Etikettarkiv: sexism

Ett brev till svarta män: Patriarkatet gör mig besviken på er

De senaste åren har jag upplevt en ökad samhörighet med andra svarta i Sverige. Jag har välkomnat nya afrikansvenska bekantskaper i mitt liv som syskon från kontinenten. Jag har besvarat leenden på tåg, och svarat tillbaka på taskig franska vid frågor från fransktalande afrikaner i diasporan.

Känslan av tillhörighet har gjort att jag ”hamnat”med svarta personer. Jag har förälskat mig i svarta män och umgåtts med afrosvenskar och andra rasifierade. Jag vill tro att det varit omedvetna beslut, men blir inte förvånad om mitt undermedvetna haft koll på läget. För, visst stämmer det att människan gärna håller sig till sin egen grupp? Det här med att hålla sig till det man känner till och som känns tryggt.

Jag tänker att det är viktigt att känna samhörighet med andra som delar ens erfarenheter, och att det är viktigast att hitta till varandra under tuffa tider. Som afrikaner utanför hemkontinenten, har vi en gemensam historia som förenar oss. Vi lever med kvarlevorna från våra förfäders kamp och missöden, för att inte tala om våra egna öden. Ingen annan än vi vet hur afrofobi känns. Jag respekterar er och eran kamp, för ibland har vi, på grund av kön, olika utmaningar kring rasism och andra förtryck.

Jag respekterar den svarta mannen, jag ÄLSKAR den svarta mannen, men jag har insett att det finns många svarta män som inte respekterar den svarta kvinnans kamp mot sexism och patriarkala maktstrukturer. Jag har kunnat hantera de sexistiska fördomar som finns om mig som invandrartjej och som svart tjej, särskilt från vita män. Jag har känt att jag varit en punkt att bocka av i listan av erövringar. Allt detta har jag kunnat hantera, men det är beklämmande att mitt folk, mina bröder, också är offer för patriarkatet. Jag blir sorgsen för de bröder som slår, smutskastar, våldtar och nervärderar den svarta kvinnas värde. Missförstå mig inte, för jag vet att patriarkala våldet inte är reserverad för en viss grupp eller hudfärg i samhället, men jag blir ännu ledsnare när förtrycket kommer från min egen grupp. Jag menar inte att ”hänga ut” mitt folk, det hoppas jag att ni förstår. Jag vill öppna upp för samtal inom oss, och uppmuntra till ökad respekt och solidaritet för vad svarta kvinnor får utstå. Om jag inte kan räkna med att NI backar mig och min egen rätt till min kropp, vem ska jag då räkna med?

 

Rokibath Alassane

Intervju med Josefin Jallow: "Det är viktigt att inte bedriva en feminism till för bara vita kvinnor"

Att lyfta och uppmärksamma unga afrosvenskar som gör skillnad i vårt samhälle, är en av Afropés målsättningar. Idag kan vi presentera en ung, kunnig tjej från Malmö med stark politisk övertygelse, som har mycket tankar och idéer vi alla kan lära oss av. Läs Afropés unika intervju med Josefin Jallow och möt en ung kvinnas feministiska och antirasistiska kamp för ett jämställt samhälle.

Josefin Jallow Foto: Privat
Josefin Jallow Foto: Privat

När väcktes ditt politiska intresse och vad var det som fick intresset att väckas för dig personligen?

Jag var medveten om orättvisor som fanns i samhället i rätt tidig ålder, eftersom mina föräldrar var och är aktiva inom politiken.

När jag var 13 så bestämde jag mig för att gå med i Ung Vänster, för att göra förändring på riktigt.

Jag har alltid haft starka åsikter och därför kändes det bra att organisera mig istället för att sitta hemma och bara tycka.

Varför just Ung Vänster?

Min pappa var som sagt med i Vänsterpartiet, och jag kände själv att Ung Vänster var det ungdomsförbund vars åsikter jag sympatiserade mest med. Jag har alltid varit medveten om orättvisor, men ju längre jag var med i Ung Vänster, desto mer förstod jag. Jag förstod att det både var rasism och patriarkatet som låg bakom mycket av de upplevelser jag haft under min barndom. Det var ingen slump att alla rörde mitt hår, eller gav mig och min familj otrevliga blickar. Det var heller ingen slump att oavsett vilka prestationer jag gjort, så var det mitt utseende som var i fokus. Jag sågs, och ses som ett objekt, och inte som en person och detta är det patriarkatet som ligger bakom.

I Ung Vänster så fick jag sätta ord på upplevelser jag haft, och förstod att det var strukturer som låg bakom. Jag förstod att det inte är rimligt hur den ekonomiska eliten bara ökar och ökar sin makt och kapital, medan arbetarklassens makt över sina egna liv minskar. Och sen jag insåg detta så har jag kämpat som en vänsteraktivist för rättvisa.

josefin faktaVilka politiska frågor är viktigast för dig och varför?

De frågor som är viktigast för mig är antirasismen, feminismen och klasskampen. Dessa frågor brinner jag för eftersom jag själv är en rasifierad kvinna ifrån en arbetarklassfamilj, vilket gör att jag är väl medveten om de orättvisor som finns. Att vi år 2016 fortfarande inte lever i ett jämlikt samhälle, är inte okej, och kommer aldrig att vara. Jag är trött på att leva i ett samhälle där jag kommer att ha svårare att få jobb på grund av min hudfärg. Och där jag kommer få lägre i lön på grund av mitt kön. Jag tycker inte att det är okej att arbetare inom välfärden sliter ut sina kroppar med 12-timmars skift och tunga lyft, medan de 65 rikaste människorna i världen äger mer än halva jordens befolkning äger. Därför är dessa frågor viktiga för mig, och jag kommer inte att vara nöjd förrän vi uppnått ett jämlikt samhälle.

Många anser att det inte längre finns ett klassamhälle i Sverige idag. På vilket sätt tycker du att klassamhället påverkar generellt i Sverige idag?

Klassamhället är för mig tydligare än på många år och detta är inte bara någonting jag tagit ur tomma intet. En undersökning av OECD som gjordes år 2014 visade att Sverige är det land i västvärlden vars klassklyftor har ökat snabbast.

Vissa familjer har råd med 3 bilar, en villa och semester flera gånger om året. Medan andra knappt har råd med busskort, bor i trånga hyreslägenheter och aldrig har råd att åka iväg. Att folk anser att det inte finns ett klassamhälle i Sverige idag skulle jag säga är väldigt naivt och jag finner det även komiskt att det bara är människor tillhörande överklassen som säger sådana saker. Att klassklyftorna ökar har gjort att det skapats ett starkt missnöje hos arbetarklassen, och folk har blivit desperata efter en lösning. De problem som finns skylls då till stor del på invandrare och Sverigedemokraternas stöd ökar. Klasskillnader får rasismen att gro, och sätter grupper emot varandra.

Vi måste prata om klass, istället för att förneka dess existens.

Hur tror du att klassamhället skulle kunna jämnas ut och göras mer jämställt?

Jag tror på ett klasslöst samhälle, och att det är det enda som kommer att göra samhället både helt jämställt och jämlikt. När klassamhället försvunnit så finns det ingen anledning att sätta grupper emot varandra, eftersom att alla har samma förutsättningar. Jag tror därför att klasskamp är det som i slutändan kommer att göra samhället mer jämlikt.

Jag tror inte att små socialdemokratiska reformer kommer att leda Sverige in i nån slags ”jämlik utopi”, men självklart finns det småsaker som kan förbättras med hjälp av reformer. Sådana reformer kan till exempel vara 6 timmars arbetsdag och gratis kollektivtrafik. Detta tror jag skulle bidra till en minskad segregation, men jag tror som sagt inte att små reformer verkligen är lösningen på samhällsproblemen.

Om du fick fria händer att genomföra tre politiska beslut i Sverige idag, vilka skulle det då bli?

Om jag skulle fått genomföra 3 politiska beslut så skulle det självklart ha varit: 6 timmars arbetsdag, öppna gränser för människor som flyr, och att skolan ska omformas och bland annat lära ut mer om rasism, sexism, och hbtq-frågor. Men omformningen ska även innebära avskaffande av dagens betygssystem.

Josefin Jallow Foto: Privat
Josefin Jallow Foto: Privat

Intersektionell feminism är en viktig fråga för dig, berätta gärna varför den är viktig?

Feminism har alltid varit en viktig fråga för mig, och redan när jag var 10 år så var feminism ett väldigt vanligt samtalsämne bland mig och mina vänner.

Sexismen har för mig alltid varit väldigt tydlig och en del av min vardag och att kämpa för jämställdhet har alltid varit en självklarhet för mig.

Dock så är det viktigt att inte bedriva en feminism till för bara vita kvinnor, utan att ta i beaktande den verklighet som rasifierade kvinnor står inför och bedriva en kvinnokamp som är till för alla kvinnor. Den feministiska kampen som förts i över 100 år har lett till förändring, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Och när vi vinner feministiska segrar så måste vi hela tiden ha i åtanke vilka kvinnor det är som gynnas. När vi uppnått ett samhälle där alla oavsett kön har lika mycket makt över både sina egna liv, och har inflytande över samhällsfrågor så måste vi vara kritiska. Vilka är dessa kvinnor? Hur många av dessa kvinnor är rasifierade? Tyvärr så kommer det att finnas hierarkier även när vi uppnått jämställdhet och det är mycket viktigt att alltid ha i åtanke.

Vi måste ha en representativ fördelning i alla delar av samhället. Vi kan inte vara nöjda när vi uppnått en jämn könsfördelning där 50% är kvinnor, om alla kvinnor är vita. Detta gäller dock inte bara rasifiering. Det finns även en bristfällig representation bland till exempel hbtq-personer. Och när hbtq-personer väl visas, så är det oftast vita cis-gaysnubbar. Vi ser sällan transpersoner och när vi gör det så är de aldrig icke-binära transpersoner utan alltid transmän/kvinnor.

Nästa generation ska inte behöva växa upp utan att se sig själva. Dom ska inte behöva växa upp och tro att dom aldrig kan bli nåt på grund av en bristfällig representation.

Du höll ett brandtal på Internationella Kvinnodagen som fått positiv uppmärksamhet. Vad var det viktigaste för dig att lyfta fram i talet?

Mitt tal handlade mycket om varför feminism behövs och att vi som sagt måste bedriva feminism som är till för alla. Men det huvudsakliga jag ville få fram var väl helt enkelt att vi har fått nog. Det är år 2016 och vi är inte ens nära jämställdhet. Vi är trötta på att vara rädda, slita ut våra kroppar i vårt arbete men ändå få en lägre lön, och att bli förlöjligade oavsett hur vi gör. Det är nog nu, och vi måste ta ställning för feministisk förändring just nu.

Är det något du särskilt vill lyfta?

Det är dags att ta ställning nu. Emot rasism, sexism och alla andra sorters förtryck. Vi måste motverka klassamhället och kämpa för rättvisa innan det är försent. Vi måste visa Sverigedemokraterna att rasism inte är accepterat och aldrig kommer att accepteras i det svenska samhället.

Afropé tackar Josefin för intervjun och önskar henne all lycka till i framtiden, inte minst i kampen som många kommer att få skörda frukterna av när vårt samhälle blir mer jämställt! Tack Josefin!

Fatou Touray

Krönika: HUR påverkar det DIG vad en kvinna har på sig?

Genom att ofta byta land, kultur och umgänge mellan Gambia och Sverige så är det något som ofta gör sig tydligt-åsikter om ens kläder. Jag skulle inte kunna säga att det är mer påtagligt i något av länderna, men det uttrycker sig på olika sätt.

Det som definitivt är gemensamt är att det handlar om tjejens kläder och jag personligen har inte hört någon kommentar att en killes kläder skulle anspela för mycket på sex. Så svara mig snälla. Varför är det så viktigt att markera att kvinnans kropp reflekterar sex. Jo, för att du ser kvinnokroppen som ett sexobjekt och inte som en människa som du skall respektera precis som vilken annan människa, oavsett attribut.

Ju äldre jag blir desto tydligare märker jag att många gärna vill ha en åsikt om vad en har på sig. Här i Gambia har jag hört kommentarer mellan par, att TJEJENS kläder är olämpliga, eller att de visar för mycket, men inte vice versa. Men det är inte bara här. Även i Sverige kan tjejer få kommentarer som ”gillar din kille att du har på dig det där?”. Det är alltså i båda länderna som jag finner att tjejens outfit på något vis skulle påverka pojkvännens liv, men också sitt egna. Jag har ännu en fråga och tro mig, jag kommer fråga tills du inser det rätta svaret – att en äger sin egen kropp och att ingen annan kan definiera en. HUR påverkar det DIG, som (relativt) vuxen person, vad en kvinna/flickvän/fru har på sig?

En del män verkar älska att hitta saker som de kan kontrollera på ett smygande, eller ett väldigt uppenbart sätt – detta gäller även killar mot kvinnor. Jag refererar inte endast till pojkvänner eller makar här, utan allmänt så. Men också tjejer. En anledning som jag tror ligger bakom att tjejer ofta kommenterar andra tjejers kläder på ett nedvärderande sätt, är definitivt den patriarkaliska värld vi lever i. Genom olika umgängen, skola och arbetsplatser, så finns det en skarp övergripande bild på hur kvinnor ska bete sig och därmed också hur vi skall vara klädda.

Bild: Fatou Touray/Afropé.se
Bild: Fatou Touray/Afropé.se

Det finns absolut ingen anledning till att en ska ändra klädstil för att en är i ett förhållande. Visst kan det kännas förlegat att skriva om detta ämne, men eftersom att jag märker så tydligt att det fortfarande genomsyrar många förhållanden och även tjejers agerande gentemot varandra så var jag tvungen. Det jag vill komma fram till är att det gör mig så otroligt frustrerad att folk verkar ha som enda hobby att kritisera kvinnor för vad de har på sig och sedan nedvärdera dem. Men grejen är såhär, vad ni än säger, hur mycket ni än försöker, så hoppas jag att ni, mina systrar, aldrig låter någon begränsa er.

 

Ida Isatou Svenungsson
Ida Isatou Svenungsson

Rekordmånga följare på Instagram för @SvartKvinna

svartkvinnaFör två dagar sedan, den 10:e mars startades konton på Twitter, Facebook och Instagram under namnet @SvartKvinna. Kontona har upprättats för att uppmärksamma Sexualisering, Exotifiering och Rasism. ”SvartKvinna påvisar de upprepande strukturerna av den ständiga objektifieringen vi lever i” enligt beskrivningen på Facebook-kontot. Thegambia.nu har fått ställa några frågor till kvinnan bakom kontot.

Att uppmärksamma dessa företeelser ligger både i tiden och är fortfarande något som är viktigt att sprida budskapet om. Under det senaste året har media i Sverige haft åtskilliga debattartiklar och krönikor om ämnen som rasism, exotifiering av svarta och sexualisering av kvinnor, vilket inte är några nya företeelser. Detta konto aktualiserar viktiga ämnen ännu en gång men på ett helt nytt sätt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Thegambia.nu har ställt några frågor till ”Svart Kvinna”:

Vad vill du uppnå med dessa konton? – Jag vill uppnå en ökad medvetenhet hos folk. Jag vill att folk ska börja fundera över vad de faktiskt säger till människor. Men framför allt, är SvartKvinna en sida för just svarta kvinnor. Tillsammans belyser vi vad vi har upplevt genom åren. Tillsammans bevisar våra berättelser att dessa strukturer i vårt samhälle finns, det är inga isolerade händelser eller ett fåtal ”idioter”, det är tyvärr en bredare uppfattning som måste belysas. Jag tror att man först måste visa upp problemet och skapa medvetenhet hos folk för att sedan verkligen kunna ta tag i den större problemet. Nämligen att vi lever i ett rasistsikt och sexistiskt samhälle.

Hur fick du idén? -Jag fick idén av att göra någonting av alla de upplevelser jag och mina vänner bär på när jag en kväll ute i Stockholms uteliv fick två vidriga kommentarer på samma kväll. Jag kände att nu får det vara nog, folk måste skärpa sig. Jag har funderat länge fram och tillbaka hur det ska göras tills jag tänkte att citat och instagram kändes smartast och mest effektivt för att nå ut brett.

Finns det något mer som du vill nå ut med? – Jag vill nå ut med att våra upplevelser inte är överdrivna. Alltid får vi höra att det ena eller det andra inte var så farligt. Jo, det är farligt om det händer så pass många av oss upprepande gånger. Det är inte att vara överkänslig. Det är att inse verkligheten vi lever i och försöka förändra den!

Vi tackar SvartKvinna för intervjun och önskar att hon uppnår sina förhoppningar att skapa något bättre för oss alla!

Det finns en stort behov i vårt samhälle idag att uppmärksamma oss själva och varandra på gamla invanda strukturer som behöver brytas för att ändra normer där vita och män står för normbildningen i vårt samhälle. Det här är ett av många sätt att väcka både debatt och den björn som sover i sitt lugna bo. Det är dags att lyfta dessa frågor högst upp på dagordningen och att ifrågasätta våra egna fördomar, förutfattade meningar, objektifiering, rasifiering och ojämlika strukturer i vårt samhälle. Under de två dagar dessa konton varit igång har @svartkvinna fått (i skrivandets stund) över 9900 följare på Instagram, 270 följare på Twitter och över 180 gillningar på Facebook.

fatou touray 2013