Internet är återigen tillgängligt i de engelsktalande delarna av Kamerun efter att ha blockerats i över tre månader. Nedstängningen skedde efter protester och spänningar mellan de fransktalande och engelsktalande delarna av landet.
Kameruns flagga. Foto: Pixabay
De engelsktalande delarna av Kamerun, där cirka en tredjedel av landets 23 miljoner stora befolkning lever har i tre månader varit utestängda från all internetkommunikation men under slutet av förra veckan beordrade landets president, Paul Biya, att nätet återigen ska öppnas upp.
Nedstängningen skedde efter att landets engelskspråkiga befolkning i landets nordvästra samt sydvästra delar protesterat mot att franska ska användas som officiellt språk i bland annat skolor och domstolar. Protesterna var också riktade mot regeringen då landets engelskspråkiga befolkning känner sig marginaliserade och missgynnade jämfört med landets franskspråkiga majoritet. Spänningarna har ökat med tiden och lett till att bland annat lärare och domare strejkat för att uppmärksamma problemet med att engelska, trots att det är ett av landets officiella språk, inte är lika gångbart som franska.
Innan nedstängningen av internet uppges mobilanvändare ha fått sms skickade av operatörerna på uppdrag av myndigheterna med varningar om att spridandet av falsk information på sociala medier kan medföra hårda straff, bland annat långa fängelsestraff. Nedstängningen har drabbat landets tekniska centrum, Silicon Mountain hårt, då många företag och arbetare har fått flytta sin verksamhet till områden som inte drabbats av nedstängningen för att kunna fortsätta driva sina verksamheter.
Det engelska och franska språket är som i de flesta andra afrikanska stater en kvarleva efter kolonisationen och något som än i dag skapar splittrade nationer. I Kameruns fall var det som i dag utgör det geografiska Kamerun under kolonisationen delat mellan franska och brittiska kolonisatörer och enades först under 1960-talet då kolonisationsmakterna dragit sig tillbaka.
I Afrika finns idag strax över 2000 språk. De innefattar olika språkfamiljer såsom Afroasiastiska, Nilosahariska, Niger – Kongo A , Niger – Kongo B,(Bantu) Khoisan, Astroneisiska.
Bild: Pixabay
I dessa språkfamiljer finns det officiella språk på den afrikanska kontinenten. Afrikkaans, franska, arabiska, engelska, swahili, portugisiska och spanska. Det har också utvecklats andra språk genom historien. Franska och portugisiska kreolspråk, samt pidginspråk.
Franska används som officiellt och administrativt språk i Demokratiska republiken Kongo. Många utav de officiella språken finns i Afrika på grund av kolonialism bland annat men även för handelns skull länder emellan. Lingala används också i viss mån som administrativt språk.
När jag var i yngre tonåren fick jag ofta höra kommentarer från klasskamrater om att det var häftigt att man kunde många språk. De kunde också göras narr av en för att de ansåg att språken lät som ”klick-språk”.
I äldre dagar när jag möter människor från portugisisktalande länder eller kreoltalande länder kan jag tycka det blir obekvämt då jag inte talar någon portugisiska utan förstår enbart sammanhang. Då kan kommentarer komma som att du är inte angolan du är kongoles.
Ju äldre jag har blivit, desto mer ser jag språken som ett extremt viktigt vapen för att ta mig igenom i samhället och öppna möjlighetens dörrar för mig som språk tillför. Idag talar jag fyra språk utan problem, Lingala, franska, svenska, engelska, jag förstår en del portugisiska och kikongo.
Eftersom jag är född i Angola var det första språket jag lärde mig portugisiska, mina föräldrar är födda och har vuxit upp i Demokratiska republiken Kongo. Där har de haft lingala och kikongo hemma och franska i skolan. När vår familj kom till Sverige 1994 var det svårt att kommunicera då engelska inte var mina föräldrars största vapen och många kunde inte franska i Sverige. Det blev ibland väldigt knepigt när det var dags att kommunicera.
Jag minns så tydligt när jag var yngre att jag inte ville tala lingala med mina föräldrar framför andra vänner och bekanta. Jag pallade inte med frågor bara. Dels var det svårt att få folk att förstå eller försöka uttala vissa ord och risken för att någon skulle göra narr av språket var mycket större så jag undvek det bara. Mina föräldrar la samtidigt märke till detta och frågade sig varför. De sa ofta att
titta på dina kurdiska vänner och persiska vänner de pratar utan problem. Dock ni kongolesiska barn och afrikanska barn vill inte prata era språk öppet med oss.
Bild: Pixabay
Det påståendet stämmer. Många kongolesiska vänner jag har vuxit upp med har inte gjort det. Jag har alltid undrat varför. Jag upplevde ofta att ansvaret lades på barnen vilket jag tyckte var konstigt.
I Göteborg till exempel, har det aldrig funnits möjlighet för hemspråk i lingala och portugisiska fanns inte heller för den delen, då mina föräldrar inte tyckte att jag skulle gå hemspråk i portugisiska då läraren var från Brasilien och det är en väldigt annorlunda portugisiska.
Vi kongolesiska barn fick ofta gå på franska som hemspråk vilket jag tyckte var skitkonstigt. Hemma i Demokratiska republiken Kongo är det stora diskussioner om att våra språk kommer att dö ut i framtiden då lokala språk inte lärs ut i lika stor utsträckning och många lever med komplexet att kan du franska så anses du vara mer bildad än någon som inte kan språket.
Vilket till viss del tyvärr stämmer. Anledningen till det är brist för många barn att gå i skolan på grund av bland annat fattigdom och enorma skolavgifter. Dock så tycker jag absolut inte att det skall vara så att barnen inte får de förutsättningen de behöver för att lära sig sitt modersmål lingala ordentligt som i detta fallet.
Jag har ett så starkt minne av en händelse för fem år sedan. Jag arbetade som nationsvärd för två handbollslag. Ena laget var från Gabon som ligger i centrala delen av Afrika och Benin som ligger i västra Afrika. I de både länderna pratar man franska. De båda länderna är väldigt små till ytan. Vi satt i en intervju med Göteborgsposten, där jag hade suttit och agerat tolk. Vi sitter i spelarnas klassrum där de sover och pratar om kommande handbollsmatcher och schema inför resten av dagen. Sen lägger jag märke till något som var första gången någonsin. I rummet är vi 15 personer. 12 spelare, 2 ledare och jag. Jag börjar notera under genomgången att olika spelare översätter till varandra på olika lokala språk. Jag förstår direkt att det är olika lokala språk. Halva laget var kristna och resterande muslimer, det fenomenet var så påtagligt för mig som vuxit upp i Sverige och är kongoles. Jag kände samtidigt en konstig känsla för att jag blev en sån ”klasskamrat” som jag själv tyckte var jobbig när de tyckte något var exotiskt eller väldigt spännande.
Med det sagt, språk är otroligt viktigt för oss ifrån den afrikanska diasporan. Vi behöver göra vårt bästa att ta vara på det och lära andra. Det var inte förrän i vuxna dagar som jag kopplade att Lejonkungens karaktärer har namn från swahilispråket. Bara en sådan sak.
Igår avslutades tävlingen om den västafrikanska ordspråkssamlingen Mandinka, Pulaar and Wollof Proverbs. Boken som samlat ordspråk från dessa tre språk samt den engelska översättningen har givits ut i Gambia och innehåller en hel del rolig läsning. Vinnaren denna gång är Marie Sellberg Njie! Vi på Afropé gratulerar till vinsten och kommer att kontakta Marie via mail för att kunna skicka vinsten.
För att kunna delta i tävlingen skulle man svara rätt på följande fråga:
Hur många människor i världen beräknas tala Wolof?
Det rätta svaret var lite klurigt då siffrorna skiljer sig åt en del, beroende på källa. Men svar mellan 3,6 och 4 miljoner människor har godkänts.
Vann du inte boken men ändå vill lära dig ett nytt språk har vi tidigare skrivit ett antal artiklar om hur du kan gå tillväga, dessa finner du här nedan.
Att lära sig ett nytt språk är alltid en utmaning och det krävs många långa timmar av övning, lyssnade, pratande och reflekterande för att slutligen behärska det nya språket. Afropé har tidigare i ett antal artiklar tipsat om hur Du kan lära dig mandinka, wolof eller swahili.
Det kanske svåraste med att lära sig ett nytt språk är att förstå innebörden i bildliga uttryck och ett exempel på detta är ordspråk. Förutom att ordspråk kan vara knepiga att förstå sig på rent språkligt är det en stor del av många kulturer och ett intressant sätt att lära sig mer. För den västafrikaintresserade har Writer’s Association of The Gambia givit ut ordspråksboken Mandinka, Pulaar and Wollof Proverbs. Den lilla boken samlar, så som titeln skvallrar om, ordspråk från mandinka-, pulaar-(fulani-) och wollofkulturen med en engelsk översättning och en liten tolkningsguide till varje ordspråk.
Vill Du ha chansen att vinna ditt egna exemplar av Mandinka, Pulaar and Wollof Proverbs?
Tävla då med Afropé genom att svara på nedanstående fråga samt gilla och dela gärna vår Facebooksida som Du hittar HÄR.
Hur många människor i världen beräknas tala Wolof?
För att delta i tävlingen, kommentera under detta inlägg eller maila ditt svar till tavling@afrope.se Vi behöver ditt svar senast: Söndag den 11 oktober 2015.
Språket Mandinka, eller Manding, är ett språk som talas av Mandinkafolket. De finns utbredda i Senegal (till stor del i Casamance-regionen), i hela Gambia och i norra Guinea-Bissau till stor del, men även i Mali, Guinea, Elfenbenskusten, Burkina Faso, Sierra Leone, Liberia, och Tchad. Mandinka är den största etniska gruppen i Gambia. 2006 gjordes en beräkning att cirka 1.3 miljoner människor talar Mandinka.
Sousou och Maher Cissoko har en lek- och musikstund med barn Foto: Fatou Touray, Afropé
I Sverige finns det många från Mandinkafolket som med fokus på att lära ut språk och traditioner till barn uppvuxna i Sverige. De som är mest kända i Sverige just nu, är troligen paret Maher och Sousou Cissoko, som vi skrivit om vid flera tillfällen tidigare. De turnerar världen över med konserter, men de har också sångstunder tillsammans med barn.
Sedan har vi även Kebba Sonko, som under många år i Sverige har gett ut barnböcker på både Svenska och Mandinka, men som också lär ut pedagogiska lekar, har gett ut CD-skivor, samt sånger och dikter. Allt detta kan du ta del av på Kebba Sonkos hemsida där mycket material finns upplagt och kontaktuppgifter om du vill veta mer. Kebba Sonko har under många år samarbetat med Studiefrämjandet. Du kan läsa mer om Kebba Sonkos verksamhet på Skolverkets hemsida HÄR!
Om du är intresserad av att lära dig språket Mandinka, så är det lättaste sätter troligen att lära det av någon Mandinkatalande, men om du inte har den möjligheten, så finns det hjälp på andra håll. Googla gärna för att hitta alternativ som kan passa dig. Tills vidare kan du lära dig några enklare fraser i ett litet rörigt klipp här:
Mer ingående information på engelska om Mandinka kan du finna HÄR!
Swahili, även känt som kiswahili är ett utbrett språk i östra och centrala Afrika. Språket talas framför allt i Kenya, Tanzania, Komoroöarna, Uganda, Burundi, Kongo, Rwanda, Moçambique, Sudan, Malawi, Somalia, Madagaskar, Zanzibar och Zambia. Man uppskattar att mellan fem och femton miljoner talar swahili som sitt första språk. Siffrorna varierat mycket här, men uppskattningar finns på att mellan 16 och 150 miljoner talar språket totalt.
Swahili anses vara ett relativt lätt språk att lära sig. I språket finns det många arabiska låneord, men även låneord från portugisiska, tyska, engelska, franska med flera är vanliga.
Det lättaste sättet att lära sig språk, vilket det än handlar om, är troligen att leva med människor som talar det språk man vill lära sig, samt bor på en plats där många talar språket. Ett annat tips för att ”komma in” i ett språk och lära sig basen, är att lära sig från barn. Tänk dock på att uttalen kan bli lite lustiga om det är ett litet barn som inte lärt sig att tala rent ännu. Swahili kan vara det afrikanska språk som det är lättast att få möjlighet att lära sig här i Sverige, då det finns åtskilliga kurser och liknande för att lära sig språket.
Här följer några tips och om du sitter på egna tips, får du gärna lämna dem i en kommentar.
Folkuniversitetet har flera kurser för flera nivåer. De har även en provkurs i Uppsala som är kostnadsfri, för den som är intresserad. HÄR kan du läsa om samtliga Swahilikurser. Notera att flertalet av dessa kurser startar i september.
50 av de vanligaste orden och uttrycken kan du läsa dig till HÄR i en onlinekurs och du kan även lyssna på hur uttalet låter, så det blir rätt. Om du vill lära dig mer än dessa ord och fraser online finns det fler kurser, dessa kostar från 297 kronor och du finner dem HÄR!
På biblioteken kan du finna en hel del böcker på swahili för barn och ungdomar. Bland annat DESSA. På internationella biblioteket i Stockholm finns det mycket på swahili och du kan även få hjälpa att beställa böcker därifrån till ditt lokala bibliotek. Särskilt smidigt för swahilitalande familjer runt om i landet. HÄR kan du läsa mer om det (och det gäller även böcker på andra, i Sverige lite mer ”ovanliga” språk).
Här kan du även se ett klipp med lite introduktion i swahili:
För dig som vill lära dig wolof finns det många vägar att gå. Det som kanske är den enklaste vägen är nog att uppehålla sig i ett land där språket talas och där man har wolofspråkiga människor omkring sig, så man ”kommer in” i melodin och så att man hör språket i sin vardag. Men för dig som vill lära dig wolof och inte har den möjligheten, så finns det förstås andra vägar att gå.
Wolof talas i framför allt Senegal, Gambia och Mauretanien, av totalt cirka 3.6 miljoner människor.
Stockholms stadsbibliotek kommer under hösten att ha två familjeträffar på Internationella biblioteket. Den ena träffen kommer att ske söndagen den 20 september 2015 klockan 13:00-15:00 och den andra träffen kommer att ske söndag den 8 november klockan 13:00-15:00. Träffarna sker i samarbete med Baye Fall afrikulturförening med stöd från Stockholms stad. HÄR kan du läsa mer om dessa träffar som har inriktning på barn.
Ett annat sätt att lära sig wolof är att att kika HÄR där du kan lära dig 50 vanliga ord och fraser. Där kan du även lyssna på hur orden uttalas på ett korrekt sätt. Kan du redan dessa ord och fraser och vill lära dig ännu mer? Ja, då kanske det kan vara värt att ta del av DENNA kurs för 197 kronor? Beställa den kan du göra HÄR!
HÄR kan du även finna fler enkla ord och fraser på wolof att lära, men då med engelsk översättning. HÄR kan du lära dig lite basic wolof från videoklipp. Här kan du lära dig mer via sex videoklipp:
Vi har tidigare skrivit om barnboken Bockarna Bruse, som finns på wolof: Sikket Mbow. Den artikeln kan du läsa HÄR! Mer om wolof relaterat till Sverige kan du läsa HÄR!
”Veckans Läsare” blev Birger Gustafsson, som tillsammans med övriga tävlande svarat helt rätt på veckans fråga, som var följande;
Vilket är det just nu officiella språket i Gambia?
Rätt svar är: Engelska
Det första skrivna språket man hittat bevis för i Gambia är arabiskan, som också fortfarande starkt lever kvar i Gambia då landet är muslimskt. Många hälsningsfraser, kortare meningar och ord är inspirerade av arabiskan eller också helt arabiska uttryck.
Idag finns ett antal lokalspråk som är de som används mest flitigt i landet när gambierna själva pratar med varandra. Dessa språk hör hemma i de olika stammarna i landet och de fyra vanligaste är mandinka, wolof, fula och jola. Undervisningen i landet sker i regel på engelska, som alltså är det officiella språket i landet och de flesta gambier pratar idag engelska, vilket gör kommunikationen med utländska besökare relativt okomplicerad.
Engelskan blev ett etablerat språk i Gambia under kolonialismen då britterna tog över landet och styrde där i nära hundra år. Gambia blev självständigt den 18 februari 1965 och engelskan har fortsatt vara det officiella språket, det ljudspråk alla de olika stamfolken har gemensamt.
Teckenspråket i Gambia är också ett nationellt och gemensamt gambiskt språk, gambiskt teckenspråk, som härstammar från det holländska och det brittiska teckenspråket. I övriga delar av Västafrika används till största del det amerikanska teckenspråket, men Gambia blev inte introducerade till detta förrän relativt nyligen och därför är inte gambierna speciellt bekanta med det teckenspråket.
Läsarbild och profil är under bearbetning då vi fortfarande väntar på att komma i kontakt med Birger.
Swahili anses vara ett relativt lätt språk att lära sig. I språket finns det många arabiska låneord, men även låneord från portugisiska, tyska, engelska, franska med flera är vanliga.
Wolof talas i framför allt Senegal, Gambia och Mauretanien, av totalt cirka 3.6 miljoner människor.
Ett annat sätt att lära sig wolof är att att kika 
Afropé 