Etikettarkiv: sharpeville

Idag minns vi offren i Sharpeville-massakern genom Internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering

Som vi bland annat skrev en del om förra året, så är det även i år den Internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering. Dagen har instiftats den 21 mars av FN för att hedra offren i Sharpeville, Sydafrika den 21 mars 1960, som en påminnelse och ett sätt att hedra offren för Sharpeville-massakern, men även för att uppmärksamma den rasdiskriminering som pågår än idag.

69 sydafrikanska demonstranter dödades av polis 1960. Många blev skjutna i ryggen. Foto: Ian Berry
69 sydafrikanska demonstranter dödades av polis 1960. Många blev skjutna i ryggen. Foto: Ian Berry

En kortare sammanfattning om händelsen i Sharpeville 1960 kan du läsa HÄR. Den Internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering instiftades den 21 mars 1966 och i mars 2004 instiftade UNESCO ett internationellt nätverk ”städer mot rasism” för att bekämpa diskriminering och främja tolerans på lokal och kommunal nivå. Nätverket lanserades för att dela erfarenheter för att förbättra politik och för att bekämpa rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och utanförskap.

”Rasdiskriminering tar många skepnader som alla är kränkningar mot mänskliga rättigheter och värdighet. Rasism försvagar de band som binder samhällen samman, kastar en skudda över mänsklighetens gemensamma öde och sår frön av misstro”, säger UNESCOs generaldirektör Irina Bokova med anledning av dagen.

Mer om städer mot rasism kan du finna HÄR!

Fatou Touray

Internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering

Idag är det den internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering, International Day for the Elimination of Racial Discrimination. Dagen har instiftats av FN. Att just den 21 mars har valts är ingen tillfällighet, utan det är även en påminnelse och ett sätt att hedra offren för massakern i Sharpeville, Sydafrika den 21 mars 1960.

Foto: Fatou Touray, Afropé
Foto: Fatou Touray, Afropé

Demonstranter hade samlats i Sharpeville för en fredlig demonstration mot de då rådande passlagarna i Sydafrika, men demonstrationen slutade med en massaker utförd av apartheidpolisen som tog livet av 69 personer och sårade 180 personer. Bland de 69 döda, var det 10 kvinnor och åtta barn som fick offra sina liv. Av de sårade var det 31 kvinnor och 19 barn. De flesta döda visade sig i efterhand vara skjutna i ryggen.

FN:s generalförsamling instiftade den internationella dagen för avskaffandet av rasdiskriminering den 21 mars 1966. Dagen är dock inte endast till för att hedra offren för Sharpevillemassakern, utan även för att belysa den rasdiskriminering som än idag pågår och möjlighet att arbeta fram verktyg för att rasdiskriminering ska kunna upphöra. Rasdiskriminering är ett ämne som berör alla folk i alla länder. Att uppmärksamma problemet med rasistiska strukturer känns som ett bra tillfälle att lyfta fram den här dagen.

Fatou Touray
Fatou Touray

"Vi behöver en antirasistisk inventering av skolans läroböcker"

Den 21 mars kommer många svenska skolor att uppmärksamma den internationella FN-dagen mot rasism och för avskaffandet av rasdiskriminering. Dagen instiftades av FN efter massakern i Sharpeville i Sydafrika då 69 personer mördades efter att polisen öppnat eld mot en fredlig demonstration och ska uppmärksamma och öka medvetenheten om farorna med rasism och fördomar. Men samtidigt som svenska elever förhoppningsvis kommer att föra diskussioner om rasism och diskriminering denna dag, så kommer många av dem sedan återgå till att läsa ur läroböcker där det förekommer rasistiska och postkoloniala stereotyper av bland annat svarta och muslimer.

Bild: Ur boken "Barnens Lexikon"
Bild: Ur boken ”Barnens Lexikon”

Ett exempel är boken ”Litteraturens historia i världen” av Bernt Olsson och Ingemar Algulin, som skrevs 1990 och som ursprungligen gavs ut av Norstedts, där Martin Luther King beskrivs som en ”negerledare” och där ordet ”neger” förekommer löpande genom hela texten. Boken som numera ges ut av Studentlitteratur ska enligt förlaget först nu, 25 år senare revideras och kommer att ges ut på nytt hösten 2015, utan ordet neger. En annan bok som fått stor kritik är ”SOL 3000 Religion och Liv”, som skrevs 2003 och ges ut av Natur och Kultur. I ett avsnitt i boken ska elever besvara varför en arabisk flicka tänker spränga sig själv och andra i luften. Även den gången bad förlaget om ursäkt och boken reviderades 2011. Men det finns fortfarande gamla oreviderade böcker i omlopp i de svenska skolorna som förlagen säger sig inte kunna ersätta med nya reviderade upplagor om inte skolorna aktivt väljer att göra det själva.

Elevens rätt att inte bli kränkt i skolan så som det beskrivs i skolans värdegrund och uppdrag i läroplanen har således förvandlats till en ren kostnadsfråga där man väntar på att böcker med rasistiskt innehåll ska bli tillräckligt slitna för att de ska ersättas. Under tiden kan vi bara spekulera om hur många barn som fått en skadad eller förvrängd självbild av att läsa dessa böcker, och över det mörkertal av oreviderade böcker som fortfarande cirkulerar i svenska skolor och som förlagen vägrar ersätta med nya.

Jag hoppas att den 21 mars är dagen då vi gör en antirasistisk inventering av skolans läroböcker. Jag hoppas också att den noll-tolerans mot rasistisk litteratur som svenska skolor är ålagda att ha inte görs till en kostnadsfråga, och där förlagen antar en tydlig strategi på hur liknande fall ska undvikas i framtiden.

Teysir Subhi
Teysir Subhi

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsdebattör, religionsvetare & medieanalytiker

”Vi behöver en antirasistisk inventering av skolans läroböcker”

Den 21 mars kommer många svenska skolor att uppmärksamma den internationella FN-dagen mot rasism och för avskaffandet av rasdiskriminering. Dagen instiftades av FN efter massakern i Sharpeville i Sydafrika då 69 personer mördades efter att polisen öppnat eld mot en fredlig demonstration och ska uppmärksamma och öka medvetenheten om farorna med rasism och fördomar. Men samtidigt som svenska elever förhoppningsvis kommer att föra diskussioner om rasism och diskriminering denna dag, så kommer många av dem sedan återgå till att läsa ur läroböcker där det förekommer rasistiska och postkoloniala stereotyper av bland annat svarta och muslimer.

Bild: Ur boken "Barnens Lexikon"
Bild: Ur boken ”Barnens Lexikon”

Ett exempel är boken ”Litteraturens historia i världen” av Bernt Olsson och Ingemar Algulin, som skrevs 1990 och som ursprungligen gavs ut av Norstedts, där Martin Luther King beskrivs som en ”negerledare” och där ordet ”neger” förekommer löpande genom hela texten. Boken som numera ges ut av Studentlitteratur ska enligt förlaget först nu, 25 år senare revideras och kommer att ges ut på nytt hösten 2015, utan ordet neger. En annan bok som fått stor kritik är ”SOL 3000 Religion och Liv”, som skrevs 2003 och ges ut av Natur och Kultur. I ett avsnitt i boken ska elever besvara varför en arabisk flicka tänker spränga sig själv och andra i luften. Även den gången bad förlaget om ursäkt och boken reviderades 2011. Men det finns fortfarande gamla oreviderade böcker i omlopp i de svenska skolorna som förlagen säger sig inte kunna ersätta med nya reviderade upplagor om inte skolorna aktivt väljer att göra det själva.

Elevens rätt att inte bli kränkt i skolan så som det beskrivs i skolans värdegrund och uppdrag i läroplanen har således förvandlats till en ren kostnadsfråga där man väntar på att böcker med rasistiskt  innehåll ska bli tillräckligt slitna för att de ska ersättas. Under tiden kan vi bara spekulera om hur många barn som fått en skadad eller förvrängd  självbild av att läsa dessa böcker, och över det mörkertal av oreviderade böcker som fortfarande cirkulerar i svenska skolor och som förlagen vägrar ersätta med nya.

Jag hoppas att den 21 mars är dagen då vi gör en antirasistisk inventering av skolans läroböcker. Jag hoppas också att den noll-tolerans mot rasistisk litteratur som svenska skolor är ålagda att ha inte görs till en kostnadsfråga, och där förlagen antar en tydlig strategi på hur liknande fall ska undvikas i framtiden.

Teysir Subhi
Teysir Subhi

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsdebattör, religionsvetare & medieanalytiker