Etikettarkiv: nigeria

Akut hungersnöd drabbar delar av den afrikanska kontinenten hårt

Extrem torka orsakat av väderfenomenet El Nino har lett till hungersnöd och brist på dricksvatten på flera håll på den afrikanska kontinenten. Sydsudan har redan officiellt drabbats av hungersnöd och Somalia riskerar att följa i samma spår.

Somalias premiärminister, Hassan Ali Haire, uttalade sig under lördagen om att den extrema torkan under de senaste 48 timmarna lett till minst 110 dödsfall i en utav landets regioner. Dock antas den totala dödsiffran kunna vara betydligt högre, då detta är de första officiella uppgifterna om dödsfall orsakade av torkan. Landets president, Mohamed Abdullahi Farmajo, deklarerade torkan som en nationell katastrof redan under tisdagen och samtidigt kommer också rapporter om att ett kolerautbrott dödat dussintals i staden Awdinle, ett utbrott som tros bero på bristen på rent dricksvatten.

Den extrema torkan har lett till akut hungersnöd i bland annat Somalia och Sydsudan. Foto: Pixabay

Väderfenomenet El Nino har i år drabbat bland annat de östra samt södra delarna av kontinenten hårt och inneburit att FN redan deklarerat att Sydsudan drabbats av hungersnöd, samt att ytterligare två afrikanska stater, Nigeria och Somalia är i riskzonen för extrem hunger och svält.

FNs officiella deklarerande av hungersnöd i Sydsudan är den första sedan 2011 då Somalia drabbades av extrem torka vilket ledde till att närmare 260 000 människor dog. Landet har även tidigare varit hårt drabbat av torka och svält, bland annat 1992 då cirka 220 000 människor dog till följd av extrem torka och matbrist.

I nuläget beräknas närmare tre miljoner människor i Somalia, mer än 1,8 miljoner i Nigeria samt närmare fem miljoner människor i Sydsudan vara drabbade av den extrema torkan och därmed lida av akut matbrist. Förutom att torkan orsakar svält bland närmare 10 miljoner människor har också boskap drabbats hårt, och stora delar av bestånden dör till följd av brist på bete och vatten.

Humanitära organisationer har slagit larm om att krisen kommer att förvärras och att mer insatser behövs för att rädda liv. I Sydsudan finns bland annat Läkare Utan Gränser på plats och rapporterade redan i januari om att så många som 25 procent av alla barn i vissa av landets regioner led av undernäring, ett problem orsakat av dels den stora bristen på mat och vatten, men också de strider och konflikter som pågår i landet och som tvingar människor att fly från sina hem.

Anna Wedin

TIPS: Alimi Adewale ställer ut sin konst på Just Africa

Konstnären Alimi Adewale från Nigeria kommer till Sverige och Just Africa för en utställning av sina målningar under namnet Restrictions. Utställningen öppnar den 9 mars med ett vernissage där Afrosvenskarnas riksförbund Stockholms ordförande, Gina Manzi inleder kvällen.

En av målningarna från Alimi Adewales utställning Restrictions. Foto: ???

Alimi Adewale skulle bli civilingenjör och studerade vid Ilorin Universitetet i Nigeria men konstintresset tog över och Adewale har sedan dess utforskat konst och genom konsten utforskat och gestaltat urbanitet och vad stadsmiljöer gör med människan.

Nya utställningen Restrictions beskrivs såhär:

”I sin nya utställning Restrictions tar Alimi Adewale upp aktuella och brännande ämnen om migration, visumregler, ojämlikhet och gränskontrollers konsekvenser. Vad som är bäst på individnivå stämmer inte alltid överens med politiska mål och visioner. Vi lever i ett globalt samhälle där alla parter tvingas göra sociala och politiska val. Utställningen Restrictions ställer många frågor, svaren måste vi söka tillsammans.”

Adewale har tidigare haft ett stort antal utställningar och det är inte heller första gången hans konst visas i Sverige. De senaste åren har Alimi varit artist-in-residence vid två tillfällen i Sverige, 2015 på Galleri Asterly, Uttersberg, samt 2016 på Konstepidemin i Göteborg. Vid dessa tillfällen har också mindre utställningar visats bland annat på Just Africa. Nu kommer Alimi Adewale tillbaka till Just Africa med nya utställningen Restrictions för den som vill njuta av vacker konst med ett viktigt budskap.

Alimi Adewale, Restrictions, 9-26 mars 2017
Var: Just Africa, Södermalstorg 4, Stockholm.
När: 9-26 mars 2017,
Vernissage 9 mars kl 17-19 med inledning av Afrosvenskarnas riksförbund Stockholms ordförande, Gina Manzi. Kvällsöppet den 15 mars till kl 20, övriga dagar, måndag-fredag 11-18, lördag 11-16.

Mer information om konstnären Alimi Adewale HÄR.

Anna Wedin

Den bortglömda krisen i Tchad

Närmare 11 miljoner människor är i behov av akut humanitärt bistånd i området kring Tchadsjön, rapporterar FN.
– Över en halv miljon barn finns bland de närapå elva miljoner personer i desperat behov av hjälp. Barnen är undernärda och deras liv är i fara om vi inte når dem snabbt, säger Toby Lanzer, FN:s regionala koordinator för Sahel-området.

Bild: Pixabay

-Krisen i norra Nigeria har konsekvenser Europa inte har råd att bortse från. Regeringar i regionen kan inte handskas med både 11 miljoner människor i behov av akut hjälp och krisens grundorsaker samtidigt. Grundorsaker som i detta fall handlar om klimatförändring, extremism och fattigdom, säger Toby Lanzer.

2,3 miljoner människor har tvingats lämna sina hem som ett resultat av konflikter eller brist på mat. Största delen av det krisdrabbade området ligger i nordöstra Nigeria där Boko Harams terrorkampanj, i samband med ekonomisk lågkonjunktur, har lett till svåra lidanden för lokalbefolkningen.

En konferens sammanträdde i Oslo den 24 februari för att försöka göra något åt den kris som påverkar Nigeria, Kamerun, Niger och Tchad. Norge, Nigeria, Tyskland och FN:s kontor för humanitärt bistånd är värdar för konferensen, vars mål är att öka medvetenhet om krisen och stötta de humanitära ansträngningarna, samt naturligtvis påverka politiskt.

  • Vi vill inte bara rädda människors liv utan även att de ska få sina liv på fötter och inte tvingas fly från våld eller söka bättre liv annanstans, säger Toby Lanzer.

År 2016 var majoriteten av de migranter som kom till Italien från Nigeria. Vissa länder gör allt de kan vad gäller humanitära insatser och utveckling av länder, men andra har gjort alltför lite för att tackla krisen trots möjligheten att åtgärda både påtvingad migration och humanitär kris på en gång.

 

Helena Svensson

Nigeriansk militär attackerade flyktingläger

Minst 52 människor har mist livet och 120 har skadats i en militärattack i nordöstra Nigeria. Avsikten var att slå ut militanta Boko Haram-anhängare, men i stället träffades bland andra internflyktingar och Läkare utan gränsers hjälparbetare.

Även Röda korset drabbades, sex personer dödades och tretton av deras anställda skadades. Nigeriansk militär har bekräftat att attacken dödat civila och skadat hjälparbetare från Läkare utan gränser och Röda korset.

Avril Benoit arbetar för Läkare utan gränser och berättar för ABC News att organisationen arbetar i ett flyktingläger där 25 000 internflyktingar bor. Det var detta flyktingläger som träffades i bombattacken, som skedde via luften.

-Detta trots att lägret självt kontrolleras och sköts av nigerianska regeringen, sen sex månader tillbaka.

Avril Benoit tillägger att både dödssiffrorna och antalet skadade tyvärr beräknas öka.

-Vi är chockade över att detta kunde hända, speciellt i ett flyktingläger som kontrolleras av regeringen och därmed militären själva.

 

Helena Svensson

 

Flera tragedier runt om den afrikanska kontinenten under den gångna helgen

Den gångna helgen har runtom på den afrikanska kontinenten kantats av tragedier. Trafikolyckor, bombattentat och kollapsade byggnader har resulterat i minst 240 döda, och siffran väntas stiga då antalet svårt skadade är omfattande och de drabbade platserna ännu inte helt kunnat röjas.

Staden Uyo i sydvästra Nigeria. Foto: Damoon4all

Kyrka kollapsade i Nigeria
Det var under en gudstjänst och prästvigning av en ny biskop i lördags som taket på kyrkan i Uyo, i sydvästra Nigeria, kollapsade och dödade minst 160 personer. Kyrkan var ännu inte färdigbyggd och arbetet med att färdigställa kyrkan inför prästvigningen hade skyndats på. Mitt under pågående gudstjänst började taket rasa in över besökarna och olyckan utreds nu för att kunna ha orsakats av fusk med säkerhetsföreskrifter under byggnadsprocessen. Kollapsade byggnader är inte helt ovanligt i Nigeria och tros bero på användandet av dåliga byggnadsmaterial samt brott mot byggnadsföreskrifter och förekomsten av korruption och mutor.

Bilbomb briserar i Mogadishu
Tidigt på söndagsmorgonen detonerade en bilbomb i Somalias huvudstad Mogadishu och dödade minst 16 personer samt lämnade efter sig ett stort antal skadade. Attacken som någon terrororganisation ännu inte tagit på sig ansvaret för skedde i stadens hamnområde och explosionen ska ha hörts över hela Mogadishu.

Explosionen på bilden har inget med helgens olyckor att göra. Foto: rabendeviaregia

Explosion i koptisk katedral i Kairo
En explosion orsakat av en bomb skedde i den koptiska katedralen i Egyptens huvudstad Kairo på söndagsmorgonen. Området som drabbats är en av de mest symboliska platserna för de kristna kopterna i Egypten och landets religiösa ledare samt presidenten har fördömt attacken och tre dagars landssorg har utlysts. Explosionen har dödat minst 25 personer och dussintal skadade har omhändertagits.

Tankbil exploderade i Kenya
Nordväst om Kenyas huvudstad Nairobi i Naivasha ska en tankbil ha kolliderat med flera fordon samt slutligen exploderat då bilens förare tappat kontrollen över bilen. Än så länge har 39 döda bekräftats, men siffran kan komma att stiga. Bland de döda återfinns bland annat 11 militärpoliser som ingår i en specialstyrka som bland annat beskyddar landets president, även en minibuss, en så kallad Matatu, med 14 passagerare ska alla ha omkommit i kraschen. Samtidigt har landets läkare gått ut i strejk, något som kraftigt minskat de statliga sjukhusens kapacitet att hantera denna typ av olyckor.

Helgens tragiska händelser har alltså inneburit många förlorade liv. Samtidigt fortsätter liv att skördas i de många konflikter som pågår runtom kontinenten, ofta i det dolda utan internationell uppmärksamhet, samt liv förlorade till sjukdomar och epidemier som många gånger hade kunnat botas eller förhindras, förlorade liv som inte får glömmas bort.

Anna Wedin

Vi arbetar frivilligt men bidrar med hjärtat

Jag har valt att skriva om det här projektet då det ligger mig varmt om hjärtat och jag är väldigt tacksam för att få vara en del av det. I april skrev Else Bang från Best Western Hotels & Resorts ett inlägg på LinkedIn där hon sökte hjälp för att planera ett event till förmån för DINNødhjælp. Det har nu resulterat i en mångsidig projektgrupp bestående av 10 personer som ansvarar för planeringen av en kommande folkfest.

teamDINNødhjælp som grundades av Anja Ringgren Lovén utför ett viktigt pedagogiskt arbete för att bryta vidskepelsen i vissa delar av Nigeria, som är anledningen till att många barn och ungdomar anklagas för att vara häxor och därför torteras, utstöts ur familj och den lokala gemenskapen, ofta dör av skador från tortyr eller svält eller till och med dödas av människor i deras närhet. De överlevande barnen försöker Anja och hennes team att rädda, varpå barnen kommer till barnhemmet som Anja driver tillsammans med sin nigerianske man David. Barnen får vård, medicinsk behandling, mat / logi och skolgång, som kombinerat skall se till att barnen kan bli en del av samhället, trots deras start i livet.

img_8611
Foto: Anja Loven

Anja blev uppmärksammad när hon räddade Hope, två år gammal och redan anklagad för att vara ett häxbarn och därmed utstött.

Det har haft både positiva och negativa konsekvenser att bilden av utsvultne och utstötte Hope gick viralt och Anja kan inte längre röra sig fritt i Nigeria på samma sätt som innan.

Bilden av Hope delades massivt i sociala och traditionella medier under de första månaderna, och Anjas nystartade välgörenhetsorganisation fick massor av uppmärksamhet.

DINNødhjælp har fått sin beskärda del av kritik precis som andra organisationer som exploderat på Sociala medier. Och vi ska vara kritiska. Men när jag läser Norska Dagbladet så undrar jag ändå vad det egentligen är man kritiserar. De skriver om en blond dansk kvinna som räddar ett utsvultet svart barn och beskriver det som en rasistisk stereotyp.

De granskar inte Anjas organisation, inte vad hon försöker att göra och inte bakgrunden till varför hon gör det. Jag har själv bott i Västafrika i flera år och är trött på de många ’vita’ frivilligorganisationer som tror de har svaret på hur Afrika ska leva, verka och ta tag i sina problem. Jag är enig i kritiken att ’vi’ tror att vi har svaret på hur Afrika ska utvecklas, i enlighet med vad ’vi’ tycker att utveckling ska vara. Med det sagt så tror jag att Anja gör något som är bra. Jag tror att hon försöker göra en skillnad utan att ha så mycket baktanke.

Kommer hon att lyckas, kommer hon att orka, jeg vet inte. Jag vet att DINNødhjælp med hjälp av sponsorer lyckats köpa land för att bygga skola, läkarklinik, sovsalar till barnen. Jag vet att Anja och hennes nigerianske man David arbetar oförtröttligt för att skapa ett hem för de barn som har blivit utstötta – och jag vet att jag tror på att hon kan göra en skillnad, om än liten.

De så kallade häxbarnen är barn som utpekats av en präst, häxdoktor eller kanske en familjemedlem och menas stå bakom det elände som drabbat en by som ofta präglas av fattigdom och vidskepelse.

Anledningen till utpekandet kan exempelvis vara en misslyckad skörd, eller det kan hända i en familj med många barn där man helt enkelt inte har möjligheten att föda hela familjen, säger Anja.

När barnen blivit utpekade ändras hela deras liv, de blir utstötta. Dem de lekte med leker inte med dem längre. Skolor avvisar dem. Om de fortfarande håller sig i närheten av familjen äter de ensamma, ingen vågar dela matskål med dem med rädsla att själva bli förhäxade. Detta är helt enkelt barn som avvisats av familj, vänner och byn de levt i – utstötta.

”Vi har valt att stödja DINNødhjælp eftersom de snart står med ett färdigt men tomt barnhem i Nigeria” säger Else. DINNødhjælps transparenta sätt att arbeta på, passar vår profil, människor vill veta att deras hjälp gör nytta och med Anja kan man se de direkta resultaten.”

img_6443
Foto: Anja Loven

Projektgruppen som bland andra består av Else Bang från Best Western Hotels & Resorts, Hanna Danielsson från Hard Rock Köpenhamn, Olina Jærgergaard från Kursuslex, UX Designer Lisa Martens och Anne Dalgaard från CF1701 har hittat ett sätt att samarbeta trots olika yrken, bakgrund och industri.

”Vi vill inte ha den vanliga ’fundraising galan’ med vita dukar där man kan köpa platser som kostar nästan lika mycket som barnhemmet . Vi vill skapa en folkfest på allmän plats, med dans, mat, auktioner och events. ”Upp till festen, planerar vi olika aktiviteter runt Köpenhamn, inklusive en utställning med bilder av Anja Lovén som har över 10.000 bilder av barnen från barnhemmet och hennes liv i Nigeria.”

Vi är indelade i arbetsgrupper baserade på våra styrkor, bakgrund och intressen. Grupperna är indelade i: administration, hemsida och sociala medier, PR / kommunikation och Sponsor Kontakt. ”Vi har med det här projektet skapat ett solitt och omfattande nätverk som handlar om ömsesidighet och gemensamma drömmar på genom olika branscher. Vi har ett gemensamt mål och vill dra nytta av vår erfarenhet och mångfald för att göra en skillnad.”

Vi ser fram emot att snart kunna avslöja mer om projektet och invitera fler att delta i nätverket / projektgrupperna.

’Anja og Heksebørnene’ hade premiär på DR2 den 24:e oktober.

 

Läs mer om Anja och DINNødhjælp HÄR!

Källa: Anja Ringgren Lovén, DINNødhjælp

Hanna Danielsson
Hanna Danielsson

En grupp Chibokflickor frisläppta efter förhandlingar med Boko Haram

Tjugoen av de skolflickor som kidnappades av Boko Haram i april 2014 har släppts fria enligt president Buharis talesman Garba Shehu. De släppta flickorna befinner sig just nu hos säkerhetsstyrkor.

Kampanj för frisläppandet av de kidnappade flickorna - Foto: Medina Dauda (commonslicens)
Kampanj för frisläppandet av de kidnappade flickorna – Foto: Medina Dauda (commonslicens)

Enligt ett pressutlåtande från Nigerias president Muhammadu Buhari, via talesman Shehu, ska tjugoen av de kidnappade Chibokflickorna vara frisläppta. Detta efter förhandlingar som presidentens stab fört med Boko Haram.

2014 gick Boko Haram in i en skola i Chibok i nordöstra Nigeria och kidnappade runt *250 flickor under brutala former. Händelsen väckte stor medial uppmärksamhet och startade en av de största sociala mediakampanjerna hittills under taggen #BringBackOurGirls.

Ett drygt femtiotal av flickorna lyckades fly från den militanta gruppen under samma dygn de kidnappades, medan 218 flickor ska ha blivit kvar hos gruppen och konstaterats saknade.

Skolflickorna i Chibok är bara några i mängden av alla de som kidnappats av Boko Haram under deras framfart i nordöstra Nigeria. Man räknar med att minst 2,3 miljoner människor på något sätt utsatts för övergrepp eller tvingats bort från sina hem av gruppen och minst 20 000 har mördats.

Boko Haram bildades 2002 och deras mer våldsamma bana började visa sig tydligt under 2009 och ännu verkar man inte se något slut på deras attacker.

*Siffran kring hur många flickor som verkligen fördes bort har varierat och sagts vara allt mellan 230 och nära 300. Initialt sades det vara över 300 flickor.

Faktaruta: Boko Haram
Faktaruta: Boko Haram

 

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

En kärlekshistoria som fick ett mycket sorgligt och dödligt slut på grund av rasism

En 36-årig man från Nigeria flydde nyligen till Europa för att undkomma Boko Haram. I tisdags misshandlades mannen till döds i Italien när han försökte försvara sin hustru mot rasistiska övergrepp.

banner-949932_960_720
Bild: Pixabay

En 38-årig man attackerade en 24-årig hustru genom att kalla henne för ”apa” och försökte även ta tag i henne i tisdags, när kvinnan gick genom den italienska staden Fermo tillsammans med sin 36-åriga make. Maken ingrep och kampen resulterade i att maken hamnade i koma. I onsdags dödsförklarades maken.

Den 38-åriga italienska mannen som misstänks ha attackerat den 24-åriga kvinnan är en del av ett gäng extremistiska fotbollsfans, han greps på torsdagen misstänkt för att ha dödat den 36-åriga maken.

Den 38-åriga mannen menar att han förolämpat paret eftersom han ska ha trott att de tänkte stjäla en bil och hävdade att han handlat i självförsvar när den 36-åriga maken attackerat honom, enligt HuffPost Italien.

Men den 24-åriga hustrun har berättat att angriparen ska ha fortsatt slå maken när han låg ned på marken medvetslös, med en vägskylt.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Parets ursprungliga plan var att gifta sig i Nigeria, men när militanta från Boko Haram angrep parets lokala kyrka och dödade flera av parets släktingar, beslöt sig paret för att fly. Hustrun var gravid och kände inte längre att Nigeria var en säker plats att sätta barn till världen i, enligt italienska Röda Korset. Paret hade sedan en svår resa från Nigeria till Italien förra året under sin flykt. De hade nu endast varit gifta i sex månader, även om deras kärlekshistoria började långt innan dess.

Två veckor innan sitt ursprungligt planerade bröllopsdatum gav sig paret iväg på den farliga flyktvägen till Europa, genom öknar i Niger och i Libyen för att sedan korsa Medelhavet. De trakasseras och misshandlas längs flyktvägen av smugglare, vilket till slut fick hustrun att förlora det väntade barnet i ett missfall längs vägen.

De nådde till slut den italienska ön Sicilien innan de överfördes till staden Fermo i september 2015. De blir där mottagna av ett centrum som drivs genom katolska kyrkans välgörenhet.

Den försenade bröllopsdagen nåddes slutligen i januari där de genomgick en informell vigsel, då de saknade de nödvändiga dokumenten.

 

Många italienska politiker har reagerat starkt på det inträffade och premiärministern twittrade följande i torsdags morse:

”Regeringen är idag i Fermo tillsammans med fader Vinicio och lokala institutioner till minne av Emmanuel. Mot hat, rasism och våld.”

Fermos borgmästare Paul Calcinaro sade att mannens död var ”som en mardröm” och fördömde ”smygrasismen som inte kan och inte får hitta utrymme på något sätt i vår stad.”

På onsdag kväll samlades hundratals sörjande i Fermo och den nyblivna änkan, klädd i vitt, sjöng en sorgesång från Nigeria, samtidigt som hon förklarade textens betydelse på engelska.

 

”Gud, var är du? Varför lämnar du mig i denna onda värld? // Det är mycket smärtsamt för mig att bo ensam… Det är bättre för mig att ta mitt liv för att hålla oss samman.”

Katolska ledare försöker ge tröst och stöd, liksom många som kommit för att delta i manifestationen. Italiens inrikesminister Angelino Alfano meddelade på torsdagen att den unga änkan ska beviljas flyktingstatus, samtidigt som ett klargörande kom om att Italien inte företräds av personer som angriparen.

Källa: Huff Post Italien, Huffington Post

Afro-Haitian Experimental Orchestra: Musikprojektet som förenar över Atlanten

Trots att det är drygt 700 mil av Atlanten som separerar den karibiska ön Haiti från Västafrika är inte avståndet långt när det kommer till musik. Tony Allen, trummis från Nigeria har tillsammans med haitiska musiker skapat ett band som fredag 24 juni släppte sitt första album, Afro-Haitian Experimental Orchestra.

Afro-Haitian Experimental Orchestra. Foto: Skärmavbild från Youtube.
Afro-Haitian Experimental Orchestra. Foto: Skärmavbild från Youtube.

Allt tog sin början 2014 då den nigerianska trummisen Tony Allen reste till Haiti för att tillsammans med lokala musiker genomföra en konsert i Port-au-Prince, huvudstad på Haiti. Allen som gjort sig känd som trummis i avlidna musikikonen Fela Kutis band Africa 70 under slutet av 60-talet samt 70-talet räknas som en av grundarna av musikgenren Afrobeat och har varit aktiv inom musikvärlden sedan tidigt 60-tal.

Inför konserten handplockades musiker och sångare från olika inriktningar av Haitis musikvärld, för att skapa en så bred musikalisk bakgrund som möjligt. Några av de musiker som valdes ut var Erol Josué, Sanba Zao och Zikiki. Tillsammans med Allen hade musikerna sedan 5 dagar på sig att spela tillsammans och förbereda sig inför konserten. Att bandet fick namnet Afro-Haitian Experimental Orchestra var ingen slump, då merparten av det material som producerades var just experimentellt, och ofta börja med långa improvisationsakter där alla musiker tillsammans skapade ett multikulturellt musikaliskt uttryck, där afrobeatet blandas med haitiska voodoorytmer.

Afro-Haitian Experimental Orchestra. Foto: Skärmavbild från Youtube.
Afro-Haitian Experimental Orchestra. Foto: Skärmavbild från Youtube.

Trots avståndet finns det gemensamma västafrikanska arvet, då merparten av Haitis befolkning har sina rötter i Västafrika, men på grund av den transatlantiska slavhandeln tvångsförflyttades och såldes till den karibiska övärlden. Afro-Haitian Experimental Orchestra återförenar därför, av slavhandeln, separerade människor och kulturer.

Albumet med samma namn som bandet släpptes 24 juni och innehåller åtta låtar med mycket känsla, musikglädje och ett återförenat västafrikanskt arv med moderna influenser från den haitiska musikvärlden.

Afro-Haitian Experimental Orchestra på Facebook

Afro-Haitian Experimental Orchestra på Spotify

Videon till låten Bade Zile går att lyssna samt titta på nedan:

Anna Wedin
Anna Wedin

Den traditionella huvudduken i modern tappning

Kvinnor på den afrikanska kontinenten har burit huvudduk i många år av religiösa och kulturella skäl, men även som ett statement. Traditionellt bärs de dock av äldre, oftast gifta kvinnor i många länder, medan man i andra länder främst bär huvudduk som en modeaccessoar.

Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé
Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé

Huvudduken är även ett vanligt inslag i ceremonier, såsom bröllop och begravningar i många länder. Sedan finns det de som bär det helt enkelt för att de har en ”dålig hårdag”, som ett snabb-fix, eller helt enkelt för att de känner sig vackra med huvudduk. I många fall används också huvudduk för att skydda håret från att ta skada, eller för att skydda en fin frisyr nattetid.

Unga, sydafrikanska kvinnor väljer ofta att bära huvudduk. En av de mest populära huvuddukarna på kontinenten är ”gele” från Nigeria. De kan skapas som mycket komplicerade huvudbonader och är vanligen stärkta så att materialet blir styvt, för att kunna behålla formen.

Om en yorubakvinna i Nigeria bär huvudduk kan det vara ett tecken på hennes civilstånd. Om ändarna är vända nedåt kan det innebära att kvinnan är gift och om de är vända uppåt, kan det innebära att kvinnan är singel.

I Sydafrika pågår en aktuell debatt om huvudduken (kallad doek på afrikaans) i företagsvärlden. Det blev känt att en nyhetsreporter för ENCA, en oberoende nyhetskanal, Nontobeko Sibisi, fått sitt inslag nedtaget från kanalen efter att ha burit huvudduk i sändning. Detta spreds i sociala medier och hashtaggar trendade med #RespekTheDoek och #DoekTheNewsroom under ett antal dagar nyligen. Reportrar från nyhetskanalen ENCA och både män och kvinnor från olika etniska grupper klädde sig i doek för att visa sitt stöd för den unga journalisten Sibisi.

Kanalen som först förklarade att deras klädkod på arbetet för journalister i TV inte tillåter huvudbonader under arbetet, har nu låtit meddela att man ska förnya sina regler om klädkoder. Många är dock kritiska till att arbetsplatsen inte följt tidsandan och menar att det handlar om intolerans mot svart kultur.

Xhosa kvinnor Foto: mike barwood
Xhosakvinnor Foto: Mike Barwood

”Att bära en huvudduk, som gift kvinna, är en del av min xhosa-kultur. I xhosa-kulturen, min kultur, måste en gift kvinna bära iqhiya, vilket är vad vi kallar den, runt svärföräldrarna. Detta ses som ett tecken på respekt. Svärföräldrarna kommer ofta och visar sin makoti (svärdotter) hur de vill att hon ska bära sin huvudduk. I mitt fall måste den alltid täcka mitt hår och mina öron. Min svärmor, som varit gift i mer än 40 år, bär den på samma sätt,” förklarar en xhosakvinna för BBC.

Många ser huvudduken som en återgång till det förflutna, men en ny generation kvinnor har nu återtagit användandet av huvudduken och många ser det idag som ett uttryck för att ”vara afrikansk”. Många kvinnor menar att de lägger in sin personlighet och blandar mellan gammal symbolik och modern identitet och på så sätt skapar en nyvunnen makt.

Kamogelo Seekoei, författare från Johannesburg, beskriver sin slöja som en krona:

”Bara en matriark vet att ett täckt huvud betyder drottning. Vi som svarta flickor firar vår existens som aldrig förr”, säger hon.

Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé
Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé

Hon säger även att ”Queening” är en term som används för att hänvisa till en social rörelse av svarta kvinnor från hela världen som omfattar svart skönhet och makt.

Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief
Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief

Några mer kända kvinnor som använt huvudduk i sitt yrkesutövande är Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikanska unionens (AU) Nkosazana Dlamini-Zuma, författaren Chimamanda Ngozi Adichie, sångerskan Miriam Makeba och politikern Winnie Mandela.

Huvudduken är dock även förankrad i rasistisk politik i Sydafrika och även som en symbol för klasskillnader och en persons sociala status.

Bland unga sydafrikaner har huvudduken dock blivit en populär modeaccessoar. Många kvinnor (och även män) bär huvudbonader av religiösa skäl. Både på kontinenten och i resten av världen.

Kristna i Israel Bild: Pixabay
Kristna i Israel Bild: Pixabay

Att många muslimska kvinnor väljer att täcka sitt hår med huvudduk är idag välkänt och kan variera mellan att ha en enklare huvudduk löst lagt på huvudet under bön, till att innefatta att bära en noga invirad huvudduk runt håret, eller delar av kroppen, eller hela kroppen. Tolkningarna är minst sagt breda. Det många tycks ha glömt är att även inom kristendomen har huvudduk varit vanligt praktiserat även i Sverige (i många länder praktiserar kristna det även idag). Gifta kvinnor dolde sitt hår i huvudduk tills för drygt 100 år sedan.

Synen på kvinnors hår omnämns i bland annat Första Korintherbrevets elfte kapitel:

”…en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad.”

Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay
Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay

Även när det blev mer allmänt accepterat i Sverige att kvinnor inte längre täckte sitt hår, så fortsatte man i många år att täcka huvudet med en huvudduk när man besökte kyrkorum. Även idag finns det kvinnor i Sverige som inte besöker kyrkor barhuvade eller baraxlade, även om det blir allt mer ovanligt.

Idag är det vanligt att de kvinnor som bär huvudduk gör det som ett statement och de bär dem ofta med stolthet och som en kulturell, religiös eller modeaccessoar.

Här ser du fyra, enkla sätt att knyta din huvudduk på:

För dig som vill lära dig knyta en gele, Nigeriansk stil:

Källa: BBC, SvD, Youtube

Fatou Touray