Etikettarkiv: nidbilder

Vill du vara Makode Lindes marionettdocka

Du har hört talas om utställningen med det kontroversiella namnet och du överväger att gå. Det känns kanske lite konstigt för du vet att det är svarta nidbilder som kommer visas och du vet att de i sig klassas som rasistiska. Men du tycker inte att det är så enkelt för konstnären själv är svart och galleristen har valt att ha utställningen. Ifall det hade varit rasistiskt hade väl galleristen sagt nej till utställningen. Rasismen hade inte blivit legitimerad i dagens samhälle. Eller?

Foto: Frankie Fouganthin

Fundera ett tag på vem du är. Fundera även på vem du vill vara. När Makode Linde skrek när den dåvarande kulturministern skar i tårtan skrattade de vita vuxna människorna runtomkring. De skar bitar ur tårtans könsorgan och gav till sina barn. Det var en person som protesterade men ingen lyssnade tillräckligt mycket på vederbörande för att sluta. Tårtfesten fortsatte och världen kände avsky. I det rummet roade sig vita människor över att se ett blackface och att få göra något så pass groteskt som att få skära i den föreställda personens underliv. Den svarta kvinnokroppen blev till för alla och folk tog åt sig med glädje och skar trots skriken. Så som jag ser det gjorde Makode Linde sina besökare till sina marionettdockor. Är du beredd på det? Vem vill du vara? Vem är du? Behöver du utöva rasism för att förstå att den är fel eller kan du förstå genom att lyssna på de som upplever rasism, känner empati och se strukturer?

Om du nu går på utställningen och träffar afrosvenskar där som under sin livstid tvingats uppleva rasism på grund av de olika nidbilder du nyss har beundrat, vem är då du? Förmodligen ännu en spelman som är med och legitimerar ett rasistiskt uttryck i dagens Sverige. För även om du vet bättre och till och med skulle kunna lära dig något värdefullt på utställningen har du ingen aning om hur personen jämte dig kommer uppleva utställningen eller vad en helt annan person i rummet senare kommer känna är okej att säga och göra i andra sammanhang. Det var ju så många där, så då måste det väl vara ok. Då är det väl min rättighet att kränka, speciellt om konstnären själv är svart.

Jag uppmanar inte dig att stanna hemma men ifall du går, hur känner du dig efter att du besökte utställningen? Är du road, förskräckt? Känner du dig stärkt, mäktig eller kanske nedslagen? Men främst vem är du och vem är alla andra i rummet?

Foto: Fatou Darboe, Afropé

Du är säkert mer konstkunnig än mig men jag har ingen skyldighet att kunna konst, däremot har jag en skyldighet att följa lagen. Det har konstnärer och gallerister med. Jag säger inte att de inte får ha utställningen. Däremot avråder jag dem från att ha den eftersom den kan upplevas som kränkande samtidigt som den kan normalisera rasism. Ifall den däremot är olaglig på grund av hets mot folkgrupp får domstolen avgöra. Så här löd dock domen senast en så kallad konstnär och gallerist bestämde sig för att ställa ut rasistiska bilder likt de vi idag ser på Galleri Leger med yttrandefrihet som motivering:

”Tingsrätten skriver i domen att den som utnyttjar sin yttrandefrihet – i bild, tal eller text – också har en plikt att så långt möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande för andra och uttalanden som inte bidrar till någon form av allmän debatt. I domen står att Dan Parks och galleristens syfte med utställningen inte har varit att föra en saklig debatt utan mer att provocera. På det sätt de spridit bilderna har de inte tagit sitt ansvar. Skyddet för den enskilde att slippa kränkningar och nedsättande omdömen går därför i detta fall före yttrandefriheten och rätten till den fria konsten.”

Vi lever i en tid där nazister får vara med på Almedalsveckan. Hets mot folkgrupp håller felaktigt på att bli en del av yttrandefriheten, ironiskt nog till och med en del av vår föreställda demokrati. Många glömmer att vår viktiga yttrandefrihet inte innebär en rätt att kränka andra. I denna tid är det viktigt att vi tänker igenom våra egna beslut för vi kan inte förlita oss på att olika institutioner och sammanhang som vi befinner oss i kommer tacka nej till rasism. Vi måste tänka själva. Hur tänker du?

Charlene Rosander

Styrelseledamot i Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa

 

SVTs Grotesco marknadsförs med Blackface (Uppdaterad)

SVTs humorprogram Grotesco har vid flera tillfällen skapat kritik. Nu är de klara för en tredje säsong i SVT och protesterna lär inte låta vänta på sig. På en bild på SVTs hemsida kan vi se ett så kallat Blackface. SVT har vid tidigare tillfällen blivit kritiserade för att använda sig av kränkande och diskriminerande nidbilder och stereotypa bilder och karaktärer av svarta, asiater och personer inom HBTQ-rörelsen.

Bild: Skärmdump från SVTs hemsida
Bild: Skärmdump från SVTs hemsida

Efter den debatt som varit de senaste åren om Blackface och andra stereotypa bilder, är det med viss förvåning att SVT ännu en gång missar hela målet när de skjuter skarpt i humorvärlden.

Det finns debattörer i dessa frågor som menar att humorn på något sätt ska vara skyddat från att kritiseras i dessa frågor. Det finns dock en uppsjö av kritiker som menar att det handlar om exkluderande och diskriminerande och att det måste vara lätt att hitta humor där man inte kränker olika minoritetsgrupper.

Då den tredje säsongen fortfarande är i planeringsstadiet, framgår det inte om bilden på hemsidan är från tidigare inspelningar, eller om den karaktär som visas upp kommer att användas i seriens kommande säsong. Reaktionerna har dock inte låtit vänta på sig, med anledning av den bild som nu har publicerats, oavsett om det är en ny eller gammal bild.

Så här säger grundaren och admin av Facebookgruppen Fokus Afrofobi, en plattform som specifikt behandlar den rasism som afrosvenskar utsätts för:

”SVT har valt att fortsätta sända den populära humorgruppen Grotesco. I lanseringen på SVT:s hemsida finns en bild som många anser väldigt stötande och kränkande. Det som är uppseendeväckande är att en av deltagarna i gruppen är målad i Blackface; som afrosvensk anser jag det osmakligt att SVT valt att helt oreflekterat kränka en redan eftersatt grupp i samhället. Jag kräver nu ett svar av Mats Grimberg som är projektledare och genreansvarig för humor på SVT nöje, Stockholm. Fokus afrofobi finns på Facebook, Twitter och Instagram”

Så här skriver SVT själva på sin hemsida om kritik som tidigare riktats mot Grotesco:

”Humorgruppen har förutom de två tidigare säsongerna som sändes hösten 2007 och 2010 även stått för pausunderhållningen i Melodifestivalen 2009 och medverkat i Allsång på Skansen 2011. Det senare som bestod av sångnumret Bögarnas fel ledde till en polisanmälan som sedan lades ned. Även numret Tingeling från Melodifestivalen som i en rysk tappning ledde till en kontrovers och protester från den ryska ambassaden.”

Fotnot: Afropé.se har försökt nå ansvariga på SVT under eftermiddagen, utan framgång.

Uppdatering 4/9-2015:

SVTs Mats Grimberg som är genreansvarig Humor/Projektledare på SVT Nöje har nu återkommit med följande svar:

”I samband med publiceringen igår gjordes ett olyckligt bildval. Bilden är hämtad från sketchen Trail som gjordes för åtta år sedan (2007) innan debatten om blackface förts på allvar i Sverige. Det var en filmparodi på ett amerikanskt sydstatsdrama om en svart man som stod oskyldigt åtalad för ett mord han inte begått. Grotesco gör sedan januari 2015 en version av samma sketch i föreställning ”Grotesco på Scala” och har valt att göra om den karaktären till vit. Just av skälet att de inte vill förstärka rasistiska stereotyper. Grotesco är en antirasistisk humorgrupp.

Vi tog bort bilden kort efter publiceringen och beklagar att den överhuvudtaget publicerades.”

HÄR kan du finna mer information om Blackface.
HÄR kan du läsa mer om olika kränkande nidbilder.

Fatou Touray

Rasistiska bokstavskort användes på särskola i Umeå

Västerbottens-Kuriren berättar om rasistiska bokstavskort som används på särskolan för grundskoleelever på Ersängsskolan i Umeå. Johanna Perkiö som arbetar som assistent för en av eleverna på särskolan berättar om korten och hur ”det ser ut som 40-talet”.

Bilden är en skärmdump från Västerbottens-Kuriren
Bilden är en skärmdump från Västerbottens-Kuriren

Johanna Perkiö har reagerat starkt på bokstavskorten där det ena kortet är en nidbild av en svart man, avhumaniserad med stora, röda läppar, naken med höftskynke, stora guldringar i öronen, samt vita ögonhålor utan innehåll. Bilden är den totala koloniala rasismen paketerad i en bild. Kortet ska symbolisera ordet ”N”. Och som slutkläm är det ”N-ordet” utskrivet som bokstaven ”N” vill symbolisera tillsammans med nidbilden.

I tillägg har man gjort en liknande nidbild under bokstaven ”L”, som står för ”lapp”, samtidigt som kortet symboliserar en bild på en same klädd i kolt och stor tofs i mössan.

Johanna Perkiö reagerade starkt på det material som användes;

”Det är absolut inte okej att använda det här materialet i särskolan, det är bedrövligt.”

Johanna Perkiö som reagerat på materialet och även en annan person som reagerat ska ha konfronterat läraren med att materialet var olämpligt. De fick då svaret att läraren ”blandade nytt och gammalt skolmaterial.”

  • Läraren förstod inte att det var olämpligt att använda korten. Läraren sa bara att ”jag är inte rasist”. Vi har inte påstått att hon är det, men anser att materialet inte ska användas, säger Johanna Perkiö till Västerbottens-Kuriren.

Johanna Perkiö ska även ha visat bilderna på bokstavskorten för sin brukares föräldrar, som håller med om att materialet är mycket olämpligt.

”Jag tycker inte att något barn i särskolan behöver lära sig ordet på N-kortet”, säger Johanna Perkiö.

Dagen efter händelsen i klassen ska samma bokstavskort ha använts av en elev i klassen. Läraren hade inte tagit bort materialet trots reaktionerna.

Västerbottens-Kuriren ska ha kontaktat Lennart Stenmark, skolområdeschef på Ersängsskolan. Han blir bestört när han får höra talas om materialet.

”Nämen usch! Det där ska inte få förekomma”, säger han.

Lennart Stenmark säger att det är högst besynnerligt och olämpligt att detta material förekommer i skolan.

”Skolan ska inte sprida dessa ord, det är helt fel”, säger han.

Materialet kommer nu att plockas bort helt från undervisningen.

”Inte bara det, vi kommer att göra en ordentlig genomgång av det här”, säger han.

 

Fatou Touray
Fatou Touray

 

Rasistiska strukturer försvinner inte med ny rasism

Ur boken: "Barnens Lexikon"
Ur boken: ”Barnens Lexikon”

För en vecka sedan visade SVT en dokumentär från det som kom att kallas ”tårt-gate”, med Makode Lindes tårta formad som en svart kvinnokropp och med ett blackface målat i Makode Lindes ansikte, vars huvud placerats för att gestalta tårtkroppens huvud. Dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar i tårtans nedre del, vilken var menad att symbolisera den region en vagina skulle ha varit placerad om det varit en riktig kvinnokropp. Tårtan och dess symbolik startade ett ramaskri inte bara i Sverige, utan i hela världen.

I dokumentären får vi dels se konstnären själv, Makode Linde berätta om den händelse som blev världsnyhet, dels intervjuas Nathan Hamelberg och Victoria Kawesa. Tårtan kom till viss del att bli ett startskott för kritik mot hur svarta i Sverige fortfarande kan komma att avbildas på ett rasistiskt, stereotypt sätt med Blackface-tradition och andra stereotypa sätt att avbilda svarta. På ”tårt-gate”, följde också debatten om Stina Wirséns Lilla Hjärtat och senare även debatten om seriealbumen med Tintin på Kulturhusets barnavdelning och nu i dagarna även om Pippi Långstrump.

I dokumentären, liksom på många andra håll när debatten ”den fria konsten” diskuteras, är det viktigt att fundera på om det här ”fria” sker på bekostnad av andra människors frihet? Ska en fri konst, fri för konstnären att få uttrycka sig, ske på bekostnad av att afrosvenskar (i detta fall) ska känna sig otrygga, hetsade mot och diskriminerade? Det är dessa två delar av det hela som måste ställas mot varandra. Idag är det inte tillåtet att uttrycka sig hatiskt mot människor, oavsett om det sker inom konsten eller i andra forum i vårt samhälle, det är därför vi har lagen om ”hets mot folkgrupp”. Problemet med denna lag V/S den fria konsten, är att sätta gränser och veta var gränsen går.

Det jag tycker att man ofta missar i den här debatten är att sätta sig in i andra människors liv och situation. Inte bara för stunden, utan när det gäller afrosvenskar tycker jag det är jätteviktigt att fundera på identitet, historia och den diskriminering som alltid skett och fortfarande sker av vita, mot svarta, världen över, men i synnerhet i ett land där majoriteten är vita. Men kan inte plocka ur det som sker här och nu, från historien. Den diskriminering som sker idag, sker på grund av hur svartas historia sett ut, genom kolonialism och slavtid, det är omöjligt att ignorera.

Vem det handlar om, vem som är utsatt, tycker jag Victoria Kawesa uttrycker tydligt i dokumentären:

”När jag fick veta att även kulturministern var inblandad och hade skurit av tårtan precis vid vaginan så blev jag chockerad av att det här kan pågå och att alla runt omkring skrattade och applåderade detta som var så smärtsamt för oss andra, svarta personer, afrosvenskar i Sverige.”

Delar av Sveriges rasistiska historia plockas också upp i dokumentären och sprider lite ljus över den smärta som än idag skakar om afrosvenskar i dagens samhälle och även många av oss vita svenskar, som är föräldrar till afrosvenska barn. Vi som föräldrar, oavsett om vi är vita eller svarta har som uppgift att ge våra barn en trygghet, stärka dem i deras personlighet och det blir nästan omöjligt i ett samhälle som lyfter fram svarta människor som mindre vetande, ger svarta en historia de inte själva valt, i ett nutida sammanhang.

Dessa Blackface, dessa nidbilder av svarta, bygger på förtryckande och rasism och måste därför motarbetas och inte välkomnas i någon naiv tro att vi ska komma till rätta med rasistiska strukturer genom att återinföra nidbilder som begravts. Rasistiska strukturer kommer inte att försvinna för att vi lyfter in rasistiska nidbilder i vår samtid.

DNs Jonas Thente, (som för övrigt visade redan när debatten om Lilla Hjärtat pågick att han inte någonstans förmådde sätta sig in i vad kritiken handlade om) skrev härom veckan:

”Medan vi på kultursidorna och i seminarierummen diskuterade Tintin, ”Lilla hjärtat” och fördomsfulla godispapper, växte Sverigedemokraterna till 13 procent.”

Det visar att Jonas Thente återigen missar målet totalt i sina försök att raljera över och förminska sina meningsmotståndare! Många av oss som strider mot att dessa nidbilder ska fortsätta spridas i samma takt som brott som hets mot folkgrupp i from av hatiska kommentarer, uttryck, misshandel och andra former av kränkningar, gör det för att vi lever i en vardag där vi lever med att bli utsatta eller att våra familjemedlemmar utsätts regelbundet eller någon gång i bland för dessa brott och kränkningar som påverkar dem och oss under resten av våra liv.

Jag har hört den kommentaren till leda nu. Så fort en debatt blossar upp om rasistiska stereotyper så kommer det någon och menar att ”det är såna här debatter som SD vinner röster på”.

Afrofobirapporten som presenterades tidigare i år, visar hur illa det är ställt för många afrosvenskar i vårt land.
Afrofobirapporten (pdf) som presenterades tidigare i år, visar hur illa det är ställt för många afrosvenskar i vårt land.

Det är ingen av oss som strider mot dessa rasistiska nidbilder för att SD ska få fler eller färre röster. Det finns ingen av oss som strider mot dessa rasistiska nidbilder, för att vi tror att det är den enda rasism våra familjemedlemmar utsätts för. Vi strider mot dessa nidbilder, för att vi, tillsammans med våra barn, syskon, föräldrar eller vänner försöker leva drägliga liv, där våra nära och kära ska respekteras för de personer de är. Vi strider mot dessa nidbilder för att vi är förbaskat trötta på att våra barn blir förminskade till Blackfaces, Pickaninnys som representationer av deras kroppar. Vi strider mod dessa nidbilder, samtidigt som vi strider mot att våra anhöriga, våra allra mest älskade ska slippa bli nedslagna, slippa försvara sin hudfärg, sin existens, sitt berättigande att leva i vårt gemensamma land. Det är liksom ingen motpol att strida för mänskliga rättigheter på flera olika fält och flera olika nivåer.

Jag tror de flesta med afrosvenska barn i Sverige idag som debatterar och strider mot Blackfaces och andra rasistiska nidbilder, på samma sätt måste strida mot rasism och afrofobi som drabbar våra barn på deras förskolor, skolor, på bussen och tunnelbanan, på tågen, flygplatserna, på ICA, COOP och Hemköp. Vi strider mot detta i hissen, på lekplatserna, i tvättstugan, på gården, på Försäkringskassan, bion och barnteatern. Kort sagt, vi strider mot rasism för att vi försöker ge våra barn en trygg miljö där de är inkluderade i stället för att bli behandlade som tillfälliga hyresgäster, vars framtid vi inte behöver bry oss så mycket om. Det är en kamp som inte har någon början och inte heller något slut, då den är ständigt pågående.

Vi försöker bygga upp och uppfostra en generation barn som känner att de har samma rätt att ta för sig, samma rätt att gå till biblioteket utan att känna sig kränkta av gamla nidbilder diverse konstnärer känner behov av att få uttrycka. Vi försöker leva ett liv, inte vinna ett SD-krig.

Fatou Touray
Fatou Touray

Astrid Lindgrens Världs VD Jocke Johansson får svara på frågor från thegambia.nu

Efter den kritik som riktats mot Astrid Lindgrens Värld har man valt att sluta sälja de gardiner vars motiv blev kritiserat i sociala medier. Astrid Lindgrens Världs VD Jocke Johansson har därför fått möjligheten här att besvara en del av den kritik som kommit under den senaste veckan.

Vi var de som först rapporterade om era gardiner, som senare har dragits tillbaka och följts av ett uttalande som kan betraktas som en ursäkt (?). I går noterade vi dock att ni gick ut med ett nytt uttalande i frågan och en lite tydligare ursäkt och den kritik som lade sig vid borttagandet av försäljningen av gardinerna tillsammans med ert första uttalande, tog ny fart i många forum efter ert senaste uttalande HÄR!

Kritiken handlar alltså inte om att man kritiserar Astrid Lindgren, då hon anses vara ett barn av sin tid, utan kritiken kommer dels av att man väljer att nyproducera gardinerna, men också att man från ALV inte ser det problematiska i framför allt texter ur Pippi Långstrump i Söderhavet, sett utifrån dagens samhälle och barnen som lever i Sverige idag. Jag har därför ett antal frågor jag skulle vilja be dig svara på:

Om man ville nyproducera motiv ur Pippi Långstrump med originalillustrationer, är det verkligen möjligt att ingen i tillverknings- eller försäljningsprocessen insåg det problematiska i att använda motiv där Kurrekurredutterna för tankarna tillbaka till kolonialtiden och där de agerar undersåtar till Pippi Långstrump?

Vad gäller tillverkningen kan jag inte uttala mig då vi inte är med eller ansvarar för den processen. Vad gäller försäljningen, att vi tog in produkten hos oss så har vi som jag sagt tidigare till media missat just denna produkt vilket vi är ledsna för.

Hur tänker man för övrigt när det gäller problematiska ord och bilder, som kommit att ha en helt annan betydelse idag, med den kunskap vi har idag, jämfört med den kunskap som generellt fanns när Astrid Lindgren skrev sina böcker och skapade sina berättelser?

Vi har det hela tiden med oss det i vår arbetsprocess, hur kan det tolkas, uppfattas? Just i detta fall missade vi det vilket vi är ledsna för.

Hur tänker ni runt den vithetsnorm som är uppenbar i just denna berättelse?

Vi tycker att alla människor är lika mycket värda vilket vi också hela tiden arbetar utifrån i allt vi gör i Astrid Lindgrens Värld.

Även om detta var okänt för Astrid Lindgren när hon skrev sina böcker, hur tänker ni att ni kan påverka utvecklingen av Astrid Lindgrens sagofigurers värld på ALV idag så att alla barn kan känna sig delaktiga, representerade på ett sätt där de inte känner sig nedvärderade samt hur arbetar ni för att göra upp med förlegade nidbilder i Astrid Lindgrens Värld?

Vi arbetar utifrån vår värdering att alla människor är lika mycket värda. I vår arbetsprocess har med oss hur det vi gör kan tolkas, uppfattas. Återigen så missade vi just detta när vi bestämde oss för att sälja gardinerna med det trycket.

Bild: Klugschnacker
Bild: Klugschnacker

Problemet enligt många kritiker är att Astrid Lindgrens Värld fortfarande missar målet. Boken Pippi Långstrump i Söderhavet är mycket problematisk. Många av de problematiska bilderna och även vissa ord är bortplockade i de senaste utgivningarna, samtidigt finns grundberättelsen med ojämna maktförhållanden kvar och de vita maktstrukturerna är tydliga genom sagan.

Problemet med gardinen eller berättelsen som gardinen kommer ifrån, är inte att man skulle kalla Pippi, eller Astrid Lindgren för den delen, för rasist. Nej, absolut inte. Vi kan alla se att Pippi klart och tydligt talar om att här ska ingen buga sig för henne. Problemet är istället att kurrekurredutterna, och indirekt då svarta folk, i dessa berättelser och på gardinen framställs som typiskt korkade och självvalt underordnade de vita. Man missar att tydligt lägga fram varför kurrekurredutterna ser på Pippi, som vit, som högre stående och finare än de själva. Man glömmer av att lyfta fram det som är det stora problemet. Nämligen att de vita är de som orsakat de svartas syn på sig själva. Att fortsätta sprida dessa bilder och ord är att fortsätta normalisera kolonialism och vithetsprivilegium.

Många som kritiserar just denna debatt för att vara ”ickefrågor” och för att kritikerna till dessa förlegade bilder, borde ta tag i ”riktig rasism” i stället, missar att det här är EN liten del av just den ”riktiga rasismen”. Så länge vi fortsätter sprida dessa nidbilder av kolonialism, nedvärderande representation av svarta och upprätthålla de vita maktförhållandena så fortsätter även rasismen spridas generation efter generation. När vi väljer att ta tag i rasistiska strukturer och utmana framtiden genom att bryta gamla invanda mönster, det är då vi verkligen arbetar med ett lika värde perspektiv för alla människor och det är också så vi kan bryta tankebanorna för de ljushyade och mörkhyade barn vi uppfostrar idag.

Att barn inte skulle påverkas av dessa negativa bilder av mörkhyade människor i barnlitteraturen, har vi en hel generation vuxna afrosvenskar som kan visa motsatsen på. Det finns tack och lov en uppsjö av författare som lyckas skildra barn med olika hudfärg, utan att för den sakens skull illustrera eller skriva nedvärderande om någon hudfärg.

kiqi

Fatou Touray
Fatou Touray

Domslut mot "konstnären" uppskjutet

Domslut i målet mot ”konstnären” som stått åtalad för förtal och hets mot folkgrupp efter att ha spridit rasistiska och nedsättande nidbilder av gambisk-svenska Yusupha Sallah och Momodou Jallow i Malmö skulle ha fallit idag. Malmö tingsrätt meddelar nu att domslutet skjuts upp till fredag och anger arbetshopning som orsak.

Domare i målet, Marianne Abdon, har haft hög arbetsbelastning och därför har inte någon dom i målet avkunnats idag. Nytt datum för domslut är satt till fredag 4 april.

Ytterligare ett åtal har väckts i ett liknande mål mot ”konstnären”. Rättegångsförhandlingarna i det nya målet kommer hållas 7 april och har samma åtalspunkter och målsäganden som ovanstående. Det nya åtalet är väckt då ”konstnären” valde att, dagen efter tingsrättsförhandlingarna i ovanstående mål, återigen publicera samma nedsättande och rasistiska nidbilder han redan stod åtalad för. Rättegångsförhandlingarna kommer även i detta mål att hållas i säkerhetssal på polishuset.

”Konstnären” har när detta publiceras suttit häktad i det nya målet i drygt en vecka och hålls kvar i häkte fram tills huvudförhandling. Därefter beslutas om eventuell omhäktning.

”Konstnären” är även tidigare dömd för liknande brott mot Momodou Jallow. Likartad brottslighet brukar anses försvårande när den upprepas.

 

Kiqi dumbuya minteh 4fatou touray 2013