Etikettarkiv: tradition

Afropé får följa med Kiang Kaffu på grillfest och en ny kvinnogrupp startas

För drygt en vecka sedan hade organisationen Kiang Kaffu en sammankomst med grill, lekar och umgänge. Organisation Kiang Kaffu grundades i november 2000. Jag får en kort intervju med en av huvudarrangörerna Omar Fadera om organisationens syfte.

Lekar med traditionella anor
Lekar med traditionella anor

Omar Fadera sitter tillbakalutad i en tältstol tillsammans med sin hustru och ser på när festligheterna pågår i ett naturskönt område i förorten Fittja, utanför Stockholm. Han berättar med ett leende att det var så de växte upp. I en kultur där alla människor har samma värde. Ingen är bättre än någon annan, säger Omar Fadera. Folk kan vara rika, fattiga, långa, korta, det spelar ingen roll, för alla har samma värde.

Poängen med organisationen är att alla som har kopplingar till området Kiang i Gambia som innefattar cirka 52 byar (uppgiften om antalet byar som ingår i Kiang är inte bekräftad) ska hålla samman, men också deras familjer och ättlingar till områdets invånare. På så sätt kan man hålla både den gambiska traditionen, såväl som byarnas traditioner levande och sprida dem till nästa generation, även om man bor långt borta.

En annan viktig del av Kiang Kaffu är att barnen som växer upp här ska få ta del av de lekar, de traditioner och den kultur som de äldre, från området Kiang växte upp med. Barnen blir en del av en kultur de inte har möjlighet att växa upp med på plats. Samtidigt får de äldre en viktig uppgift, nämligen den att lära ut den kultur och de traditioner de växte upp med, till en ny generation som lever långt ifrån där den ursprungligen finns. Man får möjlighet att lära känna varandra.

Medlemmar i organisationen är över 100 stycken och minst en i varje familj har en direkt koppling till Kiang.

Kopplingen som organisationen har till Kiang, förutom att bevara traditioner och föra dem vidare och för sitt eget nöjes skull, så försöker man även hjälpa till i Kiang när något inträffar där. Om en brand utbryter och en familjs hem brinner ned, till exempel, så försöker organisationens medlemmar samla ihop pengar för att kunna bygga upp ett nytt hem till den drabbade familjen. Det kan handla om både mindre eller större saker som organisationens medlemmar hjälper till med i Kiang. Genom detta bildas en stark gemenskap mellan organisationens medlemmar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Omar Fadera
Omar Fadera

Kiang Kaffu har möten varje månad. Man träffas hemma hos varandra och lagar mat, lär känna varandra och umgås, samtidigt som man diskuterar saker som bör göras. Den stora grillfesten sker en gång varje år. Någon berättar att detta år är det färre personer än de räknat med, men fortfarande är det många vuxna och barn som träffas. Man grillar massor av lammkött som smakar himmelskt, sallad, ris och efterrätten chackry serveras tillsammans med diverse drycker. De äldre håller i både trummandet och leder även lekarna. Kvinnorna serverar mat och småpratar, skrattar och umgås, de något yngre männen grillar köttet och barnen leker egna lekar mellan de lekar som organiseras av de äldre.

Speciellt för just den här dagen är att kvinnorna bestämmer sig för att starta även en kvinnogrupp i organisationen. Gruppen heter Kiang Women Forum. Det första, inofficiella mötet för kvinnogruppen hålls direkt på plats och en ny plattform har startats för Kiangs folk.

Om du vill stötta organisationen eller komma i kontakt med den av andra skäl, så maila gärna Omar HÄR!

Afropé tackar Kiang Kaffu och Kiang Women Forum för att vi fick vara med på den fina sammankomsten.

Fatou Darboe

Den traditionella huvudduken i modern tappning

Kvinnor på den afrikanska kontinenten har burit huvudduk i många år av religiösa och kulturella skäl, men även som ett statement. Traditionellt bärs de dock av äldre, oftast gifta kvinnor i många länder, medan man i andra länder främst bär huvudduk som en modeaccessoar.

Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé
Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé

Huvudduken är även ett vanligt inslag i ceremonier, såsom bröllop och begravningar i många länder. Sedan finns det de som bär det helt enkelt för att de har en ”dålig hårdag”, som ett snabb-fix, eller helt enkelt för att de känner sig vackra med huvudduk. I många fall används också huvudduk för att skydda håret från att ta skada, eller för att skydda en fin frisyr nattetid.

Unga, sydafrikanska kvinnor väljer ofta att bära huvudduk. En av de mest populära huvuddukarna på kontinenten är ”gele” från Nigeria. De kan skapas som mycket komplicerade huvudbonader och är vanligen stärkta så att materialet blir styvt, för att kunna behålla formen.

Om en yorubakvinna i Nigeria bär huvudduk kan det vara ett tecken på hennes civilstånd. Om ändarna är vända nedåt kan det innebära att kvinnan är gift och om de är vända uppåt, kan det innebära att kvinnan är singel.

I Sydafrika pågår en aktuell debatt om huvudduken (kallad doek på afrikaans) i företagsvärlden. Det blev känt att en nyhetsreporter för ENCA, en oberoende nyhetskanal, Nontobeko Sibisi, fått sitt inslag nedtaget från kanalen efter att ha burit huvudduk i sändning. Detta spreds i sociala medier och hashtaggar trendade med #RespekTheDoek och #DoekTheNewsroom under ett antal dagar nyligen. Reportrar från nyhetskanalen ENCA och både män och kvinnor från olika etniska grupper klädde sig i doek för att visa sitt stöd för den unga journalisten Sibisi.

Kanalen som först förklarade att deras klädkod på arbetet för journalister i TV inte tillåter huvudbonader under arbetet, har nu låtit meddela att man ska förnya sina regler om klädkoder. Många är dock kritiska till att arbetsplatsen inte följt tidsandan och menar att det handlar om intolerans mot svart kultur.

Xhosa kvinnor Foto: mike barwood
Xhosakvinnor Foto: Mike Barwood

”Att bära en huvudduk, som gift kvinna, är en del av min xhosa-kultur. I xhosa-kulturen, min kultur, måste en gift kvinna bära iqhiya, vilket är vad vi kallar den, runt svärföräldrarna. Detta ses som ett tecken på respekt. Svärföräldrarna kommer ofta och visar sin makoti (svärdotter) hur de vill att hon ska bära sin huvudduk. I mitt fall måste den alltid täcka mitt hår och mina öron. Min svärmor, som varit gift i mer än 40 år, bär den på samma sätt,” förklarar en xhosakvinna för BBC.

Många ser huvudduken som en återgång till det förflutna, men en ny generation kvinnor har nu återtagit användandet av huvudduken och många ser det idag som ett uttryck för att ”vara afrikansk”. Många kvinnor menar att de lägger in sin personlighet och blandar mellan gammal symbolik och modern identitet och på så sätt skapar en nyvunnen makt.

Kamogelo Seekoei, författare från Johannesburg, beskriver sin slöja som en krona:

”Bara en matriark vet att ett täckt huvud betyder drottning. Vi som svarta flickor firar vår existens som aldrig förr”, säger hon.

Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé
Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé

Hon säger även att ”Queening” är en term som används för att hänvisa till en social rörelse av svarta kvinnor från hela världen som omfattar svart skönhet och makt.

Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief
Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief

Några mer kända kvinnor som använt huvudduk i sitt yrkesutövande är Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikanska unionens (AU) Nkosazana Dlamini-Zuma, författaren Chimamanda Ngozi Adichie, sångerskan Miriam Makeba och politikern Winnie Mandela.

Huvudduken är dock även förankrad i rasistisk politik i Sydafrika och även som en symbol för klasskillnader och en persons sociala status.

Bland unga sydafrikaner har huvudduken dock blivit en populär modeaccessoar. Många kvinnor (och även män) bär huvudbonader av religiösa skäl. Både på kontinenten och i resten av världen.

Kristna i Israel Bild: Pixabay
Kristna i Israel Bild: Pixabay

Att många muslimska kvinnor väljer att täcka sitt hår med huvudduk är idag välkänt och kan variera mellan att ha en enklare huvudduk löst lagt på huvudet under bön, till att innefatta att bära en noga invirad huvudduk runt håret, eller delar av kroppen, eller hela kroppen. Tolkningarna är minst sagt breda. Det många tycks ha glömt är att även inom kristendomen har huvudduk varit vanligt praktiserat även i Sverige (i många länder praktiserar kristna det även idag). Gifta kvinnor dolde sitt hår i huvudduk tills för drygt 100 år sedan.

Synen på kvinnors hår omnämns i bland annat Första Korintherbrevets elfte kapitel:

”…en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad.”

Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay
Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay

Även när det blev mer allmänt accepterat i Sverige att kvinnor inte längre täckte sitt hår, så fortsatte man i många år att täcka huvudet med en huvudduk när man besökte kyrkorum. Även idag finns det kvinnor i Sverige som inte besöker kyrkor barhuvade eller baraxlade, även om det blir allt mer ovanligt.

Idag är det vanligt att de kvinnor som bär huvudduk gör det som ett statement och de bär dem ofta med stolthet och som en kulturell, religiös eller modeaccessoar.

Här ser du fyra, enkla sätt att knyta din huvudduk på:

För dig som vill lära dig knyta en gele, Nigeriansk stil:

Källa: BBC, SvD, Youtube

Fatou Touray

 

Afropés adventskalender Lucka nummer 5

Idag är det den 5 december och Afropé öppnar sin femte lucka i lucköppningen!

Choklad från Madagaskar. Foto: Anna Wedin, Afropé
Choklad från Madagaskar. Foto: Anna Wedin, Afropé

Idag vill vi passa på att bjuda på lite julklappstips. Såhär några veckor innan julafton har ju jakten på den perfekta julklappen dragit igång och det är inte alltid det lättaste att hitta en passande klapp. Butiken Just Africa i Stockholm har sin egna julkalender med ett nytt erbjudande varje dag på en utvald vara. Förutom det dagliga erbjudandet har butiken, som också har en webshop, massa fina saker som passar perfekt som julklappar. Kanske en fin sjal till mamma eller ett supergott kaffe odlat i Burundi till bästa kompisen. Eller varför inte unna sig en tidig julklapp själv, en unik chokladkaka från Madagaskar där hela produktionen sker på ön, något som ger betydligt större inkomster för de lokala producenterna. Gemensamt för alla varor i butiken är att de produceras i olika delar av Afrika och visar en del av den fantastiska hantverkstradition som finns på kontinenten.

Varorna och hantverket i butiken kommer i de flesta fall från lokala hantverkare och småskaliga producenter, som endera är Fair trade-certifierade eller på annat vis kan uppvisa att de jobbar utifrån kriterier för rättvis handel. Julklapparna du köper hos Just Africa kommer därför både glädja den som får dem samt göra gott för producenterna och hantverkarna.

Afropés kalender Lucka 5
Afropés kalender Lucka 5

Ett besök i butiken rekommenderas verkligen och förutom att köpa julklappar, till någon annan eller till sig själv, kan man fika och ibland få njuta av tillfälliga konstutställningar. Dessutom finns läsken från Karma Cola, som vi på Afropé tidigare skrivit om här, i butiken.

Butiken i Stockholm finns på följande adress: Södermalmstorg 4, 116 45 Stockholm.

HÄR finner du Just Africas webshop

På Facebook HÄR

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Anna Wedin
Anna Wedin

Veckans Bild v52

Tomte. Foto: Anna Wedin, TheGambia.nu

Dagen till ära har tomten hittat även till Gambia där julen dock inte firas helt traditionsenligt. Dans runt palmer, pizza till julmiddag och 30 grader i skuggan, så kan ett gambiskt julfirande se ut för någon som flytt Sveriges vinter för Gambias sol och värme.

Vi på Afrope.se (och TheGambia.nu) önskar alla en God Jul, oavsett hur eller var man firar sin jul!

Anna Wedin
Anna Wedin