återskapa vårt land ger välstånd, säkerhet och möjligheter, menar Biruta. Flertalet av länderna har liknande inställningar och ser investeringen som en direkt satsning på utveckling och förbättrade levnadsvillkor för sin befolkning, samt naturligtvis de positiva miljö- och klimataspekterna.

Foto: Anna Wedin, Afropé
Foto: Anna Wedin, Afropé

Projektet som är det första i sitt slag sträcker sig över hela den afrikanska kontinenten och lovordnas av bland annat Andrew Steer, chef på WRI. Steer menar att dessa länder i och med projektet visar på verklig handlingskraft då ländernas historiska ansvar för klimatförändringar är lågt, men att man trots detta åtar sig en sådan storslagen klimatsatsning.

De här afrikanska ledarna omvandlar sina ord till handling och gör ett verkligt bidrag för att motverka det globala klimathotet, säger Steer i pressmeddelandet från WRI.

Projektet har hittills genererat 1,5 miljarder dollar, och den största bidragsgivaren är än så länge Världsbanken som bidragit med 1 miljard dollar, men även Tyskland och miljöorganisationer har utlovat finansiell hjälp till projektet. Privata investerare kommer också att engageras i projektet för dess genomförande.

Fram tills idag är det följande länder som anslutit sig till projektet AFR100: Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Kenya, Liberia, Madagaskar, Malawi, Niger, Rwanda, Togo och Uganda.

Anna Wedin
Anna Wedin

Mangroveträsk, naturens sätt att hjälpa sig själv

Mangroveskog i Gambiafloden. Foto: Anna Wedin, Afrope
Mangroveskog i Gambiafloden. Foto: Anna Wedin, Afrope

På den allt mer miljömässigt påfrestande planet vi lever på är allt som motverkar miljö- och klimathotet ytterst viktigt. Oavsett om det handlar om att förbjuda plastpåsar eller göra något nytt av skräpet så är varje litet steg ett steg i rätt riktigt.

Förutom det som vi människor kan göra för att minska olika miljö- och klimathot hjälper jorden till alldeles på egen hand också. Mangroveträsk är ett sådant exempel, växtlighet som anpassat sig till att leva i både söt- och saltvatten och som drastiskt minskar jorderosion. Längs hela Gambiafloden kan man se Mangrove som förutom att motverka erosionen även utgör hemvist för en rad olika djurarter, alltifrån fåglar till ödlor, slamkrypare och ostron lever och frodas i dessa träskmarker.

I stora delar av världen skövlas dessa områden för att ge plats för bland annat industriell odling av jätteräkor, något som får förödande konsekvenser dels för djuren och naturen men även för de människor som livnär sig på att till exempel plocka ostron i träsken.

Anna Wedin
Anna Wedin

För en miljövänligare och mer hållbar produktion av Palmolja

Något som ofta används i matlagning när det kommer till afrikanska maträtter är palmolja. Palmolja används inte bara som den är till matlagning, utan ingår även som ingrediens i många produkter som inte har med afrikansk matlagning att göra. Enligt Pandaplanet så kan Palmolja finnas i ”tvål, schampo, tvättmedel och smink. Men också i kakor, chips och i en massa andra livsmedel. Palmolja kan finnas i så mycket som hälften av alla förpackade produkter i en vanlig livsmedelsbutik.”

Palmolja är ett vegetabiliskt fett som tillverkas från oljepalmen. Problemet med Palmolja handlar mycket om miljöförstöring och skövling av våra regnskogar vilket i sin tur påverkar både människor och djur i hela världen. Intresset för odling av oljepalmen som Palmoljan utvinns från, har ökat markant i många länder i både Afrika och Sydamerika. Bara i Sydostasien beräknas cirka 4, 5 miljoner människor försörja sig på odling av oljepalmen då det är en odling som även kan odlas småskaligt. De största exportländerna av palmolja är Malaysia och Indonesien.

 

Att palmoljan är så pass miljöfarlig som den är handlar om att stora delar regnskog skövlas för att ge plats åt de större palmoljeplantagerna, vilket i sin tur påverkar djurlivet och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Palmolja har neutral smak, är lätt att använda och de lättodlade oljepalmerna växer snabbt. Växterna kräver också mindre bekämpningsmedel, vatten och gödning än andra oljeväxter och man skördar i regel växterna så ofta som varannan vecka.

Palmolja används inte bara till livsmedel utan även som råvara för bränslen, till exempel biodiesel, vilket har kritiserats starkt av miljöskäl då avverkningen av regnskog sker storskaligt för att anlägga stora palmoljeplantager. Produktionen av Palmolja förväntas fördubblas under de kommande tio åren.

WWF arbetar hårt för att Palmoljan ska produceras på ett så miljövänligt sätt som det är möjligt. Så här skriver de på sin hemsida som uppdaterades så sent som i februari 2014:

”WWF tror inte på bojkott av palmolja. I stället är det viktigt att vi använder oss av de möjligheter vi har när det gäller att arbeta för en mer ansvarsfull utveckling. Vi konsumenter i de rikare delarna av världen måste ställa tuffare krav på de företag som handlar med palmolja och som använder palmolja i sina produkter.

Därför har WWF tillsammans med intressenter i hela kedjan – från plantage till butik –initierat ”Roundtable on Sustainable Palm Oil – RSPO” för att ta fram en standard för en mer hållbar produktion. Arbetet inom RSPO bygger på att successivt höja kraven. Ett resultat är New Plantings Procedure som innebär att information om nya plantager måste presenteras i förväg, vilket ger möjligheter för alla att föra fram sina synpunkter, inte minst lokalbefolkningen och organisationer som WWF. Det finns fortfarande mycket kvar att göra och WWF är engagerad på många olika sätt för att successivt stärka arbetet inom RSPO.”

Vidare skriver de även:

”Som konsumenter ska vi ställa krav på att palmoljan som finns i de produkter vi använder och i de livsmedel vi äter ska vara certifierad enligt RSPO. De företag som handlar med och använder palmolja bör omgående skaffa certifikat för all palmolja de köper och senast 2015 bör företagen i princip endast använda palmolja som kommer från certifierade plantager. ”

I innehållsförteckningar redovisas Palmolja oftast bara som vegetabiliskt fett, att det inte redovisas som vegetabiliskt fett i vissa fall, utan att det står palmolja, behöver inte vara negativt, utan kan tvärt om tyda på att man använder sig av RSPO-certifierad Palmolja som är miljövänligare och för en hållbarare produktion.

Bra länkar om du vill läsa mer om Palmoljan:

WWF

Pandaplanet (WWF community för unga)

Bilder: Youtube.com + egen

 

fatou touray 2013