Etikettarkiv: will smith

#OscarSoWhite

”Hej, idag är Martin Luther Kings födelsedag och jag kan inte låta bli att ställa frågan; är det dags att människor av färg (people of color) inser hur mycket makt och inflytande vi har och att vi inte längre behöver be om lov att bli inbjuden någonstans? Jag ställer frågan; Har vi nu kommit till en ny tid och plats där vi inser att vi inte längre kan tigga om kärlek, bekräftelse och respekt inför någon grupp? Det kanske är det dags att vi inser att om vi älskar och respekterar och erkänner oss själva på det sätt som vi ber andra att göra, så är det där den sanna makten ligger. Jag ställer helt enkelt frågan. Det här är vad jag tycker; akademin har rätt att erkänna vem de vill. Att bjuda in vem de vill och jag tror att det nu är vårt ansvar att göra en förändring. Kanske är det dags att dra tillbaka våra resurser och sätta tillbaka dem till våra samhällen, i våra program och vi gör program för oss som erkänner oss på ett sätt som vi ser är passande, som är lika bra som det så kallade mainstream alternativet. Jag vet inte. Det jag dock vet är att; tigga om bekräftelse eller ens fråga minskar värdigheten och minskar makten och vi är ett värdigt folk och vi är kraftfulla, låt oss inte glömma det. Så låt akademin göra deras grej, med all elegans och kärlek, och låt oss göra vår grej. Jag har inget annat än kärlek. ”

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Den 28 Februari kommer den prestigefyllda Oscarsgalan sändas live från Los Angeles. Att vinna en Oscar som skådespelare är något oerhört ärofullt och den yttersta bekräftelsen på att man har gjort en betydelsefull insats inom filmindustrin. Nu har namnen släppts på de skådespelare som är nominerade till årets Oscarspris och den namnlistan har skapat mycket debatter framförallt i USA men också världen över. Det är bara vita skådespelare som har nominerats till de olika kategorierna. Det här har väckt stort missnöje hos många afro-amerikaner som känner sig förbisedda och uteslutna. Citatet ovan är från ett Youtube-klipp som Jada Pinkett Smith publicerade efter att de nominerade skådespelarna offentliggjordes. Hon har nu tillsammans med en rad andra kända profiler så som Spike Lee och Michael Moore valt att bojkotta galan och uppmanar andra att delta i bojkotten på grund av brist på mångfald. Kort efter att nomineringen släpptes spred sig hashtagen OscarSoWhite som en löpeld på twitter.

I år har vi sett filmer som Beasts of no Nation, en fantastiskt gripande Netflix-produktion där Idris Elba spelade en mycket övertygande roll som kommendant över en barnsoldats armé. En otroligt viktig film som speglade den verklighet vi behövde se. Filmen Creed där Michael B Jordan spelade mot Sylvester Stallone där han överraskade och spelade en mycket övertygande roll som Appollo Credd’s son. Will Smith tillsammans med Gugu Mbatha-Raw gjorde också enastående insatser i filmen Concussion. Det hade spekulerats kring alla dessa skådespelare att de förtjänade en Oscarsnominering för deras insatser, speciellt kring Idris Elba och Will Smith.

Klipp av The National

Man kan tycka att det uttalandet som Jada Pinkett Smith gjorde i sitt videoklipp må vara kontroversiellt, mycket ’vi‘ och ‘dem‘ prat men är det kanske befogat? Är det en slump att ingen av de skådespelare ovan blev nominerade? Eller är det ännu ett bevis på att den vithetsnorm som finns i vår värld når ut i alla aspekter?

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Filmen Straight Outta Compton är också en film som har varit en het snackis under 2015. Det är en biografisk film som skildrar historien om hiphop-gruppen N.W.A. Inte en enda skådespelare blev nominerad för sina insatser. Dock blev Andrea Berloff, S. Leigh Savidge, Alan Wenkus och Jonathan Herman nominerade i manus-kategorin till en Oscar för just filmen Straight Outta Compton, det ironiska med det är att alla fyra är vita. Filmen skildrar ändå på något sätt svart historia och de flesta av rollerna spelas av afro-amerikaner men de får inget erkännande för sina insatser utan den får deras vita kollegor ta emot.

Vilka signaler sänder Oscarakademin ut genom att endast nominera vita människor till det mest prestigefyllda priset som finns inom filmindustrin? De sänder ut signalen att det endast finns plats för en typ människor vid ”det stora bordet”. Det visar på att vår värld är väldigt skev. Det visar på att USA som land har en lång väg att gå när det kommer till mångfald. Det visar på att svarta människor ännu en gång hamnar längst ner på prioriteringslistan. Underhåll oss, dansa för oss, sjung för oss, få oss att skratta. Men förvänta er ingen typ av erkännande eller tacksamhet för er insats. Var glada att ni ens får vara med. Vårt spel, våra regler. Ska det vara så? Vi är nu inne på 2016 och vi fortsätter tvingas ha samma diskussioner om och om igen. Vi måste erkänna den vithetsnorm vi lever i, det är först när vi gör det som vi kommer kunna börja göra en synlig förändring.

Vi jobbar just nu i motvind, folk tycker man är tjatig, att man ska släppa det gamla och inse att rasism inte finns i dagens samhälle. Så länge människor lever i den totala förnekelsen finns det inget hopp om förändring. Vi kommer tvingas älta samma sak år efter år och hur sjukt är inte det egentligen? Att det finns så många miljoner människor som kämpar varje dag att bli behandlade med respekt och få det erkännande och uppmärksamheten de förtjänar och blir nekade den på grund av deras hudfärg. Ingen människa som inte har varit i den situationen kan sätta sig in i hur det känns. Hur det känns att behöva kämpa dubbelt så hårt för att bli tagen på allvar. Hur det känns att veta att du lever i en värld där du har de sämsta förutsättningarna på grund av din hudfärg. Inte på grund av dina förmågor, personlighet eller insatser utan på grund av din hud. Tänk på det nästa gång ni blir trötta på människor som ”tjatar” om rasism och vithetsnormer. Den känns inte synlig för er för ni ingår i den ”rätta” normen.

Jag tycker att vi skall leva tillsammans i harmoni. Där kärlek och respekt genomsyrar allt vi gör. Där man blir bedömd efter ens förmågor och insatser oavsett hur man ser ut. Jag tror att det är farligt att prata om ’vi’ och ‘dem’ oavsett vilket håll det kommer ifrån. Jag måste dock säga att jag tycker att det ’vi’ och ‘dem’ -pratet som Jada Pinkett Smith har i sitt klipp är befogat. Det är som hon säger, människor ska inte behöva be och tigga efter respekt och erkännande som de har förtjänat. Om den officiella mainstream-världen inte vill inkludera alla människor så finns det inget annat val än att de grupper som utesluts måste skapa forum där deras insatser blir hörda och uppskattade.

Vi får bara hoppas att Oscarakedamin tar till sig all den kritik de har fått och vi nästa år får se en nomineringslista som bättre representerar hela befolkningen. Vi får även hoppas på det här blir en wake up call till alla de som tror att rasism och vithetsnorm bara är ett uttjatat ämne. Det är på riktigt och det måste ske en förändring nu. För helt ärligt, jag är trött, trött på att skrika i motvind att jag är lika mycket som vem annan som helst och jag vet att det är många med mig som är minst lika trötta…

Mam-Yandeh Gaye
Mam-Yandeh Gaye

En Oscarsgala som gjorde rätt

Detta bildspel kräver JavaScript.

Årets Oscarsgala är över och alla statyetter har hittat till respektive hand. Det var en gala med många positiva saker att nämna. Det fanns en skön och öppen acceptans för mänskligheten. The Academy verkar ha lärt sig halva läxan i alla fall. Även om vi lär fortsätta sitta och fundera över eventuell politik bakom varför The Butler inte var nominerad i någon kategori, trots att det var en stor film under senaste filmåret. Oscars verkar allt som oftast välja EN svart film att lyfta fram. Men sedan får det vara bra. Ja det är trist. Men glädjande nog har ”årets” svarta film varit en alldeles briljant sådan, som jag vågar säga inte har lämnat någon tittare oberörd. 12 Years a Slave var nominerad i nio kategorier och de fick utdelning.

Ellen DeGeneres var alldeles lysande som värd för galan. Hon var Ellen. Inget konstlat eller tillgjort bara för att det var Oscarsgalan, utan hon körde sin grej. Med skön humor, både i form av underhållande monologer, dialoger och happenings guidade hon oss genom årets Oscarsgala. En favorit från kvällen kom redan i galans inledning;

”Possibility number one: ’12 Years a Slave’ wins best picture.
Possibility number two: You’re all racists.”

Inte mycket att tillägga där. Det finns en stor poäng i det uttalandet givetvis.
Förutom ”12 Years a Slave”s alla nomineringar, var också ”Captain Phillips”, med handling kring sjöröveriet runtom den Östafrikanska kusten, nominerad i sex kategorier. Sedan fanns ytterligare en svart film med på ett ytte pytte hörn. ”Mandela: Long Walk to Freedom” hade ledmotivet Ordinary Love, framförd av U2, nominerad till Bästa Originalsång. U2 fanns givetvis på plats och framförde låten live som sig bör. Detta gillade bland andra Oprah Winfrey, som twittrade;

2014-03-03 05.24.17

Oprah hade tyvärr rätt. U2 och Mandela tog inte hem priset för Bästa Originalsång. Captain Phillips tog inte heller hem sina nomineringar. Men 12 Years a Slave gick välförtjänt hem med tre tunga Oscars. John Ridley vann priset för Bästa Manus, Lupita Nyong’o vann för Bästa Kvinnliga Biroll och dessutom tog filmen hem det tyngsta priset av de alla, Bästa Film.

Jag skulle vilja säga att kvällens och årets stora vinnare är Lupita Nyong’o. Hon har hyllats världen över för sin vackra och undersköna uppenbarelse på galornas röda mattor. Hon har också tagit emot en gedigen skara priser under tidigare galor. Men ikväll stod hon där och tog emot det som anses vara den största filmstatyetten en skådespelare kan mottaga. Hon var inte favorit till priset om man lyssnat till de amerikanska bettingsajterna, men hon vann. Född i Mexiko, till kenyanska föräldrar, uppväxt i Kenya och utbildad i USA. En afrikansk skönhet utan dess like, med otrolig karisma och briljant skådespeleri. För tre dagar sedan mottog hon priset för Bästa Genombrott under Essences Black Women in Hollywood Luncheon och höll då ett mycket rörande och framförallt viktigt och upplyftande tal om hudfärg och självförtroende. Idag tog hon emot sin Oscarsstatyett för Bästa Kvinnliga Biroll och avslutade sitt tacktal med..

” … no matter where you’re from, your dreams are valid! ”

Här kan ni se talet som Lupita höll under Essences Black Women in Hollywood Luncheon.

 

I min recension av 12 Years a Slave tidigare i år så skrev jag ”…och om filmen tar hem sin Oscar för bästa film så är jag en av de första att skriva på att vi för en gångs skull har en upplaga av Oscarsgalan som gjort det rätt. Det känns som att det var rätt längesedan.”. Det känns skönt att nu äntligen kunna säga det.

Oscarsgalan har gjort rätt!

 

Kiqi dumbuya minteh 4