Etikettarkiv: misshandel

Reportage: 200 000 pojkar riskerar utsättas för övergrepp i Senegal

Många pojkar utsätts för övergrepp och sexuellt utnyttjande och lever under mycket svåra förhållanden i Senegal. Pojkarna kallas för talibéer och enligt uträkningar som gjordes 2014 räknade man till över 30 000 pojkar som utsätts för dessa övergrepp och påtvingat tiggeri bara i huvudstaden Dakar. De flesta av pojkarna är senegaleser, men många kommer även från omkringliggande länder såsom Guinea, Mali, Gambia och Guinea-Bissau. Särskilt många pojkar tros komma från Guinea-Bissau, även om minst hälften tros komma från Senegal. Enligt uppgifter från UNICEF kan hela 200 000 barn leva som tiggare i Senegal.

Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch
Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch

Trots att en mängd organisationer har rapporterat om missförhållande för många unga pojkar, talibéer, i Senegal, under flera år, så har få åtgärder gjorts för att komma till rätta med problemet och lagar som införts har visat sig relativt tandlösa i praktiken. Endast ett fåtal personer har genom åren åtalats för brott som dessa pojkar har utsatts för. Över 40 senegalesiska organisationer (PPDH), tillsammans med internationella organisationer såsom Human Rights Watch, UNICEF, Rädda barnen och andra organisationer har länge arbetat med problemen med talibéers utsatthet i Senegal.

Boendet är under all kritik för många pojkar Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch
Boendet är under all kritik för många pojkar Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch

SVTs Korrenspondenterna sände redan 2012 ett program om talibéerna. Barnen sänds i många fall av fattiga familjer som inte har råd att låta barnen få en skolgång, till koranskolor, kallade Daara, i Senegal, med löfte om att de får mat, husrum och en enkel skolgång i koranstudier. Många familjer är sedan inte medvetna om att deras barn blir utsända dagtid som tiggare, för att tigga till Marabouten, eller ”läraren” som förestår Daaran. På kvällar och nätter bor de under mycket enkla och svåra förhållanden, ibland 30-40 barn på en liten yta. Många pojkar har vittnat om hur de blivit fastkedjade, misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp och många gånger inte får vård när de är sjuka. Många barn har också smugglats. Många av barnen uppges ha försvunnit när de lekt på avlägsna platser i ett område och därefter blivit smugglade till en kränkande Daara i Senegal. Andra barn har förts bort med falska löften till föräldrar om att barnen ska få en bra skolgång.

Att sända pojkar till koranskola, Daara, är en vanlig tradition i Senegal. Ofta ligger det långt från barnens familjer och barnen bor på så vis på internat. Självklart finns det många Daara som styrs av Marabouter som har uppriktiga avsikter att skola barnen och som inte utnyttjar dessa barn, men Marabouter som tar sig an många barn i syfte att de ska tigga ihop pengar och livsmedel till Marabouten och hans medhjälpare är allt för många och är idag ett mycket stort samhällsproblem i landet.

Träplattor där barnen lär sig skriva Foto: Amenitie
Träplattor där barnen lär sig skriva Foto: Amenitie

Daaras är inte reglerade i Senegal och i princip kan vem som helst öppna en Daara, detta gör förstås problemen mer svårreglerade. Vanligen skickas pojkar mellan 5-15 år till Daaras, men i en intervju 2015 med socialarbetare, regeringstjänstemän och Human Rights Watch uppger dessa att de befarar att fler och fler pojkar drabbas och att problemet sjunker i åldrar och att pojkar även yngre än 5 år utsätts.

Under två veckor 2015 intervjuade Human Rights Watch nio talibéer, 21 regeringstjänstemän, socialarbetare, religiösa ledare, föräldrar och koranlärare för att bedöma omfattningen när det gäller utsattheten för dessa pojkar, samt vilka åtgärder som tas för att dra förövare inför rätta. Talibéerna intervjuades i Dakar och Saint-Louis. Saint-Louis är en av Senegals största städer och är även centrum för koranlärande i norra delarna av Senegal. Studien bygger på forskning mellan 2010-2014 av Human Rights Watch och fokuserar på tvångstiggeri i Senegal.

Pojke som blivit misshandlad av blöta rep Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch
Pojke som blivit misshandlad av blöta rep Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch

Pojkarna beskrivs regelbundet misshandlas med gummipiskor, träbitar och blöta rep av sina koranlärare och dess assistenter. Bland annat beskrev en åtta år gammal pojke att han upprepade gånger tvingats in i ett kalt rum där han hölls nere och blev misshandlad över bålen med en remsa av ett bildäck. Misshandeln ska ha pågått under en längre period. Många av barnen som påträffades under studien bar synligt infekterade sår, hudsjukdomar och gastrointestinal sjukdom. Ingen av pojkarna som intervjuades hade fått någon behandling, varken på Daaran eller någon medicinsk behandling på annat håll. Många av pojkarna blir också illa behandlade av äldre talibeér.

På natten i staden Saint-Louis, hittades flera pojkar, en så ung som åtta år, sovandes på gatan under ett tunt lager provisoriskt tält, gjort av trasiga rissäckar av nylon och drivved. Flera av dessa pojkar hade nyligen rymt från Daaras efter att upprepade gånger blivit misshandlade förövarna.

”Det finns helt enkelt ingen ursäkt för de senegalesiska myndigheternas underlåtenhet att genomföra sina lagar till för att skydda dessa barn, desto mer när missbruket av barnen är så öppet och visas för alla att se”, menar Mamadou Ndiaye, samordnare för PPDH och aktivist.

Den långa traditionen att skicka pojkar till internatskolor för att studera i Senegal har sina rötter i positiva värden och religiös och moralisk uppfostran. Det finns många legitima koranskolor som säkerställer välbefinnandet och omvårdnad av sina elever och ger en religiös utbildning, menar organisationerna.

Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch
Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch

Men det finns också tusentals lärare som använder ”religiös utbildning” som en täckmantel för ekonomiskt utnyttjande av barnen, utan rädsla för åtal eller annan lagföring. Detta trots att det sedan 2005 finns en lag för att skydda just dessa utsatta pojkar. På så vis har lagen i praktiken visat sig tandlös.

”Under det senaste årtiondet har tiotusentals barn utnyttjats i utbildningens namn, slagna av sina så kallade lärare och utsatta för fruktansvärda förhållanden i Daaras som inte har någon affärsuppgörelse”, säger Mamadou Wane, ordförande för PPDH. ”Buskapet regeringen sänder genom sin underlåtenhet att utreda och åtala människorna bakom dessa brott, är att livet för dessa barn inte är värda att skydda”, menade Mamadou Wane.

Faktaruta om begrepp, Afropé
Faktaruta om begrepp, Afropé

Senegal antog en ny lag 2005 som förbjuder tvångstiggeri och handel med barn. Strafflagen kriminaliserar misshandel och avsiktlig försummelse av barn. De flesta av barnen som skickas av sina familjer till Daaras kommer från Senegal, men det finns också ett stort antal barn från grannländerna som tvingas till dessa övergrepp. Myndigheterna har misslyckats att genomdriva dessa lagar och utredningar eller åtal är mycket sällsynta.

Regeringen har dock vidtagit vissa åtgärder för att ta itu med problemet. 2014 genomförde justitieministeriets antitraffickinggrupp en folkräkning i över 1000 Daaras i och omkring Dakar och polis och rättsväsendet utbildas för att lära sig mer om lagen från 2005. Trots vissa åtgärder, bedöms inte dessa vara tillräckliga. Många anser att det finns ett stort motstånd till skyddande lagar för barnen av dessa Marabouter.

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

PPDH är eniga om att regeringen bör agera omedelbart för att flytta barn från farliga Daaras och genomdriva lagar som skyddar barn från påtvingat tiggeri, våld och vanvård. Man menar också att nationalförsamlingen i samråd bör genomdriva ett lagförslag som reglerar Daaras och regeringen bör säkerställa tillräckliga resurser för att genomföra lagen.

Kränkande Daaras fungerar som företag. De män som ansvarar för dessa Daaras tvingar rutinmässigt sina elever att tigga ihop en daglig kvot pengar, men också ris och socker för återförsäljning. De pojkar som inte lyckas uppfylla sin kvot blir utsatta för allvarliga fysiska och psykiska övergrepp. Som straff blir pojkarna ofta kedjade, bundna och spänns fast.

Skadad fot Foto: Fatou Touray, Afropé
Skadad fot Foto: Fatou Touray, Afropé

Miljön i dessa vanvårdande Daaras är trånga, ohygieniska och pojkar med sjukdomar och skador blir medicinskt obehandlade. Även när dödsfall sker, rapporteras inte alltid dessa till myndigheter. Pojkarna lider vanligtvis av svår undernäring och de många timmar de tvingas befinna sig på gatorna för att tigga, vilket kan variera på olika Daaras mellan sex och åtta timmar per dag, gör dem också mer utsatta för att skadas av bilolyckor, fysiska och sexuella övergrepp och sjukdomar.

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

I mars 2013 brändes nio barn till döds i en förfallen Daara i stadsdelen Medina i Dakar. Många andra dör av bilolyckor och sjukdomar. En pojke i Saint-Louis dog av en obehandlad stelkrampsinfektion. Deras lärare skickar ofta tillbaka kropparna till pojkarnas familjer, men rapporterar inte deras död till myndigheter.

President Macky Sall Foto: MONUSCO Photos
President Macky Sall Foto: MONUSCO Photos

Efter den dödliga branden 2013 där nio barn dog, lovade president Macky Sall att osäkra skolor skulle stängas och att barnen skulle föras tillbaka till sina familjer. I stället har Daaras sällan stängts och ansvariga lärare för skolan där branden skedde har varken lagförts eller på annat sätt ställts till svars.

Många socialarbetare i Senegal upplever att antalet talibéer ökar. En ökning av Daaras i Senegal verkar också svara på efterfrågan från andra regioner. Föräldrar i grannländerna, särskilt från Guinea-Bissau, anförtror ofta sina söner till män som lovar att ta med barnen till Daaras i Senegal för en religiös utbildning. I mars 2015 greps två vuxna män med 54 barn av myndigheterna i Guinea-Bissau, nära gränsen till Senegal. En FN-tjänsteman för drog- och brottsbekämpning (UNODC) berättade då för Human Rights Watch att barnhandeln till Senegal fortsätter att vara ett stort problem.

Många av pojkarna är också rädda att söka hjälp för att ta sig hem till sina familjer, då många som lyckas ta sig hem, skickas tillbaka till samma Daara och där då ytterligare övergrepp väntar dem.

Under 2010 uppmärksammades situationen i Senegal med talibéer, vilket gjorde att ett mindre antal gärningsmän lagfördes och dömdes. Dock dömdes de som mest till sex månaders fängelse och till böter av en summa som inte ens kommer upp till minimibeloppet av böter för de aktuella brotten.

Human Rights Watch kunde bara identifiera tre åtal av gärningsmän sedan början av 2014. Två våldtäktsfall 2014, vilket resulterade i en dom och ett frikännande och i mars 2015, en dom mot en gärningsman i Saint-Louis.

2014, i våldtäktsfallet, sade gärningsmannen framför alla på wolof till barnet som precis skulle gå upp och vittna mot honom: ”Jag kommer att slå dig”. Barnet ändrade sitt vittnesmål och fallet förlorades i brist på bevis. Det är mycket problematiskt att Marabouterna är barnens målsman i avsaknad av föräldrarna.

Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch
Skärmdump från Youtubefilm från Human Rights Watch

Över hälften av Daaras i Dakar är traditionella Daaras som bara lär barnen Koranen och inte lär ut annan läs- och skrivkunnighet, språk eller grundutbildning, enligt regeringens kartläggning. Enligt barnkonventionen, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den afrikanska stadgan om barns rättigheter och välfärd, är staten skyldig att se till att barn har tillgång till en obligatorisk grundutbildning.

Nuvarande budget tar inte hänsyn till den extra kapacitet och de resurser som krävs för att stänga skolor som bryter mot lagen och hitta lämpligt skydd för barnen innan de kan återföras till sina familjer.

Mycket starka bilder och bildtexter om pojkarnas situation kan du finna HÄR på News Week

Om du vill donera pengar till Human Rights Watch kan du göra det HÄR

Fatou Touray

Jeremy blev misshandlad av okänt gäng

Jeremy, en kille på 23 år, boende i norra delen av Stockholm blev på lördag morgon utsatt för en misshandel i tunnelbanan. Han hade varit i stan med sina kompisar. På väg hem såg han hur ett flertal killar gav sig på en ensam person och slog honom våldsamt. Jeremy försökte gå emellan och sa till killarna att de var fega, då de var så många som gav sig på en ensam person. Detta uttalande räckte för att flera av killarna bytte fokus och gav sig på Jeremy i stället. Det hela slutade med att Jeremy själv blev misshandlad. Han hade även en vän som hoppade in och försökte försvara Jeremy och sig själv.

Jeremy efter misshandeln Foto: Privat
Jeremy efter misshandeln Foto: Privat

Händelsen i sig var förstås illa nog. Men det som upprör Jeremy mest av allt, är att det var väldigt många människor som blev vittnen till händelsen, men i stället för att försöka hjälpa Jeremy eller avstyra bråket, eller kalla på hjälp, så började väldigt många ta upp sina mobiltelefoner och filma händelsen i stället.

När Afropé når Jeremy så är han på väg att uppsöka sjukhuset. Han har svårt att andas och näsan ser väldigt sned ut. Jeremy tror att näsbenet kan vara brutet och han misstänker att han även kan ha skador som inte syns, bland annat misstänker han en fraktur i käken och vill därför uppsöka läkare.

Jeremy är väldigt osäker på antalet personer som bevittnade händelsen. Eftersom den hände utanför tunnelbanevagnen där Jeremy hade klivit av, så kan det vara så att det var färre personer i början, men att fler sedan kom ut ur tunnelbanevagnarna. Jeremy tror att det var minst 15 personer som filmade med sina mobiler under händelsen, men det kan också ha varit många fler. När det gäller andra personer som bevittnade händelsen, men som inte filmade, så var det betydligt många fler personer, men Jeremy vill inte uppskatta antalet, då händelsen var mycket turbulent och kaotisk.

De killar som gav sig på Jeremy och den okände mannen såg ut att vara i cirka 20-30-års åldern. Jeremy är inte säker på åldrarna, då olika personer kan se olika gamla ut, men det var den uppfattning han fick när han såg killarna. Jeremy beräknade att de var cirka sju, åtta stycken när han först såg bråket mot den okände mannen. När de sedan bytte fokus och gav sig på honom själv, fick han till slut känslan av att de var väldigt många fler, men med tanke på det kaotiska läget, så vet han idag inte säkert hur många killarna faktiskt var.

Bråket fortsatte upp för tunnelbanans rulltrappor, då Jeremy hela tiden försökte komma ifrån alla slag och sparkar, då han insåg att han var i ett verkligt underläge. Han försökte hela tiden att försvara sig genom att hålla upp armar och ben för att skydda sig.

Jeremy innan misshandeln Foto: Privat
Jeremy innan misshandeln Foto: Privat

Jeremy har jättesvårt att beräkna hur lång tid det kan ha tagit när han blev slagen och sparkad, men med tanke på att det först höll på en lång stund nere på tunnelbanans plattform och sedan genom systemets ytor och därefter upp i tunnelbanans rulltrappor tror han att det kan ha tagit en bra stund. När alla kom upp från rulltrapporna fortsatte misshandeln en stund till. Jeremy noterade att en ordningsvakt stod där uppe och såg delar av händelsen. Jeremy uppfattade inte att vakten ingrep just då, men såg samtidigt i ögonvrån hur han gick emot några av killarna som stod en bit bort. Jeremy uppfattade dock inte vad som sedan skedde.

När han gick ut från centrumet så kom det poliser som gick fram och pratade med honom och de gjorde även en polisanmälan om händelsen och tog bilder.

Igår, lördag, skrev Jeremy om händelsen på sin Facebook och inlägget fick snabbt en enorm spridning. I nuvarande stund har över 3 100 personer delat inlägget och över 14 500 har ”gillat” inlägget och det har över 600 kommentarer.

Jeremy själv vill dock inte sätta fokuset på varken sig själv, den okände killen som blev misshandlad, eller ens på de personer som utförde misshandeln. I stället vill han fokusera på alla de människor som bevittnade misshandeln och som var mer fokuserade på att filma händelsen med sina mobiltelefoner, än att försöka avstyra bråket, hjälpa de som var utsatta eller kalla på hjälp.

”Jag vill ge folk en tankeställare. Jag vill att alla tänker på att även om man inte vill ge sig in i ett pågående slagsmål eller riskera att själv bli skadad, så finns det mycket man kan göra som åskådare. Med tanke på alla de människor som fanns på plats, är jag säker på att om några gått samman, hade de kunnat avstyra hela bråket och jag tänker att det är viktigt att folk kommer ihåg att nästa gång kan det var de själva som ligger där och blir misshandlad och dessa personer skulle då säkert vilja ha någon slags hjälp att få slut på misshandeln. Jag vill att folk ska tänka på hur en så här allvarlig händelse kan påverka människor under en lång tid framöver och sluta se våld som underhållning och i stället fråga sig VAD man själv kan bidra med för att hjälpa en annan medmänniska! Jag är glad att jag är psykiskt stark och har den psykiska styrka som krävs för att ge sig in och försvara människor i bråk, som egentligen borde vara en självklarhet. Det var inte första gånger jag hoppade in och försökte hjälpa någon som är utsatt och det kommer inte heller bli den sista.” Säger Jeremy.

Jeremy är noga med att poängtera att misshandeln inte har rasistiska motiv. Enstaka kritiska röster menar att Jeremy inte skulle ha lagt sig i bråket, då han inte visste vad det var som hänt innan. På detta svarar Jeremy:

”För mig spelar det ingen roll vad som hänt innan eller vem som hade rätt eller fel, men att flera personer ger sig på en ensam person med våld tycker jag både är fel och jag vet också att risken är stor att skadorna kan bli förödande.”

Ångrar du att du gick in i bråket och skulle du göra det igen?

”Det finns inte en droppe ånger i att jag la mig i och jag skulle göra det igen i liknande situation, alla dagar i veckan!”

Fotnot: Jeremy vill inte gå in på detaljer runt sin vän, då han tycker att han själv får välja om han vill gå ut med det som skedde eller ej.

Fatou Touray

Villkorlig dom och samhällstjänst för misshandel av elevassistent i Göteborg

Nästan ett år efter händelsens inträffande på Sjumilaskolan i Göteborg, döms en gärningsman i tidiga 20-årsåldern för misshandel. Straffvärdet för gärningen är fängelse i två månader, men då ingen risk för fortsatt brottslighet ansetts föreligga blev straffpåföljden villkorlig dom tillsammans med samhällstjänst om 75 timmar.

Göteborgs Tingsrätt - Foto: Kiqi D Minteh/Afropé
Göteborgs Tingsrätt – Foto: Kiqi D Minteh/Afropé

Göteborgs Tingsrätt anser det styrkt att den nu dömde gärningsmannen tillsammans med sin bror har sökt upp målsägande på dennes arbetsplats, Sjumilaskolan på Hisingen, för att konfrontera vederbörande, vilket i sin tur slutat med misshandel där den nu dömde först utdelat ett knytnävsslag mot målsägande, varpå tumult utbrutit och vittnen fått ingripa och även lyfta bort den dömde från målsägande då de båda hamnat i en hög på marken. Samtidigt som den dömde lyfts bort från målsägande måttar denne en spark mot målsägandes huvud.

I utredningen framkommer också vittnesmål och rättsintyg som bevisning för att den åtalade varit väl medveten om målsägandes särskilt känsliga hälsotillstånd till följd av en kronisk sjukdom och att denne vid händelsens inträffande nyligen kommit ut på permission från en längre sjukhusvistelse.

Den dömde gärningsmannen döms att betala skadestånd för misshandel av normalgraden, samt sveda och värk för motsvarande fyra veckors sjukhusvistelse.

Utdrag ur Tingsrättsdomen;

”Av A (målsägande) åberopad utredning om hans hälsotillstånd framgår att han är känsligare för fysisk påverkan än människor i allmänhet. Med beaktande av de skador som framgår av rättsintyget och att B (den åtalade) inte har varit ovetande om A:s sjukdomstillstånd, anser tingsrätten att begärd ersättning för sveda och värk är skälig och ska betalas av B.”

Under huvudförhandling har ett huvudvittne olyckligt befunnit sig i salen under förhör med övriga inblandade i målet och dennes vittnesmål har därför inte tagits i beaktande annat än vad gäller vittnets egen försäkran om att hen var den som lyfte bort den dömde gärningsmannen från målsäganden.

Skadorna som målsägande ådrog sig var i form av smärta, blodvite, rodnad och svullnader. Den dömde åläggs också att betala föreskriven avgift om 500 kronor till Brottsofferfonden då brottet är av art som har fängelse i straffskalan.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Polisen fortsätter utreda misshandeln på Sjumilaskolan

Foto: Thegambia.nu
Foto: Thegambia.nu

Misshandelsfallet på Sjumilaskolan i Göteborg är fortfarande under utredning. Polisen jobbar på med att höra alla inblandade, men just nu står utredning stilla till följd av semestertider.

Polisen på ungdomsavdelningen i Göteborg meddelar att man fortfarande är i utredningsskede kring den misshandel som skedde för snart fyra månader sedan, där en afrosvensk elevassistent på Sjumilaskolan i Göteborg tilldelades både slag och sparkar från två personer. En tidigare elev på skolan och dennes lillebror ska vara de två misstänkta gärningsmännen.

Utredning har stått still under en liten tid. Dels på grund av semestertider, men också för att polisen ännu inte lyckats komma i kontakt med alla de personer som ska höras i ärendet.

Det är från polis- och åklagarsidan fortfarande för tidigt att uttala sig om eventuellt åtal eller straffpåföljd.

Thegambia.nu fortsätter att följa fallet.

kiqi

Exklusiv intervju med nyckelvittnet i rättegången när Yusupha Sallah blev misshandlad inför sin son

Under de nio månader som har passerat sedan gambier-svenska Yusupha Sallah blev allvarligt misshandlad inför sin då 1 ½ årige son, har vi skrivit ett flertal artiklar om händelsen. Vi har intervjuat Yusupha, skrivit om rättegången där vi även har fått utlåtanden av Momodou Jallow som satt med som stöd för Yusupha under rättegången och vi har även skrivit om konsekvenserna för de inblandade. Någon vi haft kontakt med under hela denna tid, men som vi inte skrivit så mycket om i tidningen, är den person som till slut, bland många åskådare (det har nämnts cirka 60 personer) är Alexander Gustafsson, 35 år. Idag kan du läsa vår intervju med Alex, exklusivt för thegambia.nu

Alex vill inte kalla sig själv en hjälte, men vid en snabb sökning på Wikipedia så får vi följande beskrivning av ordet ”hjälte”:

”Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära.”

bron i MalmöVar det ett svårt beslut att ställa upp och vittna för Yusupha Sallah och hur tänkte du innan?

Svårt och svårt, tycker det är en självklarhet för allmänheten när något sådant fruktansvärt händer. Men visst tvekade jag lite innan för att jag kände mig och var hotad men efter lång betänketid så kom jag fram till detta.

Vad har den här saken fått för konsekvenser för dig i ditt liv? Både innan, under och efter rättegången?

(Innan) Jag har fått vända upp och ned på stort sett allt i mitt liv. (Under) Var en mycket jobbig tid under rättegångstiden, oron och känslan av allt. (Efter) Ungefär detsamma, blir väldigt isolerat liv just nu, svårt att anpassa mig till andra i min omgivning. Min idrott, mitt civilstånd tar lite stryk som sagt. Svårt att överhuvudtaget prata om det för andra i min omgivning.

Skulle du göra samma sak igen?

Ja, det skulle jag förmodligen göra.

Tycker du att du har fått det stöd du behövt från samhället för att kunna avge ditt vittnesmål?

Ja, det tycker jag.

Vad tänkte du under själva misshandeln och var det svårt att vara vittne under tiden?

Vad jag tänkte under misshandeln har jag lite svårt att uttrycka mig att sådant här kan och förekommer, finns inte i min värld. Det första jag gjorde och tänkte var SJÄLVKLART att ta hand om offrets lilla son/pojke på 1.5 år som inte ska behöva se och uppleva sånt här, fruktansvärt jobbigt att behöva nästintill tvinga att hålla ett 1.5 årig litet barn i famnen när detta barn bara vill komma till sin pappa. Det var mycket jobbigt och nervöst att vittna med tanke på alla hemska saker och handlingar man har fått gå igenom. Men samtidigt det rätta..

Känner du dig som en hjälte som ställde upp och vittnade trots att så många andra vägrade?

Hjälte försöker jag verkligen inte vara och tycker inte att jag är, men samtidigt var det en självklar grej för mig att vittna.

Vad tänker du om de andra som fanns på plats men som inte har vittnat?

Svår fråga för mig, men om vissa har vägrat att vittna av olika anledningar är väl något dom får leva med oavsett vad dom tänkte och har för åsikter…

Vad jag dock regerade starkt på var att inte en enda hade någon som helst sympati för ett litet barn som tar skada och inte nog med det, det fanns även andra många små, små barn på plats.

Har du efter rättegångarna haft möjlighet att prata med Yusupha själv?

Nej, men jag ska träffa honom när det finns möjlighet.

Är det något mer du själv vill tillägga?

Jag själv som person kan inte föreställa mig hur man kan utsätta andra för massa våld med framförallt när barn blir inblandade, som ska behöva se och uppleva dessa grymheter är oförklarligt för mig.

Till slut: Ja vi alla är olika, ser olika ut, MEN jag har alltid sagt- VI ALLA HAR SAMMA SAMMA FÄRG PÅ HJÄRTAT!!

Alexander Gustafsson har inte utfört några stordåd för världen, men den storhet som blev konsekvenserna av att han vittnade, trots hot är något som många av oss ser som hedervärt, ärofyllt och som ger honom ett civilkurage som många i vårt samhälle saknar. Det är väl ett beundransvärt mod och civilkurage om något? För många av oss är Alex en sann hjälte i alla fall!

Fatou Touray
Fatou Touray

 

Misshandeln på Sjumilaskolan fortfarande under utredning

Det har gått en månad sedan misshandeln av en elevassistent på sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg. Ett brödrapar är misstänkta för gärningen och den yngre av de två är en elev på skolan.

Det finns flera vittnen till händelsen som ska ha skett ute på skolgården och enligt polisen har man nu hållit kompletterande förhör med både vittnen och målsägande för att få en mer detaljerad bild av händelsen. Härnäst väntar förhör med de misstänkta gärningsmännen, som man hoppas kunna genomföra de närmsta veckorna, berättar polisassistent Sauli för thegambia.nu. Vidare förklarar han;

Vi har hög belastning på ungdomssektionen här just nu och vi måste prioritera ärenden. I detta fallet sitter ingen frihetsberövad och vi bedömer inte att det föreligger något ytterligare hot mot målsägande i nuläget. Fallet har prioritet eftersom en minderårig är inblandad, men vi har alltså andra fall, också de med minderåriga, som just nu måste gå före.

Thegambia.nu har sökt rektorerna på Sjumilaskolan utan framgång, men enligt polisassistent Sauli rådde det orolig stämning på skolan under dagarna närmast efter misshandeln. Han säger dock att man på polisens sida förutsatt att det nu lugnat sig, då man inte hört ifrån skolan på ett tag.

Foto: Kiqi D Minteh/Afropé.se

De misstänkta bröderna är inte kända av polisen sedan tidigare och något klart motiv till gärningen vill man inte på polisens sida uttala sig om ännu. Det är för tidigt att prata om både motiv och eventuellt åtal än så länge. Man är fortfarande i tidigt utredningsskede och det gör det omöjligt att lämna ut några detaljer i ärendet för närvarande.

Känns fruktansvärt”
Thegambia.nu har pratat med målsägande som i nuläget inte känner sig redo att gå in på några större detaljer, utan vill att polisen ska få sköta utredningen i lugn och ro, utan för mycket spekulationer eller historier i media. Han låter dock meddela att han efter omständigheterna mår hyfsat, men berättar också hur fruktansvärt det känns att ha blivit utsatt för något sådant här på en arbetsplats där man jobbar med just ungdomar och att försöka ge dem en tro på sig själva och ett hopp om en dräglig framtid, i ett av Göteborgs just nu oroligaste områden med skottlossningar och gängkrig som tycks eskalera i mycket snabb takt.

För tillfället vårdas han på Östra Sjukhuset till följd av en allvarlig medfödd blodsjukdom som han måste behandlas för på vårdinrättning med jämna mellanrum. Han var också vid misshandelstillfället under vård på samma ställe, men hade fått godkänt för permissioner för att kunna sköta sitt elevassistent-jobb på skolan. Överfallet är givetvis en bidragande orsak till att hans återhämtning och utskrivning från sjukhuset lär låta dröja på sig.

Tidigare artikel:
Misshandel av svensk-gambisk elevassistent
på skola i Göteborg

 

kiqi

 

Fängelse för överfall på gambier i Malmö

Den 21-åring som stått åtalad för överfallet på Ysuspha Sallah, på en gångbro i Malmö förra året har dömts till fängelse. Straffpåföljden för det begångna brottet blev fängelse i två år.

I september förra året slogs småbarnspappan Yusupha Sallah blodig och var nära att kastas ner över ett räcke på gångbron vid Hyllievångsvägen i Malmö, samtidigt som hans då 1,5-årige lille son såg på.

Det har varit en utredning som dragit ut långt på tiden, dels till följd av svårigheter att få fram vittnen, trots att många såg händelsen på bron och tros känna till vilka som ligger bakom handlingen. Men också eftersom det visat sig svårt för åklagaren att bevisa att det rör sig om ett hatbrott, där offret ska ha attackerats på grund av sin hudfärg och sitt ursprung

Nekar till att ha varit på platsen

Efter att polisen i omgångar ska ha utfört dörrknackningar i bostadsområdet kring bron och slutligen hittat ett huvudvittne, villig att träda fram och berätta sin historia, har man slutligen kunnat väcka åtal mot en av de inblandade gärningsmännen, den nu dömda 21-åringen. Detta är också den man som enligt vittnet varit den mest aktiva i misshandeln av Sallah. 21-åringen själv nekar till brott och menar att han inte ens varit på platsen vid det aktuella tillfället.

Ur domen kan läsas

Det är klarlagt att Yusupha Sallah har utsatts för de gärningar som anges i åtalet.
Genom den i målet presenterade bevisningen är det klarlagt att Yusupha Sallah vid
det tillfälle och på den plats som anges i gärningsbeskrivningen har utsatts för de
gärningar som åklagaren har påstått och att misshandeln har fått de följder för honom
i form av smärta, sårskador, svullnader och hudavskrapningar som anges i åtalet.
Det råder inte någon tvekan om att gärningsmännen agerade tillsammans och i
samförstånd med syftet att misshandla Yusupha Sallah.

Den del av händelseförloppet
som gäller gärningsmännens handlande att lyfta Yusupha Sallah över broräcket och
sedan försöka bända loss hans händer från räcket innefattar ett försök till misshandelsbrott.
Dessa moment är en del av ett kontinuerligt händelseförlopp som innefattar även fullbordad
våldsbrottslighet riktad mot Yusupha Sallah. Försöksbrottet bör ses som ett uttryck för samma
brottsliga aktivitet och ska därför inte straffas särskilt. Denna gärning kan däremot komma att
betraktas som en försvårande omständighet vid värderingen av det fullbordade misshandelsbrottet.

21-åringen, som är känd av polisen sedan tidigare, döms alltså mot sitt nekande till två års fängelse, samt att betala skadestånd till målsägande Sallah och lagstadgad avgift om 500 kronor till brottsofferfonden. Mannen har inte frihetsberövats i väntan på att domen ska vinna laga kraft.

Civilkurage

Thegambia.nu vill särskilt lyfta fram hur viktigt det är med civilkurage i vårt samhälle idag. De vittnen och i synnerhet det särskilda huvudvittne som sett händelsen på nära håll och trätt fram och berättat vad som hände på bron, har i allra högsta grad varit avgörande aktörer för att nå både åtal och fällande dom i fallet. Vi behöver fler med detta mod och civilkurage i vårt samhälle, tack!

Huruvida ytterligare åtal mot andra inblandade i misshandeln kommer att väckas är inte känt.

Tidigare artiklar
Gambier i Malmö misshandlad
Åtal väckt
Pågående rättegång

kiqifatou touray 2013