Etikettarkiv: våld

Amira Merabet brändes till döds – manifestationer mot kvinnovåld

Den 5 september brändes 34-åriga Amira Merabet till döds i El-khroub, en stad som ligger strax utanför Constantine i Algeriet. En organiserad demonstration ägde rum den 10 september där hundratals personer och aktivister deltog för att fördöma händelsen och resa sig upp mot kvinnovåldet. Många deltog under parollen Y’en a marre, ”vi har fått nog”. Rapporterade Huffingtonpost den 10 september.

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Mohamed Zaid skriver i en artikel att Amira Merabet mördades av en man som hon vägrat gifta sig med. Mannen uttryckte sin ilska genom att bränna Amira Merabet. Detta har väckt stor uppmärksamhet. Tre möten har redan ägt rum i Alger, Oran och Constantine där brottet mot Amira Merabet har fördömts. Skådespelare och medborgare i Béjaïa höll den 24 september en samling för Amira Merabet. Ändamålet med samlingen var att resa sig upp mot kvinnovåldet i landet.

Den 5 mars förra året gick en lag igenom som kriminaliserar våld mot kvinnor i Algeriet, detta efter många år av påtryckningar från bland annat feministiska föreningar. Tunisien var dock det första landet i Maghrebregionen att kriminalisera våld mot kvinnor. Vilket gör Algeriet till det andra landet i regionen att införa samma lag. Efter självständigheten 1962 har kvinnornas position blivit någorlunda bättre, dock finns det fortfarande brister vad gäller kvinnornas position i Algeriet. Jämlikhet, rättvis praxis och lagar behövs därför för att kvinnornas position ska kunna förbättras.

Internationella och nationella organisationer har slagit larm om det ökade kvinnovåldet och sexuella trakasserier, men ingenting har gjorts för att sätta stopp mot kvinnovåldet. Trots att lagen som skulle hjälpa kvinnor som utsätts för våld verkar det som att det bara är något som står på papper, kampen för de kvinnliga rättigheterna fortsätter och Algeriets feminister är redo att ta kampen mot ojämlikhet och våld mot kvinnor.

 

Nadia Chache
Nadia Chache

 

 

Minst 87 döda i Burundi efter blodiga sammandrabbningar

Minst 87 människor har dödats i Burundis huvudstad Bujumbura under fredagen. Sammandrabbningarna är de hittills våldsammaste sedan i april då oroligheter utbröt i landet efter ett politiskt sammanbrott då president Pierre Nkurunziza meddelade att han kandiderar för en tredje mandatperiod som president. Ett kuppförsök följde och sedan dess har landet varit mycket oroligt.

Bujumbura. Foto: Dave Proffer
Bujumbura. Foto: Dave Proffer

Enligt landets militär ska merparten av dödsoffren ha varit rebeller som dödats då de genomfört tre attacker mot militärförläggningar i staden under fredagen, attackerna ska ha skett i stadsdelarna Ngagara, Musaga och Mujejuru. 79 av dödsoffren ska ha varit rebeller som dödats under attackerna, då militären även tillfångatog 45 personer, militären och polisen ska i sin tur ha drabbats av 8 dödsfall, samt 21 skadade.

Den totala dödssiffran är dock osäker då flertalet vittnesmål från staden har vittnat om att människor hittats döda på gatorna runt om i staden under lördagsmorgonen. I vissa områden, som sedan tidigare varit kända för att vara regeringskritiska, har vittnesmål inkommit om att fler än 20 unga män hittats dödade, många av dessa skjutna på nära håll och med bakbundna händer. På flera andra håll i staden ska fler dödsoffer ha hittats skjutna under lördagsförmiddagen. Boende i staden som talat med nyhetsbyrån AFP menar att några av de döda var barn och att de hittats döda på lördagsmorgonen efter att polis och militär hämtat dem från sina hem under fredagskvällen och natten mot lördag. Polis och militär tillbakavisar dessa uppgifter och menar att de dödade alla varit kopplade till de rebellattacker som genomfördes under fredagen.

FNs säkerhetsråd har fördömt våldet som råder i Burundi och FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon uppmanar alla parter i konflikten att avstå från upptrappning av våldet samt hämndaktioner, och varnar samtidigt för att alla som gör sig skyldiga till att beordra eller begå brott som bryter mot de mänskliga rättigheterna kommer att hållas personligt ansvariga. Men samtidigt som våldet fortsätter i Burundi meddelade FN i november att man har sämre förutsättningar och resurser att hantera konflikten i Burundi än vad man hade vid folkmordet i Rwanda 1994, ett folkmord som skördade minst 800 000 människors liv.

HÄR kan du läsa vad Afropé tidigare skrivit om de pågående oroligheterna i Burundi.

Anna Wedin
Anna Wedin

 

Lila hibiskus gör ingen besviken

Debutromanen ”Lila hibiskus” gavs inte ut i Sverige förrän roman nummer två blivit en succé. Men har du missat den är den väl värd att leta reda på. För vi pratar om Chimamanda Ngozi Adichie, som förmår att skapa sann bokstavsmagi.

Boken Lila Hibiskus, Foto: Helena Svensson, Afropé
Boken Lila Hibiskus, Foto: Helena Svensson, Afropé

”Lila hibiskus” är den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies debutroman, och kom ut redan 2003. Boken översattes dock till svenska först 2010, efter att hennes andra roman, ”En halv gul sol” blivit en braksuccé.

Chimamanda Ngozi Adichie är en av Afrikas starkast lysande litterära stjärnor just nu. Och ”Lila hibiskus” lämnar knappast någon besviken.

Jag har sällan eller aldrig läst en bättre skildring av det tudelade i att växa upp med en framgångsrik och i samhället väl ansedd far – som samtidigt är en religiös tyrann hemmavid. Kambili är femton år och lever med sin bror Jaja och sin mamma och pappa i ett överdådigt hus komplett med tjänstefolk och marmorgolv i Nigeria. Hon gör sitt bästa i skolan och sitt bästa hemma. Att hon aldrig riktigt ler och inte heller förmår hänga med i det sociala samspelet i skolan är det få som förmår tolka. Skolan handlar om en enda sak: att bli utnämnd till nummer ett i klassen vid årets slut. Och hemlivet handlar om att följa schemat pappa fastställt och försöka härda ut. Kambili slits mellan kärlek till och stolthet för sin pappa – och ren skräck eller ordlös fruktan när han misshandlat mamman så att fostret hon hade i magen dör och mamman närmast förblöder.

Boken Lila Hibiskus, Foto: Helena Svensson, Afropé
Boken Lila Hibiskus, Foto: Helena Svensson, Afropé

Det är outhärligt på sina ställen. Och just det att pappan har så gräsligt mycket pengar, i ett land där de flesta har klart mindre av den varan, gör allt så mycket svårare. Borde inte mamman skydda sina barn och sig själv och bara lämna? Låter självklart kanske. Men det är svårare när ”alla” avundas familjen, föräldrar ber mannen att gifta sig med deras döttrar och så vidare … Och att det inte alltid är så lätt för en ensam kvinna i Nigeria ser man tydligt på pappans syster Ifeoma. Trots sin anställning på universitetet har hon inte råd att köpa vare sig gas för att kunna laga mat eller ens enkelt mjölkpulver. Men hennes tre barn fostras i en varm, kärleksfull och uppmuntrande miljö. När Kambili och Jaja av en serie slumpmässiga händelser plötsligt hamnar hemma hos Ifeoma och hennes barn är clinchen total. Kambili vet inte hur hon ska bete sig, men finner plötsligt att hennes värld med ens expanderat … Och hon upplever känslor hon aldrig tidigare upplevt.

Betyg: 4 av 5
betygbetygbetygbetyg

 

 

 

Helena Svensson
Helena Svensson

 

 

 

 

 

 

Misshandeln på Sjumilaskolan fortfarande under utredning

Det har gått en månad sedan misshandeln av en elevassistent på sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg. Ett brödrapar är misstänkta för gärningen och den yngre av de två är en elev på skolan.

Det finns flera vittnen till händelsen som ska ha skett ute på skolgården och enligt polisen har man nu hållit kompletterande förhör med både vittnen och målsägande för att få en mer detaljerad bild av händelsen. Härnäst väntar förhör med de misstänkta gärningsmännen, som man hoppas kunna genomföra de närmsta veckorna, berättar polisassistent Sauli för thegambia.nu. Vidare förklarar han;

Vi har hög belastning på ungdomssektionen här just nu och vi måste prioritera ärenden. I detta fallet sitter ingen frihetsberövad och vi bedömer inte att det föreligger något ytterligare hot mot målsägande i nuläget. Fallet har prioritet eftersom en minderårig är inblandad, men vi har alltså andra fall, också de med minderåriga, som just nu måste gå före.

Thegambia.nu har sökt rektorerna på Sjumilaskolan utan framgång, men enligt polisassistent Sauli rådde det orolig stämning på skolan under dagarna närmast efter misshandeln. Han säger dock att man på polisens sida förutsatt att det nu lugnat sig, då man inte hört ifrån skolan på ett tag.

Foto: Kiqi D Minteh/Afropé.se

De misstänkta bröderna är inte kända av polisen sedan tidigare och något klart motiv till gärningen vill man inte på polisens sida uttala sig om ännu. Det är för tidigt att prata om både motiv och eventuellt åtal än så länge. Man är fortfarande i tidigt utredningsskede och det gör det omöjligt att lämna ut några detaljer i ärendet för närvarande.

Känns fruktansvärt”
Thegambia.nu har pratat med målsägande som i nuläget inte känner sig redo att gå in på några större detaljer, utan vill att polisen ska få sköta utredningen i lugn och ro, utan för mycket spekulationer eller historier i media. Han låter dock meddela att han efter omständigheterna mår hyfsat, men berättar också hur fruktansvärt det känns att ha blivit utsatt för något sådant här på en arbetsplats där man jobbar med just ungdomar och att försöka ge dem en tro på sig själva och ett hopp om en dräglig framtid, i ett av Göteborgs just nu oroligaste områden med skottlossningar och gängkrig som tycks eskalera i mycket snabb takt.

För tillfället vårdas han på Östra Sjukhuset till följd av en allvarlig medfödd blodsjukdom som han måste behandlas för på vårdinrättning med jämna mellanrum. Han var också vid misshandelstillfället under vård på samma ställe, men hade fått godkänt för permissioner för att kunna sköta sitt elevassistent-jobb på skolan. Överfallet är givetvis en bidragande orsak till att hans återhämtning och utskrivning från sjukhuset lär låta dröja på sig.

Tidigare artikel:
Misshandel av svensk-gambisk elevassistent
på skola i Göteborg

 

kiqi

 

Misshandel av svensk-gambisk elevassistent på skola i Göteborg

I fredags förmiddag skedde en misshandel på Sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg.
Misshandelsoffret är en anställd på skolan och en av de misstänkta gärningsmännen är elev på samma skola.

Det finns flera vittnen till händelsen som ska ha skett ute på skolgården. Enligt polisens kriminaljour är två personer misstänkta för brottet, men ingen av dem har frihetsberövats. Då en av de misstänkta bara är 16 år gammal så kommer ärendet att handläggas av polisens ungdomssektion. Detta innebär bland annat speciella rutiner kring handläggningstider och ska medföra snabbare handläggning.

Eftersom händelsen skedde i fredags och har följts av helg finns ännu mycket knapphändiga uppgifter om misshandelsfallet. Det ska ha förekommit handgemäng och enligt vittnesuppgifter har misshandelsoffret utsatts för både slag och sparkar, bland annat mot huvudet.

SOS Alarm kontaktades och en ambulans skickades till platsen. Misshandelsoffret fördes sedan med svullnader och smärta i huvudet, samt smärtor i munnen och tandraden, till Östra Sjukhuset för fortsatt vård och observation.

 

 

kiqi

Fatou Touray
Fatou Touray

Krönika: Ibland är jag rädd för att synas

IMG_2326Det ökade högerextrema våldet har gjort mig försiktig. Senast nu i helgen skedde en eventuell nazistattack i Malmö, i ett område jag ofta besöker. När jag går med barnvagnen på kvällen med mina barn så håller jag mig nära bilvägar och kastar ständigt blickar över axeln för att titta efter fara. Ibland när jag sitter på bussen så känner jag hur någon tittar ogillande på mig och mina två mörkhyade barn. Jag sänker blicken och undviker ögonkontakt, för tänk om människan är en sån där våldsam extremist.

Det kanske är löjligt och jag kanske bara är paranoid. Internet svämmar över av främlingsfientliga sidor och diskussioner om hur man med våld ska jobba för ett etniskt homogent Sverige. Det obehagliga är att de här människorna finns på riktigt, mitt bland oss, och inte heller ser de nödvändigtvis ut på ett speciellt sätt så man kan identifiera dem.

Resten av Sverige kämpar emot, det känns tryggt att så många ger sig ut på gatorna och demonstrerar och visar att allmänheten inte accepterar hatbrott. Men när jag går själv på natten så är det bara jag och barnen där, då kvittar det hur många som skulle demonstrera för min skull nästa dag om något händer, för de finns inte där när olyckan inträffar. Själv har jag aldrig gått på någon sådan demonstration, jag har barn att ta hand om och jag är rädd för attacker liknande den i Kärrtorp.

Låter jag indirekt nazisterna vinna? Deras mål är ju antagligen att skrämma folk som jag och de har de lyckats bra med. Varför ska jag skämmas för att se folk i ögonen? Jag har ju inte gjort något fel egentligen. Om någon borde skämmas så är det väl ändå de som dömer mig och min familj som mindre värda utan att ens känna oss.

Jag tror det är dags att sluta vara rädd och att börja ta plats i samhället. Det är dags att se folk i ögonen, dunka näven i bröstet och säga ”jag har lika stor rätt att vara här som du och jag kommer alltid vara här”. Vi är fler än dem och det är dags att visa det, vi måste sprida ut oss som myror i en myrstack och visa att vi finns överallt och rör du min kompis så rör du mig. Visa civilkurage, stampa fötterna i golvet och ropa ”här är jag!”, så att alla förstår att här är du och det finns ingen som kan ta sig rätten att skrämma dig från att leva ditt liv.

Kanske kommer jag till och med börja våga gå på demonstrationer en dag.

 

eva hallencreutz

Gambier i Malmö utsatt för hemsk gängmisshandel framför ögonen på sin 1,5-åriga son.

Vid 19-tiden i söndags kväll utsattes 32-åriga Malmöbon Yusupha Sallah för en brutal och hänsynslös misshandel. Misshandeln skedde uppe på gångbron ovanför Hyllievångsvägen i Malmö. Helt oprovocerat attackerade ett gäng honom och hans endast 1,5 år gamla son, när de var på väg till lekplatsen i området Kroksbäck. Polisen har klassat händelsen som ett hatbrott.

När Yusupha och hans son, Yunus, är på väg mot lekplatsen i området så möter de plötsligt ett grupp på fyra personer som kommer mot dem. Just då befinner de sig uppe på bron som ligger ungefär 5 meter ovanför Hyllievångsvägen. Gruppen består av en man och tre kvinnor. Sonen Yunus går och leker med en leksak och helt utan förvarning sparkar mannen leksaken ur handen på sonen. Yusupha frågar då mannen vad han håller på med och det blir starten på en lång rad av förolämpningar och grov misshandel. Mannen börjar skrika ”Din djävla svarta man, jag vill döda dig och din son” och sen putter han omkull min son, berättar Yusupha.

Efter att de puttat omkull sonen så ger sig alla fyra på Yusupha och han får ta emot flera slag och sparkar. Ytterligare ett gäng på sex män kommer då fram och deltar i misshandeln av Yusupha. Han försöker desperat försvara sig, har flera vittnen berättat, men trillar till marken. Kvinnorna håller i hans kläder och männen slår och sparkar på honom.

-Min son börjar gråta och försöker ta tag i mitt ben medan de slår mig, har Yusupha berättat för bland annat sydsvenskan.

Troligen är det här han förlorar medvetandet och gänget som nu är tio stycken börjar hjälpas åt med att försöka lyfta honom över stålräcket på gångbron. Fem meter ner går en bilväg med både linjetrafik och biltrafik. Precis i sista sekund vaknar Yusupha till och får tag i broräcket.

– Jag tackar Gud för att jag kunde hålla mig kvar för jag kunde ha dött om jag föll ner. De tog av skorna och slog på mina händer för att jag skulle släppa. Men de slutade när de hörde att polisen var på väg.

Vid något tillfälle i allt detta tumult ska någon i gänget, enligt ögonvittnen, även ha kastat en cykel mot Yusupha, men missat hans huvud med bara några centimeter.

När polisen anländer till platsen så blöder Yusupha Sallah kraftigt och han förs sedan med ambulans till Skånes Universitetssjukhus. Enligt sjukhuset har flera tänder lossnat i överkäken, han hade ett jack i ögonbrynet och svullnader överallt i ansiktet. Utöver det var hela kroppen full av skrubbsår. Han hölls kvar på sjukhus över natten men fick komma hem tidigt på måndagsmorgonen.

Polisen har tagit hand om allt som Yusupha Sallah hade på sig för att säkra spår. Händelsen rubriceras som grov misshandel och utreds som hatbrott av Malmöpolisen. Om förövarna döms för hatbrott så är det en faktor som kan leda till skärpt straff i förhållande till vanligt våldsbrott. Varför den grova misshandeln är klassad som ett hatbrott är för att gärningsmännen verbalt har kränkt målsäganden och sonen med hänvisning till deras ursprung och hudfärg, uppger Thomas Bull, chef för polisens hatbrottsgrupp.

– Gärningsmännen har visat en otroligt stor likgiltighet. Dels genom de skador han skulle kunna få av bilarna och bussarna nedanför, dels genom att de slog honom på händer och armar för att han skulle falla, säger Thomas Bull.

Yusupha Sallah kommer ursprungligen från Gambia. Han kom till Malmö förra hösten, tillsammans med sin danska sambo och deras lille son Yunus. Enligt Yusupha är detta det första negativa han varit med om sedan de flyttade hit och han tänker inte börja hata någon. Han säger till media att det enda han hoppas på nu är att de skyldiga ska få sitt straff och kanske lära sig något av det.

Kiqi dumbuya minteh 4