Etikettarkiv: val 2014

Afrosvenska Alice Bah-Kuhnke minister i nya regeringen

Vår nya minister Alice Bah-Kuhnke Foto: Arbetsgivaralliansen
Vår nya minister Alice Bah-Kuhnke Foto: Arbetsgivaralliansen

Stefan Löfvéns nya regering har presenterats och en del nyheter i strukturen kan vi se, bland annat att Stefan Löfvén kommer att avskaffa integrationsministern. Intressant är dock att vi får in en afrosvensk bland ministerposterna. Några lyfta ögonbryn kan säkert synas över att gambisk-svenska Alice Bah-Kuhnke blir ny kultur- och demokratiminister, då många minns henne som programledare för barnsatsningen Disneyklubben och senare som programledare för hennes egen talkshow under namnet Alice Bah, men Alice Bah-Kuhnke kommer nu senast från posten som generaldirektör för Ungdomsstyrelsen och har en hel del andra tunga uppdrag i bagaget.

Alice Bah-Kuhnke är 42 år (blir 43 år den 21 december 2014) och växte upp i småländska Horda. Alice Bah-Kuhnke är sedan 2003 gift med skådespelaren Johannes Bah-Kuhnke som hon har tre döttrar med. I tonåren var hon en av Sveriges bästa kvinnliga sprinterlöpare i sin åldersgrupp. Hon har även varit generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt.

Alice Bah-Kuhnke är också en av grundarna till tankesmedjan Sektor3. Hon är även ledamot i styrelsen för Dramaten, samt vice ordförande för KFUK-KFUM.

Som kultur- och demokratiminister lär vi få höra mer från Alice Bah-Kuhnke framöver och som afrosvensk minister finns förhoppningar om att slippa se en upprepning av ett liknande tårtskärande i blackface-tårtor som hennes företrädare Lena Adelsohn-Liljeroth utmärkt sig med.

 

Stefan Löfven – statsminister (S)

Stefan Löfvén Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
Stefan Löfvén Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

Åsa Romson – klimat- och miljöminister samt vice statsminister (MP)
Margot Wallström – utrikesminister (S)
Morgan Johansson – justitieminister (S)
Anders Ygeman – inrikesminister (S)
Isabella Lövin – biståndsminister (MP)
Peter Hultqvist – försvarsminister (S)
Annika Strandhäll – socialförsäkringsminister
Gabriel Wikström – folkhälsa-, sjukvård- och idrottsminister (S)
Åsa Regnér – barn, äldre- och jämställdhetsminister
Kristina Persson – strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete (S)
Magdalena Andersson – finansminister (S)
Per Bolund – finansmarknads- och konsumentminister (MP)
Ardalan Shekarabi – civilminister (S)
Gustav Fridolin – utbildningsminister (MP)
Aida Hadzialic – gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Helene Hellmark Knutsson – högre utbildning- och forskningsminister (S)
Ibarahim Baylan – energiminister (S)
Mikael Damberg – närings- och innovationsminister (S)
Mehmet Kaplan – bostads- och stadsutvecklingsminister (MP)
Anna Johansson – infrastrukturminister (S)
Sven-Erik Bucht – landsbygdsminister (S)
Alice Bah Kuhnke – kultur- och demokratiminister (FP)
Ylva Johansson – arbetsmarknadsminister (S)

Vi på thegambia.nu önskar Alice Bah-Kuhnke och de andra ministrarna lycka till med den nya mandatperioden och vi är säkra på att de behöver de lyckönskningar de kan få!

Fatou Touray

Politikerintervju: Ndumbe Bah Öhman – Miljöpartiet de gröna

Ndumbe Bah Öhman
Ndumbe Bah Öhman – Fotograf: Max Öhman

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Ndumbe Bah Öhman från Miljöpartiet de gröna.

Namn: Ndumbe Bah Öhman

Parti: Miljöpartiet de gröna

Position i partiet: Riksdagskandidat nr. 33 och landstingskandidat nr. 9 (4 östra söderort)

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?

Jag skulle vilja säga att miljöpartiet har tre frågor som hjärtefrågor. Den första är självklart miljön som går som en röd tråd och genomsyrar all vår politik. Den andra är utbildning och lärarvård där vi vill förbättra skolan och ge barn oavsett bakgrund, en bra utbildning i en trygg arbetsmiljö och där lärande uppmuntras. Den tredje frågan är att miljöpartiet är mot främlingsfientliga krafter och står upp för solidaritet och alla människors lika värde. Att alla ska känna sig trygga och säkra i Sverige. Miljöpartiet arbetar för en nutid och en framtid där människor och miljö påverkas på ett solidariskt och hållbart sätt.

Mina hjärtefrågor är: Miljön där Vatten- och fiskerifrågan utgör ramen i mitt politiska engagemang. Jämställdhetsfrågor och sjukvårdsfrågor är andra frågor som intresserar mig och som jag kommer att driva och arbeta med. Ett område som jag inte behärskar är frågan afrofobi. Jag kommer att arbeta emot den typen av fördomar så mycket jag kan och föra fram den frågan på samma sätt som antisemitism och antiziganism.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?

Miljöpartiet har flera förslag för att minska rasismen och diskrimineringen inom polis- och andra myndigheter. Vidare anser miljöpartiet att diskrimineringsombudsmannen (DO) ska sorteras under riksdagen istället för regeringen för en mer objektiv granskning av Sveriges myndigheter. När det gäller diskriminering och rasism vill miljöpartiet öka stödet till etniska organisationer.

Rasismen drabbar olika grupper olika även om kampen mot rasism är generell och allmänmänsklig. Jag kommer inom miljöpartiet jobba för att bilder och annat nedsättande innehåll mot svarta (och andra grupper som till exempel ursprungsfolk) människor tas bort och ersätts med läromedel fritt från rasistiska stereotyper. Skolan ska förmedla idén om alla människors lika värde och inneboende värdighet. Jag kommer också arbeta för att förslaget om DOs årliga statistik över diskriminering ska differentieras så att kategorin ”diskrimineringsfall med afrofobiska motiv införs”. Jag kommer att jobba för att se till att Sverige föregår med gott exempel genom att kvotera in kvinnor och minoritetsgrupper i myndigheter och andra statliga institutioner .

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?

Det är svårt att sia om den framtida invandringen till Sverige. Men det vi redan nu vet och det statistiska befolkningsberäkningar pekar på är att Sverige inom en snar framtid kommer att vara i behov av arbetskraftsinvandring. Vi kommer behöva utbildad personal inom offentlig sektor och spetskompetens inom områden som till exempel industri och universitet.

 

Thegambia.nu tackar Ndumbe Bah Öhman för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

kiqi

Fatou Touray

Krönika: Dagen då Sverige gör helt rätt

På söndag, 14 september, är det val. Jag tror inte att någon i Sverige har missat detta. Däremot känner jag en oro över alla de som sitter med funderingar att inte rösta.
På söndag, 14 september, är det också ett år sedan Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans stod upp mot afrofobin och rasismen som så tragiskt tillåtits att få ett alltför hårt grepp om vårt land.

Händelsen som låg till grund för de tre manifestationerna mot afrofobi hade inträffat bara sex dagar tidigare, den 8 september. En svensk-gambisk man utsattes för ett brutalt överfall på en gångbro i Malmö och det hela skedde framför ögonen på hans då 1½-år gamla son.

Ni har kunnat följa fallet här på Thegambia och vi hade också äran att få en exklusiv intervju
med nyckelvittnet Alex, vars vittnesmål var klart avgörande för den fällande dom som kom tidigare
i år.

Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa och Café Pan-Africa Malmö, med Momodou Malcolm Jallow i spetsen, tog initiativet till det som kom att bli en trilling-manifestation i Sveriges tre största städer.

Jag vågar påstå att det för många av oss som stod där den 14 september 2013, känns det som om det vore igår. De hemska bilderna på brottsoffret Sallah sitter kvar på näthinnan. Tankarna på den stackars lilla pojken som under sitt blott andra levnadsår i livet bevittnar hur ett antal personer misshandlar hans pappa och går så långt att de försöker kasta honom över ett broräcke och ner på en trafikerad väg, får det att tåras i ögonen.

Bild: Thegambia.nu
Bild: Thegambia.nu

Vi måste våga tro att vi kan göra skillnad och vi måste ta varandras händer och stå enade mot hatet.

Privilegiet vi har i vårt land, demokratin. Den ger oss rätten att rösta för det land vi vill ha. Det land vi vill att våra barn och barnbarn ska växa upp i och ta över. På andra platser i vår värld kämpar människor med livet som insats för sin rätt att rösta. Vi här behöver bara kämpa för rätten till ett land fritt från främlingsfientlighet.

Jag vill be er att ta allt detta med er när ni röstar i år. Rösta för ett samhälle där händelser som de Yusupha Sallah, Fidel Ogu och andra utsatts för INTE accepteras.

In med kärlek och acceptans.
Ut med hat och främlingsfientlighet.

Låt den 14 september 2014 bli dagen då Sverige gör helt rätt.

 


 

Tre bildspel från förra årets manifestationer
Valsidan
Förtidsrösta
Ångerrösta (För dig som har förtidsröstat men ångrat ditt val)

Har du inte ditt röstkort av en eller annan anledning så finns information om hur du kan skaffa nytt på valsidan. Du behöver inte ditt röstkort om du röstar i din vallokal och på flera av de stora förtidsröstningslokalerna kan du få ut ett nytt röstkort på plats. Giltig legitimation eller någon som kan intyga din identitet är däremot ett krav.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Politikerintervju: Said Abdu – Folkpartiet

Said Abdu
Said Abdu

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Said Abdu från Folkpartiet.

 

Namn: Said Abdu

Parti: Folkpartiet Liberalerna

Position i partiet: Andra namn på riksdagslistan (Västra Götaland norra).

Motto: Din bakgrund skall inte avgöra din framtid.

 

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?
Folkpartiets hjärtefråga inför årets riksdagsval är frågan om skola och jämställdhet. Jag har själv tre hjärtefrågor inför valet, nämligen skola, jobb/näringsliv och att skapa ett tolerant samhälle.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?
Folkpartiet och jag själv har alltid jobbat hårt mot intolerans och främlingsfientlighet. Det vill vi fortsätta med. Genom att lyfta fram frågan ännu mer och bemöta hatet och intoleransen med fakta och kunskap hoppas vi att situationen kan bli bättre, jag anser också att hatbrott skall tas på största allvar och polisen bör få ökade möjligheter att utreda det.

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?
Vi inom Folkpartiet och jag personligen anser att invandringen kan ökas, vi värnar asylrätten och är även öppna för en ökad arbetskraftsinvandring.

 

Thegambia.nu tackar Said Abdu för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

 

Kiqi D Minteh
Fatou Touray

Politikerintervju: Victoria Kawesa F!

Victoria Kawesa F! Foto: Elisabeth Olsson Wallin.
Victoria Kawesa F! Foto: Elisabeth Olsson Wallin.

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Victoria Kawesa från F!.

Namn: Victoria Kawesa

Parti: F!

Position i partiet: Nummer tre på riksdagslistan och utrikespolitisk talesperson

Motto: Ett inkluderande samhälle för alla

 

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?

Mina och partiets hjärtefrågor när det gäller att motverka afrofobi är följande: Min hjärtefråga överlag är rasism och strukturell diskriminering. Det första jag vill göra när jag kommer in, det är att se till att afrofobi blir erkänt som ett institutionellt samhällsproblem. Sedan vill jag jobba för jämlikhetsdata och det handlar om att vi ska få indikatorer på hur diskrimineringen ser ut i samhället och jag vill ha in jämlikhetsdata som kan mäta rasdiskriminering i Sverige. Jämlikhetsdata är statistik som visar till exempel hur många afrosvenskar som är arbetslösa, saknar bostad etcetera. När man har dessa kunskaper så kan man sätta in åtgärder. Jag vill också jobba med aktiva åtgärder i arbetslivet och i utbildning. En annan viktig sak för mig är att jag vill stärka unga, svarta tjejer.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?

Skola: Det finns studier som visar att afrosvenska barn utsätts för rasistiskt språkbruk, kränkningar av deras personliga integritet. Stereotypa bilder av svarta människor i läromedel och i undervisningen finns och därför måste vi jobba långsiktigt normkritiskt i utbildningsväsendet. Vithetsnormer ska synliggöras som ett maktmedel som marginaliserar afrosvenskar. Barn ska lära sig att vita människor inte är i majoritet i världen, ändå är det de som representeras i media, litteratur och i vår kultur generellt. I Sverige är det viktigt att inte likställa svenskhet med vithet. Svenskhet är något som förändras konstant och idag är afrosvenskar en del av svenskheten, därför kan svenskheten inte definieras som bara vit.

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?

Bör ökas.

Thegambia.nu tackar Victoria Kawesa för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

 

Fatou Touray

kiqi

 

 

Politikerintervju: Christina Löwenström – Moderaterna

Christina Löwenström – Pressbild

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Christina Löwenström från Moderaterna.

Namn: Christina Löwenström

Parti: Moderaterna

Position i partiet: Riksdagskandidat, Göteborg, plats nr.8

Motto: Jag tror på människan!

 

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?

Moderaternas hjärtefråga i denna valrörelse är hur jobben ska växa fram med människan i centrum. Hur vi ska stärka kunskapsskolan i Sverige.

Mina hjärtefrågor är;
– Hur hjälper vi småföretagen att skapa fler jobb då vi vet att 4 av 5 jobb skapas inom småföretagen. De lever under en stor press med mindre trygghet än många anställda.

  • En bra utbildning, teoretiskt eller praktiskt är nyckeln till utjämna livsvillkor.
  • Det är viktigt att vi blir medvetna om de enskilda mänskliga rättigheterna och blir sedda som individer och därmed respekterade som sådana.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?

Vi måste börja titta på de strukturer som håller gruppen tillbaka.

Vi måste även börja inkludera svart/brun hud som typiskt svenskt. Det behövs fler förebilder.
Det är viktigt att dessa svenska barn får behålla oftast den enda identitet de känner till, alltså att vara svensk och inte bli sedda som främlingar i sitt egna land. Dessa strukturer börjar oftast på förskolan, lika väl som att man ska genussäkra förskola och skola skulle man kunna arbeta systematisk med att undanröja dessa strukturer. För att kunna göra detta måste vi fastställa att dessa strukturer finns. Detta försöker jag påverka i skolutskottet där jag är vice ordförande.

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?

Jag hoppas att asyltrycket på Sverige ska minska och att arbetskraftsinvandringen ska öka. Högt asylmottagande indikerar på en orolig och konfliktfylld värld vilket jag anser att vi bör ställa upp för.

Vi behöver övertala våra andra medlemsländer i EU att dela asylmottagandet mer solidariskt med oss. Jag har drivit frågan om flyktingpeng i Sverige och att EU ska ha en gemensam budget för flyktingmottagandet, då vi har en gemensam gräns och ansvar.

 

Thegambia.nu tackar Christina Löwenström för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

kiqi

Fatou Touray

 

Politikerintervju: Pa Mbye – Socialdemokraterna

Pa Mbye - Foto: Thegambia.nu
Pa Mbye – Foto: Thegambia.nu

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Pa Mbye från Socialdemokraterna.

Namn: Pa Mbye

Parti: Socialdemokraterna

Position i partiet: Ledamot i SDN, Västra Göteborg.
Nummer 12 på listan till kommunvalet.

Motto: Rättvisa och medmänsklighet!

 

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?

Som parti lägger Socialdemokraterna stor vikt vid det medborgerliga skyddsnätet. Att alla ska ha rätt till den hjälp och det stöd som de behöver i olika situationer.

Själv vill jag lyfta frågor som handlar om utbildning, arbetsmöjligheter och möjlighet till bostad och en bra miljö.

Flyktingfrågor och invandringsfrågor är andra mycket viktiga frågor för mig. Varje land har sina regler och har rätt till det. Samtidigt är det så att EU styr mycket. Sverige har en bra invandringspolitik i grunden, men den skulle kunna göras bättre. På 70-talet kom folk mestadels hit som invandrare via turism eller relationer, då var inte trycket lika stort på Sverige eller övriga EU-länderna som det är idag. Idag har vi stort tryck till följd av krig, svält och oroligheter. Det krävs att vi ser till vi möter dessa behov.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?

Vi jobbar ständigt mot diskriminering och skulle aldrig samarbeta med ett parti som Sverigedemokraterna. Mona Sahlin, tidigare partiledare för Socialdemokraterna är starkt engagerad i antirasism och sitter idag i styrelsen för den antirasistiska stiftelsen Expo. Vi vill vara med och säkra ett samhälle där alla är lika mycket värda. När det gäller specifikt afrosvenskar så har vi ett tydligt exempel i Västra Sverige, i Floid Gumbo som jobbar mycket genom scen och framträdande med att lyfta fram den positiva bilden av afrosvenskar. Hon skapar en positiv grund för barn och ungdomar att stå på. Det är viktigt att börja redan med våra barn. Jag har själv barn och har jobbat mycket med att skapa en bra självbild och självkänsla för dem som afrosvenskar.

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?

Vi är för en ökad invandring när behoven finns.

 

Thegambia.nu tackar Pa Mbye för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

kiqi

Fatou Touray

Är det viktigt att rösta – behöver invandrare rösta?

Under ett antal dagar kommer Sverige att rösta i de omtvistade riksdags-, kommun- och landstingsvalen. Många samhällsanalytiker ser dessa val både som en möjlighet och en utmaning för de olika politiska partierna, samt invandrare.

Bild: Thegambia.nu
Bild: Thegambia.nu

Från det senaste valet, för fyra år sedan, har det varit väldigt många rubriker hos Sveriges politiska arena: det extremhöger-lika politiska partiet – Sverigedemokraterna – har skapat många rubriker, både pga resultaten från det senaste europeiska parlamentsvalet och partiets inställning gentemot invandring och främlingsfientlighet. Å andra sidan kämpar andra politiska partier för att göra en ’come back’ till makten eller håller kvar sina positioner i den politiska omgivningen.

Allt detta sagt och gjort, invandrade – minoritetsgrupper – har kämpat, inte bara för att integrera sig i svenska samhället utan också för att låtsas eller försöka ignorera det framväxande stöd som SD har rönt senaste åren. Även om många invandrare saknar politisk kunskap, är de medvetna om den rasistiska och främlingsfientliga attityden som SD och alla andra europeiska högerextrema politiska partier har som sina politiska propaganda.

SD:s nuvarande partiledare Jimmie Åkesson gick med i partiet som en missnöjd tonåring 1995. Invandrare måste hålla ihop och neka denna glasögonprydda småstadskille chansen att få röster. Nu är vi alla medvetna om att sedan SD startade 1988, har partiet lockat nynazister, konspirationsteoretiker och även svenskar som kämpade för Hitlers Tyskland. Nynazisterna kan ha hängt upp sina stövlar, men folk med rasistiska åsikter flockas i partiet. Det här måste vi sätta stopp för, annars kommer resultaten bli katastrofala.

Som Lisa Bjurwald förklarade det: ”Från stövlar till kostymer”. Hon menar att för många år sedan bestod SD av arga män som marscherade på gatorna med tunga stövlar och sjöng den otroligt rasistiska sloganen ”Sparka ut det främmande avskummet! ”. Idag är de en smärta i röven för socialdemokratin och för alla som har känsla för tolerans. Vad händer med det svenska samhället? Varför förlorar somliga folk sina känslor av samhörighet? Var har den svenska artighet och vänlighet tagit vägen?

Svaren på dessa frågor ligger inom oss. Inom oss som en nation, integrerad i en cirkel, en cirkel som ingen rasist kan förstöra, och en rasist har inte någon plats i vårt samhälle. Nu är det dags att vakna upp från våra drömmar; och nu är det dags för svenskar och icke-svenskar att förenas mot främlingshat och rasism, det är dags att dra en linje och säga: ”det räcker nu, inte mer, inte i mitt namn, inte i det här landet!!”

Det är inte tillräckligt att hålla plakat och protestera utanför riksdagen. Allting börjar här, här i dessa val; och i dessa val som vi har väntat på de senaste fyra åren. Det åligger alla invandrare som har möjlighet att rösta, att gå och rösta. Även en röst räknas!

För ett halvt sekel sedan hade invandrare ingen rätt att rösta. Sedan 1976 införde Sverige rösträtt för invandrade. Så dessa val ger oss möjligheten att utöva våra privilegier i en stor demokrati som Sverige. Denna demokratiska rättighet är ett privilegium som inte bör tas lätt på, därför blir det nödvändigt att inte låta SD lysa i dessa val.

Så jag vill bara avsluta med att uppmana alla invandrare och icke-invandrare att rösta på ett parti som representerar vårt intresse och intresset av denna nation till varje pris.

 

Amat Jeng
Amat Jeng

Flyktingmottagning, för vem?

Arkivbild: Fredrik Reinfeldt Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
Arkivbild: Fredrik Reinfeldt Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

Jag har länge velat att vi ska prata om VARFÖR vi hjälper flyktingar, istället för att låtsas att vi inte har något val, vilket vi förstås har, eftersom vi tillsammans med Tyskland ligger i topp i Europa. Vi KAN stänga våra gränser. Andra länder gör det. Vi har gjort det förut. Judar som ville flytta hit under andra världskriget skickades tillbaka till Tyskland, mot en säker död. Argumenten var ungefär desamma: De tar jobben. Kulturkrock. Konstig religion. Ohederliga och tjuvaktiga människor. Förmodligen. Man kan inte veta, så bättre att inte släppa in. Baltutlämningen är ytterligare ett exempel på svensk feghet.

Nu blev jag till hälften bönhörd vad gäller fokus i debatten. Statsministern sa i sitt sommartal att flyktingmottagningen kommer att kosta, men vi behöver öppna våra hjärtan, och det är ju rätt och riktigt. Sedan sa han något annat mycket viktigt: ”vi har lärt oss att människor som kommer hit sedan är med och bygger Sverige tillsammans med oss”. Vad det egentligen betyder, för den som är fokuserad på pengar, är att flyktingar kostar ett litet tag. Sedan slutar de kosta och bringar in pengar istället.

Man kan alltså se flyktingmottagning på två sätt, som båda är rätt. Den är en humanitär insats för att människor ska få leva. Men den är också en investering för framtiden. Vi investerar i en bra och värdig mottagning, och om några år har flyktingarna jobb, och betalar skatt, och vi blir totalt sett rikare, även i reda pengar räknat.

Den delen av hans tal försvann dock ur debatten. Den diskuteras inte alls. Allt fokus är nu på flyktingar vs. gamla som svälter och barn som inte får skolböcker. Ska vi ha det ena eller det andra?

SD blev i alla fall lyckliga. Linus Bylund deklarerade med en makaber cynism att det är en ”julklapp” att Reinfeldt uttryckte sig som han gjorde. Fridolin kontrade med att barn som mördas uppenbarligen inte borde kallas för ”julklapp”.

Jag brukar säga att vi inte slentrianmässigt ska kalla den för rasist som vill att vi begränsar flyktingmottagandet eller hela invandringen. Många nationalister är rasister. Väldigt många. Men inte alla. Man måste få ha åsikter om vad vi lägger våra gemensamma medel på – det är en del av demokratin, och det är mycket sådant valet handlar om. Och nu har jag som sagt fått lite som jag ville: vi diskuterar den del av invandringen som är en valfråga, nämligen vill vi hjälpa eller vill vi låta bli att hjälpa. Så då vill inte jag vara sämre. Här är en sifferexercis:

Såvitt jag förstått är de 48 miljarderna för flyktingmottagning en sammanslagning av kostnaderna för de fem åren 2014-2018. Det betyder att det är mindre än tio miljarder per år. Det är förstås mycket, men jag får känslan av att många tror det är 48 miljarder årligen.

Det jag tycker är lite synd är att vi, det vill säga media, är så fokuserade på förändringar i statsbudgeten. Vi vet precis vad restaurangmomssänkningen kostade, men har ingen aning om vad vi gemensamt lägger på annat, såsom myndigheter, sjukvård, skolor, a-kassa osv.

När jag för en tid sedan försökte rota fram summan av de gemensamma medlen, det vill säga skatter + övriga intäkter, fick jag leta ett bra tag för att hitta siffran: Vi spenderar ungefär 1 500 000 000 000 årligen gemensamt via stat, kommun och landsting. Ett tusen femhundra miljarder. De knappa tio miljarderna om året som nu står på alla löpsedlar är alltså 6 promille av dessa pengar. Det är inte så att vi är på väg att gå under pga dem.

Sedan ska vi minnas att de pengar vi spenderar sätter människor som redan bor här i arbete också. Bostäder byggs. Mat lagas. Bert far land och rike runt och driver upp flyktingbostäder som svampar i marken. Man kan tycka vad man vill om det, men han har fått ner dygnskostnaden per flykting till 300 kr, vilket är bra gjort. I spåren av hans och andras frambringande av bostäder lever glesbygden upp.

Det jag vill att vi pratar mer om är det som inte är pengar. Jag skulle vilja att vi som lever här knyter ihop oss med dem som anlänt. För ett drygt år sedan hörde jag av mig till Sollentuna kommun och bad att få bli fadder till en flykting. Vi träffades, jag och de ansvariga, de var förvånade, men trevliga, och skulle höra av sig, men det hände inte.

Jimmie Åkesson Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
Jimmie Åkesson Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

En barndomsvän som i många år bodde i Bromölla och Sölvesborg berättar att det faktum att Jimmie Åkessons familj bor i Sölvesborg har gjort att bygden splittrats. Många är för SD, men det finns också en motvåg, som är starkare än i mer neutrala bygder. De tvåhundra flyktingar som placerats där har verkligen tagits om hand av bygden. Insamlingar har ordnats. Man hjälper och stöttar för att verkligen visa att vi svenskar inte är främlingsfientliga. I konflikten med de flyktingkritiska tar människor ställning på ett annat sätt än vi gör som inte möter hatet.

Jag läser deprimerande rapporter från bloggare och journalister som besökt flyktingbostäderna. Starka människor som flytt för sina liv och äntligen tagit sig till Sverige placeras plötsligt långt ute på landet i en idyll, där de är totalt sysslolösa och inte möter en enda svensk. Vilken omställning! Och så dumt och onödigt. De är rastlösa och frustrerade. Det är inte konstigt.

Vi finns ju här, vi som känner oss hemma i Sverige. Vi kan hjälpa till. Skolklasser kan besöka flyktingarna, och barnen kan få prata och leka med flyktingarnas barn. Jag och många med mig kan nog tänka oss att åka någonstans någorlunda regelbundet och lära känna någon. Är säker på att alla har fascinerande levnadsberättelser att dela med sig av. Jag vill gärna lyssna. Jag vill gärna berätta. Men jag vet inte hur jag ska ta mig dit.

Länge var policyn i Sverige att flyktingmottagning var ett nödvändigt ont. Nu har vi lite kommit ifrån det, och det är nog bra. Vi måste inte hjälpa, lika lite som Norge, Danmark och Finland inte måste. Vi kan strunta i vårt ansvar, precis som våra grannländer. Vi kan liksom de stänga våra ögon och öron och låtsas att det inte är vårt problem att människor förföljs och dör. Och vi kan, liksom SD, bygga vårt utrikesengagemang runt myten att det finns ett smartare sätt: att hjälpa dem som flyr ”på plats” genom att skicka en peng, och låta någon annan fixa. Att så att säga köpa oss fria.

Vi kan se mottagningen som en skyldighet, men mycket hellre som en möjlighet. En chans att bli rikare, både som människor och som land. En chans att göra rätt. Och också att sona.

”Aldrig har jag skämts så över att vara svensk som när jag stod på Karlstad station och såg tågen med tyska soldater resa genom Sverige till Norge”, sa min mormor. Nu är det vi och Tyskland som tar vår chans att hjälpa, till skillnad från de flesta andra länder i Europa.

Det hade gjort min mormor stolt.

Fotnot: Relaterat, Helenas privata blogginlägg Att hjälpa av hat.

Helena Trotzenfeldt
Helena Trotzenfeldt